Såg denna nyhet under semester utomlands, och tänkte att, nu blir det väl "full cirkus" igen, på plats i Gävle och i media. Men icke, ZERO med ny info eller bevakning (i media), efter hemkomst.
Under sista semesterveckan på hotellet, blev jag bekant med en (sedan 2 år) pensionerad Holländsk marinofficer, tog upp denna nyhet med honom under en middag och frågade vad han trodde, han smålog lite och sa, "business as usual, I see". Enligt honom pågår konstant öppen resp sluten verksamhet i Östersjön, och den intensifieras, hela tiden. Detta vet alla initierade om sa han, men meningen är inte att allmänheten skall ha full insyn, det ju en självklarhet, oavsett vilken sida eller organisation man verkar för. Denne man verkade väldigt insatt (lite småhemlig dock) i arbete både under och över vatten. Mitt allmänna militärhistoriska intresse gjorde att vi diskuterade allt ifrån forna DDR:s KSK-18 "Kampfschiwmmergrupper" och dess ständiga övningar mot Svenska sydkusten (Trelleborg var en stadig adress) med sina dåvarande dykbåtar (ej ubåtar), till dagens alla olika aktörer och nya kända eller okända farkoster och utrustning.
SEAL carrier eller annan DGB av nytt slag är väl det mest troliga i detta fall. När vi skildes åt sa denne Holländare till mig, "Mitt tips är, att Ni aldrig får veta vad denna incident eller händelse i Gävle hamn var". Hag är villig att hålla med!
Under sista semesterveckan på hotellet, blev jag bekant med en (sedan 2 år) pensionerad Holländsk marinofficer, tog upp denna nyhet med honom under en middag och frågade vad han trodde, han smålog lite och sa, "business as usual, I see". Enligt honom pågår konstant öppen resp sluten verksamhet i Östersjön, och den intensifieras, hela tiden. Detta vet alla initierade om sa han, men meningen är inte att allmänheten skall ha full insyn, det ju en självklarhet, oavsett vilken sida eller organisation man verkar för. Denne man verkade väldigt insatt (lite småhemlig dock) i arbete både under och över vatten. Mitt allmänna militärhistoriska intresse gjorde att vi diskuterade allt ifrån forna DDR:s KSK-18 "Kampfschiwmmergrupper" och dess ständiga övningar mot Svenska sydkusten (Trelleborg var en stadig adress) med sina dåvarande dykbåtar (ej ubåtar), till dagens alla olika aktörer och nya kända eller okända farkoster och utrustning.
SEAL carrier eller annan DGB av nytt slag är väl det mest troliga i detta fall. När vi skildes åt sa denne Holländare till mig, "Mitt tips är, att Ni aldrig får veta vad denna incident eller händelse i Gävle hamn var". Hag är villig att hålla med!
Citat:
En teori som utan någon som helst uppbackning med fakta lika gärna kan betraktas som en konspirationsteori.
Såg denna nyhet under semester utomlands, och tänkte att, nu blir det väl "full cirkus" igen, på plats i Gävle och i media. Men icke, ZERO med ny info eller bevakning (i media), efter hemkomst.
Under sista semesterveckan på hotellet, blev jag bekant med en (sedan 2 år) pensionerad Holländsk marinofficer, tog upp denna nyhet med honom under en middag och frågade vad han trodde, han smålog lite och sa, "business as usual, I see". Enligt honom pågår konstant öppen resp sluten verksamhet i Östersjön, och den intensifieras, hela tiden. Detta vet alla initierade om sa han, men meningen är inte att allmänheten skall ha full insyn, det ju en självklarhet, oavsett vilken sida eller organisation man verkar för. Denne man verkade väldigt insatt (lite småhemlig dock) i arbete både under och över vatten. Mitt allmänna militärhistoriska intresse gjorde att vi diskuterade allt ifrån forna DDR:s KSK-18 "Kampfschiwmmergrupper" och dess ständiga övningar mot Svenska sydkusten (Trelleborg var en stadig adress) med sina dåvarande dykbåtar (ej ubåtar), till dagens alla olika aktörer och nya kända eller okända farkoster och utrustning.
SEAL carrier eller annan DGB av nytt slag är väl det mest troliga i detta fall. När vi skildes åt sa denne Holländare till mig, "Mitt tips är, att Ni aldrig får veta vad denna incident eller händelse i Gävle hamn var". Hag är villig att hålla med!
Under sista semesterveckan på hotellet, blev jag bekant med en (sedan 2 år) pensionerad Holländsk marinofficer, tog upp denna nyhet med honom under en middag och frågade vad han trodde, han smålog lite och sa, "business as usual, I see". Enligt honom pågår konstant öppen resp sluten verksamhet i Östersjön, och den intensifieras, hela tiden. Detta vet alla initierade om sa han, men meningen är inte att allmänheten skall ha full insyn, det ju en självklarhet, oavsett vilken sida eller organisation man verkar för. Denne man verkade väldigt insatt (lite småhemlig dock) i arbete både under och över vatten. Mitt allmänna militärhistoriska intresse gjorde att vi diskuterade allt ifrån forna DDR:s KSK-18 "Kampfschiwmmergrupper" och dess ständiga övningar mot Svenska sydkusten (Trelleborg var en stadig adress) med sina dåvarande dykbåtar (ej ubåtar), till dagens alla olika aktörer och nya kända eller okända farkoster och utrustning.
SEAL carrier eller annan DGB av nytt slag är väl det mest troliga i detta fall. När vi skildes åt sa denne Holländare till mig, "Mitt tips är, att Ni aldrig får veta vad denna incident eller händelse i Gävle hamn var". Hag är villig att hålla med!
99,98% av alla som skrivit i den här tråden är kompletta idioter!
Ni är alla (nästan) en skam för hela idén om Flashback och ”The Hive Mind”.
Jag har egentligen inte tid med det här men jag orkar inte med att bevittna skiten längre…
Nu kommer det en Wall of Text för att få rätsida på det här eländet:
VAD HAR GÄVLE HAMN FÖR UTRUSTNING?
1st Arbetsbåt i aluminium. (en ”Alukin 750” har någon påpekat i tråden).
1st ”WASSP WMB-160F” från tillverkaren ”ENL” (uppköpt av Furuno) på Nya Zealand.
1st programvara för kartläggning ”Olex” från ”Olex AS” i Trondheim.
Denna utrustning ägs och har anskaffats av hamnen/hamnbolaget i egen regi.
Det har INGENTING med Sjöfartsverket eller ”Gustaf af Klint” att göra.
Gävle hamn håller inte på med någon mekanisk ramning.
Gävle hamn håller inte på med någon IHO-godkänd uppmätning av farleden.
Gävle hamn håller inte på med något underlag för officiell kartproduktion.
Gävle hamn har anskaffat denna utrustning för att kunna planera sin egna verksamhet.
Gävle hamn har haft utrustningen väldigt länge. Jag tror det är ca 4-5 år nu.
Gävle hamn var en av de allra första kunderna till kombinationen Wassp/Olex.
SYSTEMBESKRIVNING AV WASSP MULTIBEAM-EKOLODD:
Ytterliggare (exakt) information kan med lätthet anskaffas på http://www.wassp.com
Allt nedan är taget ur minnet så se tillverkarens hemsida om hårsplittning är viktigt.
Gävle hamn har ett multibeam-ekolodd fabrikat ”ENL WASSP” modell ”WMB-160F”.
Det har frekvensen 160 kHz och 112 elektroniska strålar (”Beamform Array”).
Lobvinkeln (”Beam Width”) är ca 1,2 x 0,9 grader (alltså grovt 1 grad).
Svängarhuset (”Transducern”) är ganska stor och klumpig. Väger typ 15-16 kg.
Trapezoiden som ekolodet arbetar i är 120 grader bred (”Swath”).
Den mekaniska svängaren består troligen av 28 individuella element.
Ingen vet egentligen utan att hacka sönder svängaren för ENL vägrar säga exakt.
Ingen har gjort det eftersom det ju inte är den senaste iPhone vi talar om.
Antalet mottagarkanaler i programvaran skvallrar dock om att antalet sändare/mottagare är endast en fraktion av de 112 strålarna och att dessa ”Beamformas” fram elektroniskt.
Summerat kan man säga att Wasspens svängare är som att man tagit 20-30st ”vanliga” ekolodd och monterat ihop dom i en halvmåne. Sen använder man samma typer av tekniker som Garmin, Lowrance, Raymarine etc använder för sina SideVU/DownVU/StructureScan och allt vad dom nu kallar det. Kort och gott ”trollar” man fram högre upplösning än vad svängaren egentligen medger genom att styra ljudpulsen som sänds ut. Kallas Beamforming.
Skillnaden mot Garmin, Lowrance, Raymarine etc är att de gör detta utifrån 1 till 4st svängarelement. Så man kan säga att Wasspen är en slags uppbiffad variant av dessa. Grundprincipen är dock ungefär samma. Men viktigt är att arbetsfrekvensen skiljer stort.
Utöver svängarhuset med svängarelementen inuti består produkten av två stycken PC/datorer. Den ena är Beamformer-PCn. Den är ett ”hemmabygge” som är ett stort kabinett som innehåller alla svängarkort (de som styr pulsen som sänds ut på elementen).
Utöver svängarkorten är där en PC eller microcontroller med nätverkskort. Vad den kör för något om det är en PC med ett RTOS typ VxWorks eller en ATMEL32 med egen firmware eller liknande vet jag inte, iaf är det inte Windows för pjäsen är rocksolid och ”funkar alltid”.
Denna PC eller microcontroller talar över RJ45/Ethernet med en helt vanlig Shuttle gaming PC som är monterad där man ”kör”. Denna kör Windows XP som ENL bantat ner lite på egen hand så gott det går. På denna körs en GUI-programvaran som kommunicerar med Beamformer-PCn. GUI-programvaran kan i sin tur tala med andra applikationer internt i den egna PCn eller ”tala” med andra maskiner/system via IP på nätverket.
Gävle hamn har den allra första versionen av Wassp.
Det har sedan kommit flera olika versioner, dels för fiskeri samt sjömätning.
Gävle hamn har den icke IHO-certifierade fiskeriversionen.
Det finns en Survey-modell med 224 strålar som är IHO-godkänd.
Wasspen finns i 3 olika generationer. Gävle hamn har Gen1:an.
Svängaren är såvitt jag kan förstå nästan samma för alla generationer.
Det är programvaran och Beamformer-PCn som ”utvecklats”. Den fysiska hårdvaran under båten ”bottendelen” med svängarelementen har ej ändrats nämnvärt.
Systemet kostade då Gävle hamn köpte det ca 250,000-300,000 kr.
Idag kan du nog få den enklaste varianten för ca 150,000 kr.
Wassp var en smärre revolution då det kom för det var så ”affordable”.
Jämfört med Simrad Subsea / Kongsberg Maritime så är Wasspen nästan gratis.
Exempelvis ”Kongsberg EM 2040” som sitter på tex KBV 001, 002 och 003 kostar mellan 1,5 till 2 miljoner beroende på konfiguration. Andra tillverkare av sjömätningsekolodd har liknande prisnivå från 1 miljon upp till 10 miljoner för de mest lågfrekventa varianterna för djupoceanerna. Så ENL tog verkligen marknaden med storm med ”Wasspen”.
Idag är systemet betydligt förenklat. Installationen har gjorts enklare, svängaren kommunicerar via 4 eller 8st (minns ej exakt) RJ45 kablar (används dock analogt ej Ethernet) med beamformer PCn och man kan nu köra Beamformer PCn (som gjorts enklare och smidigare) direkt mot valfri programvara (tex MaxSea) eller något mera specialiserat för sjömätning (som QiNSY eller Hypack). Produkten är idag mindre hemmasnickrad och försöker konkurrera mer och mer mot Kongsberg mfler.
Man har också under moderbolaget Furunos överinseende utvecklat en ”baby/mini-Wassp” kallad Furuno DFF-3D som mer eller mindre bygger helt på Wassp.
SYSTEMBESKRIVNING AV ENC PROGRAMVARAN OLEX:
För information om Olex se http://www.olex.no
Hemsidan ser ut som MySpace från 1997 eller nått men informationen är god.
Olex (eller OLEX) är en Linux-baserad fiskerianpassad ENC programvara utvecklad av en enda ensam Norrman i Trondheim. Den är helt unik och världsledande och det finns ingenting i närheten för användare inom Fiskeri, Offshore och Fiskodling.
Programvaran har funnits väldigt länge, sen 1994 (ungefär tror jag) och har utvecklats i rasande fart ända sedans dess. Det kommer hela tiden nya versioner med nya RIKTIGA användbara funktioner. Konkurrenterna håller på med flashiga funktioner för att sälja uppgraderingar. Olex köper man en licens EN gång och oavsett om det var 1994 eller 2017 så får man gratis uppdateringar ”livet ut”. Systemet är oerhört dyrt i initialkostnad kontra konkurrenterna men pga det sjyssta licensupplägget och de avancerade funktionerna är programmet mycket uppskattat. Det ser vid en första anblick väldigt daterat och ”trist” ut men under ytan döljer sej oerhört kraftfulla och kapabla funktioner.
Systemet körde först på RedHat, sedan CentOS men har idag migrerat till Scientific Linux.
Det är oerhört stabilt och buggfritt och det finns Olexar som gått oavbrutet i åratal.
Olex är i grunden en ”vanlig Plotter” men det viktigaste är möjligheten till en användargenererad djupdatabas (”Bathymetri”). Detta är alltså något som varit igång på flera tusen system världen över ända sedan tidigt 1990-tal. Nära nog all användargenererad data sänds tillbaka in till Olex i Trondheim där man sammanställer en stor ”världsdatabas” som alla användare som ”contributar” får tillbaka gratis. Den stora databasen är idag enorm och täcker stora delar av jordklotet. Det är egentligen ett helt otroligt ouppmärksammat Crowdsourcing-projekt som seglat under radarn under lång tid.
Den stora ”community”-databasen är ganska grov i upplösning (5x5m) och är uppdelad i ett stort antal ISO-filer i 4-5 gb ”DVD”-storlek. Tror hela skiten väger in på 50-60 Gb nu kanske.
I Olex är alltså hela världen indelat i såkallade ”Boxar” på 5x5m. På det egna systemet kan man låta ens egna användargenererade databas ha valfritt högre upplösning.
Det normala att köra med Wassp som källa är 0,5 x 0,5 meter. Det är ungefär där den akustiska/fysikaliska begränsningen ligger för Wasspen. De som kör med ”vanligt” ekolodd och ”vanlig” GPS har sällan någon anledning att ”sjömäta” i annat än 5x5m boxar.
Specialcase som olje/offshore fartyg i Norge med ovan nämnda Kongsberg EM2040 och liknande kan välja att köra helt ner på decimeter eller centimeter noggrannhet. För att kunna placera in såna oerhört högupplösta djupdata på korrekt plats på jordytan används oftast en extremt noggrann GPS kallad Fugro StarPack / Fugro SkyFix eller liknande.
Även Laser och LIDAR kan användas för extrem noggrannhet om man arbetar inom ett begränsat område.
texten fortsätter i nytt inlägg pga max 10,000 tecken...
Ni är alla (nästan) en skam för hela idén om Flashback och ”The Hive Mind”.
Jag har egentligen inte tid med det här men jag orkar inte med att bevittna skiten längre…
Nu kommer det en Wall of Text för att få rätsida på det här eländet:
VAD HAR GÄVLE HAMN FÖR UTRUSTNING?
1st Arbetsbåt i aluminium. (en ”Alukin 750” har någon påpekat i tråden).
1st ”WASSP WMB-160F” från tillverkaren ”ENL” (uppköpt av Furuno) på Nya Zealand.
1st programvara för kartläggning ”Olex” från ”Olex AS” i Trondheim.
Denna utrustning ägs och har anskaffats av hamnen/hamnbolaget i egen regi.
Det har INGENTING med Sjöfartsverket eller ”Gustaf af Klint” att göra.
Gävle hamn håller inte på med någon mekanisk ramning.
Gävle hamn håller inte på med någon IHO-godkänd uppmätning av farleden.
Gävle hamn håller inte på med något underlag för officiell kartproduktion.
Gävle hamn har anskaffat denna utrustning för att kunna planera sin egna verksamhet.
Gävle hamn har haft utrustningen väldigt länge. Jag tror det är ca 4-5 år nu.
Gävle hamn var en av de allra första kunderna till kombinationen Wassp/Olex.
SYSTEMBESKRIVNING AV WASSP MULTIBEAM-EKOLODD:
Ytterliggare (exakt) information kan med lätthet anskaffas på http://www.wassp.com
Allt nedan är taget ur minnet så se tillverkarens hemsida om hårsplittning är viktigt.
Gävle hamn har ett multibeam-ekolodd fabrikat ”ENL WASSP” modell ”WMB-160F”.
Det har frekvensen 160 kHz och 112 elektroniska strålar (”Beamform Array”).
Lobvinkeln (”Beam Width”) är ca 1,2 x 0,9 grader (alltså grovt 1 grad).
Svängarhuset (”Transducern”) är ganska stor och klumpig. Väger typ 15-16 kg.
Trapezoiden som ekolodet arbetar i är 120 grader bred (”Swath”).
Den mekaniska svängaren består troligen av 28 individuella element.
Ingen vet egentligen utan att hacka sönder svängaren för ENL vägrar säga exakt.
Ingen har gjort det eftersom det ju inte är den senaste iPhone vi talar om.
Antalet mottagarkanaler i programvaran skvallrar dock om att antalet sändare/mottagare är endast en fraktion av de 112 strålarna och att dessa ”Beamformas” fram elektroniskt.
Summerat kan man säga att Wasspens svängare är som att man tagit 20-30st ”vanliga” ekolodd och monterat ihop dom i en halvmåne. Sen använder man samma typer av tekniker som Garmin, Lowrance, Raymarine etc använder för sina SideVU/DownVU/StructureScan och allt vad dom nu kallar det. Kort och gott ”trollar” man fram högre upplösning än vad svängaren egentligen medger genom att styra ljudpulsen som sänds ut. Kallas Beamforming.
Skillnaden mot Garmin, Lowrance, Raymarine etc är att de gör detta utifrån 1 till 4st svängarelement. Så man kan säga att Wasspen är en slags uppbiffad variant av dessa. Grundprincipen är dock ungefär samma. Men viktigt är att arbetsfrekvensen skiljer stort.
Utöver svängarhuset med svängarelementen inuti består produkten av två stycken PC/datorer. Den ena är Beamformer-PCn. Den är ett ”hemmabygge” som är ett stort kabinett som innehåller alla svängarkort (de som styr pulsen som sänds ut på elementen).
Utöver svängarkorten är där en PC eller microcontroller med nätverkskort. Vad den kör för något om det är en PC med ett RTOS typ VxWorks eller en ATMEL32 med egen firmware eller liknande vet jag inte, iaf är det inte Windows för pjäsen är rocksolid och ”funkar alltid”.
Denna PC eller microcontroller talar över RJ45/Ethernet med en helt vanlig Shuttle gaming PC som är monterad där man ”kör”. Denna kör Windows XP som ENL bantat ner lite på egen hand så gott det går. På denna körs en GUI-programvaran som kommunicerar med Beamformer-PCn. GUI-programvaran kan i sin tur tala med andra applikationer internt i den egna PCn eller ”tala” med andra maskiner/system via IP på nätverket.
Gävle hamn har den allra första versionen av Wassp.
Det har sedan kommit flera olika versioner, dels för fiskeri samt sjömätning.
Gävle hamn har den icke IHO-certifierade fiskeriversionen.
Det finns en Survey-modell med 224 strålar som är IHO-godkänd.
Wasspen finns i 3 olika generationer. Gävle hamn har Gen1:an.
Svängaren är såvitt jag kan förstå nästan samma för alla generationer.
Det är programvaran och Beamformer-PCn som ”utvecklats”. Den fysiska hårdvaran under båten ”bottendelen” med svängarelementen har ej ändrats nämnvärt.
Systemet kostade då Gävle hamn köpte det ca 250,000-300,000 kr.
Idag kan du nog få den enklaste varianten för ca 150,000 kr.
Wassp var en smärre revolution då det kom för det var så ”affordable”.
Jämfört med Simrad Subsea / Kongsberg Maritime så är Wasspen nästan gratis.
Exempelvis ”Kongsberg EM 2040” som sitter på tex KBV 001, 002 och 003 kostar mellan 1,5 till 2 miljoner beroende på konfiguration. Andra tillverkare av sjömätningsekolodd har liknande prisnivå från 1 miljon upp till 10 miljoner för de mest lågfrekventa varianterna för djupoceanerna. Så ENL tog verkligen marknaden med storm med ”Wasspen”.
Idag är systemet betydligt förenklat. Installationen har gjorts enklare, svängaren kommunicerar via 4 eller 8st (minns ej exakt) RJ45 kablar (används dock analogt ej Ethernet) med beamformer PCn och man kan nu köra Beamformer PCn (som gjorts enklare och smidigare) direkt mot valfri programvara (tex MaxSea) eller något mera specialiserat för sjömätning (som QiNSY eller Hypack). Produkten är idag mindre hemmasnickrad och försöker konkurrera mer och mer mot Kongsberg mfler.
Man har också under moderbolaget Furunos överinseende utvecklat en ”baby/mini-Wassp” kallad Furuno DFF-3D som mer eller mindre bygger helt på Wassp.
SYSTEMBESKRIVNING AV ENC PROGRAMVARAN OLEX:
För information om Olex se http://www.olex.no
Hemsidan ser ut som MySpace från 1997 eller nått men informationen är god.
Olex (eller OLEX) är en Linux-baserad fiskerianpassad ENC programvara utvecklad av en enda ensam Norrman i Trondheim. Den är helt unik och världsledande och det finns ingenting i närheten för användare inom Fiskeri, Offshore och Fiskodling.
Programvaran har funnits väldigt länge, sen 1994 (ungefär tror jag) och har utvecklats i rasande fart ända sedans dess. Det kommer hela tiden nya versioner med nya RIKTIGA användbara funktioner. Konkurrenterna håller på med flashiga funktioner för att sälja uppgraderingar. Olex köper man en licens EN gång och oavsett om det var 1994 eller 2017 så får man gratis uppdateringar ”livet ut”. Systemet är oerhört dyrt i initialkostnad kontra konkurrenterna men pga det sjyssta licensupplägget och de avancerade funktionerna är programmet mycket uppskattat. Det ser vid en första anblick väldigt daterat och ”trist” ut men under ytan döljer sej oerhört kraftfulla och kapabla funktioner.
Systemet körde först på RedHat, sedan CentOS men har idag migrerat till Scientific Linux.
Det är oerhört stabilt och buggfritt och det finns Olexar som gått oavbrutet i åratal.
Olex är i grunden en ”vanlig Plotter” men det viktigaste är möjligheten till en användargenererad djupdatabas (”Bathymetri”). Detta är alltså något som varit igång på flera tusen system världen över ända sedan tidigt 1990-tal. Nära nog all användargenererad data sänds tillbaka in till Olex i Trondheim där man sammanställer en stor ”världsdatabas” som alla användare som ”contributar” får tillbaka gratis. Den stora databasen är idag enorm och täcker stora delar av jordklotet. Det är egentligen ett helt otroligt ouppmärksammat Crowdsourcing-projekt som seglat under radarn under lång tid.
Den stora ”community”-databasen är ganska grov i upplösning (5x5m) och är uppdelad i ett stort antal ISO-filer i 4-5 gb ”DVD”-storlek. Tror hela skiten väger in på 50-60 Gb nu kanske.
I Olex är alltså hela världen indelat i såkallade ”Boxar” på 5x5m. På det egna systemet kan man låta ens egna användargenererade databas ha valfritt högre upplösning.
Det normala att köra med Wassp som källa är 0,5 x 0,5 meter. Det är ungefär där den akustiska/fysikaliska begränsningen ligger för Wasspen. De som kör med ”vanligt” ekolodd och ”vanlig” GPS har sällan någon anledning att ”sjömäta” i annat än 5x5m boxar.
Specialcase som olje/offshore fartyg i Norge med ovan nämnda Kongsberg EM2040 och liknande kan välja att köra helt ner på decimeter eller centimeter noggrannhet. För att kunna placera in såna oerhört högupplösta djupdata på korrekt plats på jordytan används oftast en extremt noggrann GPS kallad Fugro StarPack / Fugro SkyFix eller liknande.
Även Laser och LIDAR kan användas för extrem noggrannhet om man arbetar inom ett begränsat område.
texten fortsätter i nytt inlägg pga max 10,000 tecken...
Jag tror inte Gävle har varken Fugro-GPS eller LIDAR men jag vet inte säkert.
Det är oerhört svårt att på ett korrekt sätt beskriva Olex programvarans styrka för en ”utomstående” som inte är en användare men det är en kombination av att alla smarta algoritmer och kod för att hantera databasen och databasuppbyggnaden och filtrering och datahantering kombinerat med hur datan sedan presenteras för användare på oerhört kraftfulla sätt. Det är som sagt svårt att förklara men alla konkurrenter faller helt till föga vid jämförelse.
Olex började som ren fiskeriplotter men används idag som sagt av fiskodling, offshore, dykare, dredging, musselskrapare, tångskördare, muddrare, sjömätare, forskare, etc.
Det har massa obskyra funktioner som tex att beräkna volymer på fiskodlingskassar, kartlägga strömförhållande i fjordar och undervattenspositionera dykare och borrhål och ROV-robotar i förhållande till varandra med ljudping osv.
Hans-Ole som gjort programmet har också en väldigt ”öppen” attityd till nya tekniker och produkter och lägger till stöd för ekolodd och kringutrustning i rasande tempo. Även om han själv säljer en viss hårdvara så drar han sej inte för att koda in stöd för en direkt konkurrent, allt för att göra programvaran så fulländad och mångsidig som möjligt för alla användare.
Det kommer jämnt nya versioner och versionshistoriks-readme:n på hemsidan kan ge en ganska god inblick i vad programmet är kapabelt till för den som är litegrann insatt.
Olex nämns även i en hel del forskningslitteratur för den som vill forska vidare i systemet.
GÄVLE HAMN, ”JAG SJÄLV” OCH WASSP/OLEX:
Jag har ingenting med Gävle hamn att göra, har aldrig varit där, känner ingen där, har aldrig talat med dom. Däremot äger jag EXAKT samma uppsättning utrustning som dem.
Jag och Gävle hamn har det gemensamt att vi är en av de första skandinaviska/nordeuropeiska kunderna till ENL och Wassp.
Om jag minns rätt så har Gävle anskaffat det en tid före oss.
En skillnad är dock att vårt troligen använts betydligt mer.
Medans Gävle hamn troligen bara kör då och då för att uppdatera sin djupdatabas då det är dags för muddring eller att man behöver ha koll på läget i hamnen så har vårt Wassp stått och gått mer eller mindre oavbrutet sedan det införskaffades för nu exakt 6 år sedan.
Give or take så är alltså operationstiden på vårt Wassp typ 5+ år effektiv tid.
Även om jag själv inte spenderat all den tiden så vågar jag påstå att jag är den i Norra Europa / Skandinavien (och vågar nästan påstå hela världen) som suttit mest framför kombinationen Olex+Wassp. Jag har iaf glott på skiten nog att nått av det jag säger skall ha bäring i detta caset. Även om programvaruversionerna kan skilja något mellan oss så har alltså vi/jag mer eller mindre exakt samma utrustning och kombination av utrustning och mjukvara som Gävle hamn använt i det här fallet med den ”misstänkta ubåten”.
Jag är ingen akademiskt utbildad sjömätare och jag är ingen expert på hydroakustik men jag har en herrans massa ackumulerade ”real world running hours” från just Wassp+Olex.
LITE KORT OM MULTIBEAM EKOLODD I ALLMÄNHET:
Som nämnt ovan var Wassp ganska revolutionerande då det kom. På samma sätt som SideVu/DownVu/StructureScan/PanOptix osv ”revolutionerat hobbymarknaden”.
Det finns relativt många tillverkare av Multibeam ekolodd som funnits och utvecklats i takt parallellt med den generella digitaliseringen av samhället. Kongsberg är vad man kan kalla marknadsledande inom segmentet multibeam för sjömätning och fiskeriforskning. Kongsberg äger ”det riktiga Simrad” i Norge. Simrad Subsea (ej att förväxla med Navico Simrad som gör fritidsbåtsgrejer). Varumärket blev splittat för en herrans massa år sedan.
Utöver Kongsberg med sina olika EM-modeller (EM3020, EM2040, EM120 etc för olika djup) finns Reson med sina diverse SeaBat-modeller, TeleDyne ODOM, iXSea/iXblue SeaPix.
Många företag är uppköpta/konsoliderade men produktportföljerna finns kvar.
Mesotech, Imagenex, Norbit, GeoAcoustics osv är diverse exempel på ”småtillverkare”.
Det finns också närbesläktade tekniker Side-Scan och Syntetisk Aperture Sonar osv.
Dessa tillverkare brukar hålla på med allt möjligt inom ”Offshore/Survey” och det finns en uppsjö produkter. Skulle bara gissa att det finns mellan 10-30 st olika Multibeam-ekolodd på marknaden. Benchmarken som allt mäts mot för ”normala” djup är dock Kongsberg EM2040.
Ett normalt system brukar bestå av ett EM2040 och så har man antingen ett mycket exakt mekaniskt torrgyro eller ett Ringlasergyro (FOG/RLG) som mäter hur båten rör sej i azimutaxeln, sedan har man en IMU/MRU som mäter inertia, ungefär som accelerometern i iPhone som känner av hur man håller den. Fast den mäter hur båten beter upp/ner (kallas Heave) och hur båten rullar långskepps och tvärskepps (kallas Roll/Pitch). Det är som horisontgyrot i kombination med altimetern på ett flygplan ungefär. IMU/MRU kan antingen vara baserad på massa accelerometrar eller laser/fiberoptik eller ren mekanik. Finns massa olika lösningar, den ena mer fantasifull än den andra. Man kan även få Heave/Stampning från rymden via GPS men då måste man ha en mycket exakt GPS som kallas Float-RTK eller Fixed-RTK – som en upphottad variant av DGPS är det. Den ger även en mycket exakt och position över jordytan i upp till 10 Hz eller mer. Tillsammans matas alla dessa sensorers data in i en algoritm, som räknar ihop allt och får fram hur fartyget rör sej i alla 6 frihetsgrader. Kallas 6DoF-system. Kongsberg har ett som heter SeaPath 330+, kostar multum, har alltid velat ha ett!
Då Gävle hamn har en sådan liten båt, opererar inom ett så pass snävt geografiskt område och kan välja när och hur de skall sjömäta så antar jag att man inte har någon anledning att använda sej av varken IMU/MRU eller 3D/HD GPS/GNSS. Man kan välja att köra mätningarna en solig och blek dag utan vågor och då behöver man inte oroa sej över Heave. Om man kör arbetsbåten tillräckligt sakta, lugnt och kontrollerat så får man heller ingen nämnvärd Roll/Pitch. Det enda som jag kan tycka är lite flakey är om man kör med vanlig GPS, dock är det så att även en helt vanlig okorrigerad GPS är ju oerhört exakt idag. Och eftersom man arbetar inom den egna hamnen så kan man ju väldigt lätt kontrollpejla manuellt/optiskt att man ligger någerlunda rätt. Blir det fel kan man ju också bara mäta om. Man har ju hur många chanser som helst och har stor/god kontroll över ”miljön” man arbetar i.
Gävle har alltså som jag ser det ingen större anledning till att använda sej utav något mera fancy än just Olex/Wassp med vanlig GPS. För just deras use-case tycker jag det är ett oerhört rimligt och bra kostnadseffektivt val av utrustning. Det vore helt meningslöst för dem att investera i IHO-godkänd hårdvara samt betala hutlösa abbonnemangslicenser för IHO-godkänd aquisitionprogramvara.
QPS QiNSy och Fledermaus och Xylem Hypack/Hysweep är de vanligaste programmen inom sjömätning. Normalt använder man separata program för ”Aquisition” och ”Post-processing”. Alla såna där Fancy-Pancy multibeam-bilder som dom visar på gamla krigsvrak utanför stora barriärrevet typ i alla tidningar när sånt här kommer på tal, det är post-processade bilder som folk suttit och färglagt och korrigerat i Fledermaus eller Hypack.
QiNSy och Hysweep är programmen som körs på båtarna och Fledermaus/Hypack på ”kontoret”. Naturligtvis kan ”kontoret” ofta vara ombord på ett fartyg men poängen är att vid ”riktig” sjötmätning så efterbehandlas datan av ett stort antal människor.
Olex storhet är att det kombinerar Aquisition och Post-processing i samma realtidsprocess och har väldigt bra algoritmer för detta, det krävs liten eller ingen mänsklig ”handpåläggning” på det som Olex spottar ur sej. Dock ser det inte så fancy-pancy ut som dom där ubåtsvraken från tropiska vatten som fångats med Kongsberg ekolodd.
Googla Kongsberg SIS, QPS QiNSy/Fledermaus, Xylem Hypack/Hysweep etc om ni vill fördjupa er mer i hur programvara för multibeam-sjömätning ser ut/fungerar.
HÄNDELSEN / DEN ”MISSTÄNKTA” UBÅTEN:
Nu när vi avklarat att ge er läsare/kommentatorer i tråden lite ”kontext” kring vad det är Gävle gör samt sjömätning i allmänhet samt vilken utrustning man använder så går vi in på själva händelsen.
Jag avhandlar här några av era (mestadels idiotiska) teorier…
MEKANISK RAMNING AV SJÖFARTSVERKETS KATAMARAN GUSTAF AF KLINT:
Jag bryr mej föga om militärpolitiken och är inte särskilt konspiratoriskt lagd men.
Något som är ytterst anmärkningsvärt är det att en användare/kommentatör här med en dåres envishet hävdar att Gustaf af Klint gjort en mekanisk ramning av objektet. Personen författade sina inlägg precis som att han var insatt och hade ”koll”.
Som sagt jag är inte konspiratoriskt lagd men det finns bara två logiska förklaringar antingen en rysk desinformatör eller så sitter det seriöst någon ungdom framför en dator på MUST och matar befolkningen med falsk kontrainformation. Om det sitter finniga datornördar på MUST och matar Svenskarna med sån helt uppdiktad information då är ju det nära nog landsförräderi…
texten fortsätter (igen) i nästa inlägg pga max 10,000 tecken...
Det är oerhört svårt att på ett korrekt sätt beskriva Olex programvarans styrka för en ”utomstående” som inte är en användare men det är en kombination av att alla smarta algoritmer och kod för att hantera databasen och databasuppbyggnaden och filtrering och datahantering kombinerat med hur datan sedan presenteras för användare på oerhört kraftfulla sätt. Det är som sagt svårt att förklara men alla konkurrenter faller helt till föga vid jämförelse.
Olex började som ren fiskeriplotter men används idag som sagt av fiskodling, offshore, dykare, dredging, musselskrapare, tångskördare, muddrare, sjömätare, forskare, etc.
Det har massa obskyra funktioner som tex att beräkna volymer på fiskodlingskassar, kartlägga strömförhållande i fjordar och undervattenspositionera dykare och borrhål och ROV-robotar i förhållande till varandra med ljudping osv.
Hans-Ole som gjort programmet har också en väldigt ”öppen” attityd till nya tekniker och produkter och lägger till stöd för ekolodd och kringutrustning i rasande tempo. Även om han själv säljer en viss hårdvara så drar han sej inte för att koda in stöd för en direkt konkurrent, allt för att göra programvaran så fulländad och mångsidig som möjligt för alla användare.
Det kommer jämnt nya versioner och versionshistoriks-readme:n på hemsidan kan ge en ganska god inblick i vad programmet är kapabelt till för den som är litegrann insatt.
Olex nämns även i en hel del forskningslitteratur för den som vill forska vidare i systemet.
GÄVLE HAMN, ”JAG SJÄLV” OCH WASSP/OLEX:
Jag har ingenting med Gävle hamn att göra, har aldrig varit där, känner ingen där, har aldrig talat med dom. Däremot äger jag EXAKT samma uppsättning utrustning som dem.
Jag och Gävle hamn har det gemensamt att vi är en av de första skandinaviska/nordeuropeiska kunderna till ENL och Wassp.
Om jag minns rätt så har Gävle anskaffat det en tid före oss.
En skillnad är dock att vårt troligen använts betydligt mer.
Medans Gävle hamn troligen bara kör då och då för att uppdatera sin djupdatabas då det är dags för muddring eller att man behöver ha koll på läget i hamnen så har vårt Wassp stått och gått mer eller mindre oavbrutet sedan det införskaffades för nu exakt 6 år sedan.
Give or take så är alltså operationstiden på vårt Wassp typ 5+ år effektiv tid.
Även om jag själv inte spenderat all den tiden så vågar jag påstå att jag är den i Norra Europa / Skandinavien (och vågar nästan påstå hela världen) som suttit mest framför kombinationen Olex+Wassp. Jag har iaf glott på skiten nog att nått av det jag säger skall ha bäring i detta caset. Även om programvaruversionerna kan skilja något mellan oss så har alltså vi/jag mer eller mindre exakt samma utrustning och kombination av utrustning och mjukvara som Gävle hamn använt i det här fallet med den ”misstänkta ubåten”.
Jag är ingen akademiskt utbildad sjömätare och jag är ingen expert på hydroakustik men jag har en herrans massa ackumulerade ”real world running hours” från just Wassp+Olex.
LITE KORT OM MULTIBEAM EKOLODD I ALLMÄNHET:
Som nämnt ovan var Wassp ganska revolutionerande då det kom. På samma sätt som SideVu/DownVu/StructureScan/PanOptix osv ”revolutionerat hobbymarknaden”.
Det finns relativt många tillverkare av Multibeam ekolodd som funnits och utvecklats i takt parallellt med den generella digitaliseringen av samhället. Kongsberg är vad man kan kalla marknadsledande inom segmentet multibeam för sjömätning och fiskeriforskning. Kongsberg äger ”det riktiga Simrad” i Norge. Simrad Subsea (ej att förväxla med Navico Simrad som gör fritidsbåtsgrejer). Varumärket blev splittat för en herrans massa år sedan.
Utöver Kongsberg med sina olika EM-modeller (EM3020, EM2040, EM120 etc för olika djup) finns Reson med sina diverse SeaBat-modeller, TeleDyne ODOM, iXSea/iXblue SeaPix.
Många företag är uppköpta/konsoliderade men produktportföljerna finns kvar.
Mesotech, Imagenex, Norbit, GeoAcoustics osv är diverse exempel på ”småtillverkare”.
Det finns också närbesläktade tekniker Side-Scan och Syntetisk Aperture Sonar osv.
Dessa tillverkare brukar hålla på med allt möjligt inom ”Offshore/Survey” och det finns en uppsjö produkter. Skulle bara gissa att det finns mellan 10-30 st olika Multibeam-ekolodd på marknaden. Benchmarken som allt mäts mot för ”normala” djup är dock Kongsberg EM2040.
Ett normalt system brukar bestå av ett EM2040 och så har man antingen ett mycket exakt mekaniskt torrgyro eller ett Ringlasergyro (FOG/RLG) som mäter hur båten rör sej i azimutaxeln, sedan har man en IMU/MRU som mäter inertia, ungefär som accelerometern i iPhone som känner av hur man håller den. Fast den mäter hur båten beter upp/ner (kallas Heave) och hur båten rullar långskepps och tvärskepps (kallas Roll/Pitch). Det är som horisontgyrot i kombination med altimetern på ett flygplan ungefär. IMU/MRU kan antingen vara baserad på massa accelerometrar eller laser/fiberoptik eller ren mekanik. Finns massa olika lösningar, den ena mer fantasifull än den andra. Man kan även få Heave/Stampning från rymden via GPS men då måste man ha en mycket exakt GPS som kallas Float-RTK eller Fixed-RTK – som en upphottad variant av DGPS är det. Den ger även en mycket exakt och position över jordytan i upp till 10 Hz eller mer. Tillsammans matas alla dessa sensorers data in i en algoritm, som räknar ihop allt och får fram hur fartyget rör sej i alla 6 frihetsgrader. Kallas 6DoF-system. Kongsberg har ett som heter SeaPath 330+, kostar multum, har alltid velat ha ett!
Då Gävle hamn har en sådan liten båt, opererar inom ett så pass snävt geografiskt område och kan välja när och hur de skall sjömäta så antar jag att man inte har någon anledning att använda sej av varken IMU/MRU eller 3D/HD GPS/GNSS. Man kan välja att köra mätningarna en solig och blek dag utan vågor och då behöver man inte oroa sej över Heave. Om man kör arbetsbåten tillräckligt sakta, lugnt och kontrollerat så får man heller ingen nämnvärd Roll/Pitch. Det enda som jag kan tycka är lite flakey är om man kör med vanlig GPS, dock är det så att även en helt vanlig okorrigerad GPS är ju oerhört exakt idag. Och eftersom man arbetar inom den egna hamnen så kan man ju väldigt lätt kontrollpejla manuellt/optiskt att man ligger någerlunda rätt. Blir det fel kan man ju också bara mäta om. Man har ju hur många chanser som helst och har stor/god kontroll över ”miljön” man arbetar i.
Gävle har alltså som jag ser det ingen större anledning till att använda sej utav något mera fancy än just Olex/Wassp med vanlig GPS. För just deras use-case tycker jag det är ett oerhört rimligt och bra kostnadseffektivt val av utrustning. Det vore helt meningslöst för dem att investera i IHO-godkänd hårdvara samt betala hutlösa abbonnemangslicenser för IHO-godkänd aquisitionprogramvara.
QPS QiNSy och Fledermaus och Xylem Hypack/Hysweep är de vanligaste programmen inom sjömätning. Normalt använder man separata program för ”Aquisition” och ”Post-processing”. Alla såna där Fancy-Pancy multibeam-bilder som dom visar på gamla krigsvrak utanför stora barriärrevet typ i alla tidningar när sånt här kommer på tal, det är post-processade bilder som folk suttit och färglagt och korrigerat i Fledermaus eller Hypack.
QiNSy och Hysweep är programmen som körs på båtarna och Fledermaus/Hypack på ”kontoret”. Naturligtvis kan ”kontoret” ofta vara ombord på ett fartyg men poängen är att vid ”riktig” sjötmätning så efterbehandlas datan av ett stort antal människor.
Olex storhet är att det kombinerar Aquisition och Post-processing i samma realtidsprocess och har väldigt bra algoritmer för detta, det krävs liten eller ingen mänsklig ”handpåläggning” på det som Olex spottar ur sej. Dock ser det inte så fancy-pancy ut som dom där ubåtsvraken från tropiska vatten som fångats med Kongsberg ekolodd.
Googla Kongsberg SIS, QPS QiNSy/Fledermaus, Xylem Hypack/Hysweep etc om ni vill fördjupa er mer i hur programvara för multibeam-sjömätning ser ut/fungerar.
HÄNDELSEN / DEN ”MISSTÄNKTA” UBÅTEN:
Nu när vi avklarat att ge er läsare/kommentatorer i tråden lite ”kontext” kring vad det är Gävle gör samt sjömätning i allmänhet samt vilken utrustning man använder så går vi in på själva händelsen.
Jag avhandlar här några av era (mestadels idiotiska) teorier…
MEKANISK RAMNING AV SJÖFARTSVERKETS KATAMARAN GUSTAF AF KLINT:
Jag bryr mej föga om militärpolitiken och är inte särskilt konspiratoriskt lagd men.
Något som är ytterst anmärkningsvärt är det att en användare/kommentatör här med en dåres envishet hävdar att Gustaf af Klint gjort en mekanisk ramning av objektet. Personen författade sina inlägg precis som att han var insatt och hade ”koll”.
Som sagt jag är inte konspiratoriskt lagd men det finns bara två logiska förklaringar antingen en rysk desinformatör eller så sitter det seriöst någon ungdom framför en dator på MUST och matar befolkningen med falsk kontrainformation. Om det sitter finniga datornördar på MUST och matar Svenskarna med sån helt uppdiktad information då är ju det nära nog landsförräderi…
texten fortsätter (igen) i nästa inlägg pga max 10,000 tecken...
Glöm iaf detta som denna idiot till användare sitter och ljuger om. Gävle hamns verksamhet har inget med Sjöfartsverket att göra. Sjöfartsverket har hand om officiell sjömätning av farleden in till Gävle hamn medans hamnbolaget har ansvar för själva hamnbassängen och dess muddring. Gävle hamn håller ju kontinuerlig koll på hamnbassängen något som en officiell sjömätare inte har varken tid eller pengar att bemöda sej med.
Man kan tydligt se på TV4 Nyheters inslag där de filmar en kort snutt på Olex GUI:ts översikt över databasen över hamnen att man kan se att objektet ligger inne i hamnbassängen och inte ute i farleden.
Användaren moral2000 är en desinformatör och MUST blir väl tvungna att dumpa kontot efter det här. Tro inte på nått den idioten till människa skriver.
TAPPAD/FÖRLORAD FLYTANDE/SJUNKEN CONTAINER:
Ni som framför denna teori är ju kompletta idioter. Om ett containerfartyg tappar en container i hamnen är de skyldiga att anmäla det då det är en navigation hazard. Om befalhävaren på ett stort containerfartyg tappar en container inuti Gävle hamns hamnbassäng kan jag LOVA att han ommedelbart rapporterar det. Dels skulle han ju kunna få fängelse för neglience och dessutom skulle rederiet kunna få ett P&I skadeståndskrav på typ en miljard dollar om nästa fartyg som kommer kör på containern och floodar maskinrummet (extremt exempel men poängen är att ingen Bfh skulle strunta i en tappad container inuti en vältrafikerad containerhamn).
Om det var en tappad container så skulle den ligga kvar (duh!?).
Om den var tappad ute på Bottenhavet så skulle den alltså hålla sej flytande först utan att nån ser den för att sedan driva in obemärkt i vältrafikerad containerhamn för att sedan sjunka på grunt vatten inuti hamnbassängen?
Om containern var semi-submerged som vissa påstår då hade den ju gått på grund innan den nått hamnbassängen. Skulle den kommit utifrån på kort varsel mot strömmen för att sedan magiskt flyta ut av sej själv igen? Röker ni på ni som kommer med denna teori? Släpp containerteorin tack…
STRÖMMINGSFLÄCK / PELAGISKT FISKSTIMM:
Även om jag kan godta denna teori som rimlig på ett generellt/abstrakt plan så har den ingen bäring i det här fallet. Ni som för fram denna strömmingsteori ni baserar den på vild spekulation om ”hur det skulle kunna vara” men ni har ingen kontext. Ni har ingen kontext kring utrustningen, ni har ingen kontext till det aktuella havet (Bottenhavet) och Gävlebukten, ni har ingen kontext kring strömming (specifikt Bottenhavsströmming) och dess beteende samt hur den beter sej samt visar sej på ekolodd.
Det är tom akademiskt utbildade sjömätare som uttalat sej tvärsäkert att det är en strömmingsfläck. Och det är försvisso generellt sett hydroakustiskt sett en inte helt galen teori. Men nu får vi applicera lite kontext och real-world scenario på detta caset.
Att folk för fram denna teorin är för att de (korrekt) upplevt fenomenet ”Bottom-climbing” på Svenska kallat ”att slå på räknaren”. På ett gammalt vanligt hederligt singlebeam ekolodd av simplare modell så kan det hända att om man har ett fiskstimm med tillräckligt hög densitet att funktionen för bottendetektion i ekolodet ”låser” på toppen av fiskstimmet och tror detta är botten. Då blir djupsiffran fel, därav kallas det att ”slå på räknarn”. Fisken är så tät att den ger utslag på ”räknaren” (=bottensiffran).
Om man tex har ett Furuno FCV-1200L eller ett äldre Kaijo-Denki ekolodd på 28 eller 38 kHz och kör i farleden utanför Göteborg runt Vinga på vintern så kan där stå så tätt med sill att ett sånt lodd skulle tolka det för botten. Om man skulle köra samma ekolodd med en 160 eller 200 kHz svängare öster om Gotland i djuprännan på vintern skulle det med stor sannolikhet kunna stå så tätt med skarpsill att loddet inte skulle se genom fisken.
Där det är 80 famnar djupt skulle djupsiffran på ekoloddet fastna på 50-60 famn på dagen och 5-10 famn på natten.
FCV-1200, FCV-1150, äldre Kajio-Denki, Skipper, Atlas, etc och andra gamla klassiska ”färgekolodd” är alla ganska simpla microcontrollerbaserade ekolodd. Pga att de kör en ganska enkel Firmware på typ en Atmega32 eller liknande så är programvaran inte så komplex/avancerad. Algoritmerna är/var inte så välutvecklade då.
Men bara för att ovanstående är sant och ett reellt fenomen kan man inte applicera det i fallet ”gävleubåten”.
För det första så är WASSP WMB-160F ett fiskeriekolodd i första hand. Det är utvecklat för den kommersiella fiskebranschen och produkten har först senare anpassats för sjömätning.
Systemet kör på en ganska kraftfull gaming PC från Shuttle och har därför (för att vara ett ekolodd) mer eller mindre obegränsad beräkningskraft tillgängligt. Algoritmerna kan därför vara både avancerade och högnivå och behöver inte vara särskilt optimerade för det finns lediga cpu-cykler ändå. Eftersom Wassp är ett dedikerat fiskeriekolodd har därför stor möda lagts på att få Bottom-tracking algoritmen att fungera bra.
Wasspens bottom tracking är mer eller mindre flawless, jag har suttit otaliga timmar framför realtime cross-section swathen i GUI:t och kikat på fiskstimm. Det händer nästan inte att det sker bottom-climbing. Jag kan inte minnas en enda gång. Och då snackar vi när det är enorma ansamlingar fisk.
På samma sätt är det med andra moderna PC-baserade ekolodd. Tex vårt Simrad ES70 70kHz det har helt flawless bottom tracking också. Det ser nästan alltid ”igenom” fisken och finner den riktiga botten. Kontentan är att bara för att ”någon” upplevt att ett fiskstimm misstagits för botten av deras utrustning så är inte det applicerbart i det här fallet. Vi måste ju ta hänsyn till att det är ett WMB-160F som Gävle hamn använt. Vad som sker på ett FCV-1200L är ju totalt ointressant i sammanhanget.
Nästa problem med resonemanget är att vi måste ju också ta hänsyn till att det är just Bottenhavsströmming vi talar om och hur just den beter sej vid just den här tiden på säsongen och vid den här vattentemperaturen. Strömming i södra Östersjön tex utmed ostkusten från Stockholms skärgård ner till Västervik den kan samla sej i oerhört kompakta stimm, tusentals ton per kvadratkilometer. Sillen utanför västkusten kan samla sej i bollar som är oerhört kompakta, en ”boll” på 100x50 meter kan innehålla 400-500 ton.
Men detta har ingen bäring i fallet Bottenhavsströmming, den är genetiskt annorlunda och har ett helt annat beteende. När den samlar sej som tätast vilket endast sker i februari, mars, april så är den fortfarande magnituder ifrån den täthet som Östersjöströmming samt Skagerak, Kattegatt och Nordsjö-sill ansamlar sej. När Bottenhavssillen samlar sej som tätast är det kanske bara 100t per kvadratkilometer som allra mest (och då är det exceptionellt).
WASSP har inga problem att se igenom Bottenhavsströmming. Strömmingen har sin optimala ekoresponskurva i området 50-80 kHz ungefär medans Gävle hamns WMB-160F arbetar på 160 kHz. 160 kHz är optimalt för att detektera skarpsill utanför Gotland tex. Men inte ens då har Bottom tracking algoritmen några problem att ”ta sej igenom” fisken och fatta vad som är botten och vad som är fisk. Jag tror inte ens 80 kHz WASSP skulle ha några problem att se igenom Bottenhavsströmmingen för den ansamlar sej helt enkelt inte tätt nog för att utgöra ett problem för ekoloddet.
Samma med ES70 70 kHz (som ju har en optimal arbetsfrekvens för strömming i Bottenhavet) den har heller aldrig några smärre problem. Möjligen kan bottenlinjen hoppa upp något lite om det ligger en oerhört röd matta alldeles tätt intill botten på dagen, men då snackar vi att bottenlinjen hoppar upp nån decimeter eller max en meter på ett djup om 50-100m.
Nästa problem är att vid tiden för denna ”incident” så är Strömmingen på väg in i Skärgården och är ständigt ”på språng” och rör sej i små små fläckar/klimpar. De rör sej också ihop.
Antingen skulle hamnen vara totalt full med lekströmming vilket skulle ge utslag hela tiden och korrumpera databasen helt (och undanröja allt tvivel) eller så skulle hamnbassängen vara helt tom. Strömmingen beter sej helt enkelt inte så att en enda ganska stor kompakt fläck skulle ensamt simma in i hamnbassängen utan några ”kompisar”.
Dessutom är det ju helt ologiskt att de anställda i hamnen som jobbar med arbetsbåten inte skulle vara vana vid strömmingen. Den kommer ju in varje år och de ser den antagligen dagligen på ekoloddet. Dom vet nog PRECIS vad som är strömming eller inte.
Tror ni dom är efterblivna eller? Att det är samhall som gör mätningarna (som nån i tråden skrev).
Släpp strömmingsteorin den är inte korkad men den har ingen bas i verkligheten i just det här fallet. Tar man hänsyn till all kontext kan man enkelt avfärda strömmingen som förklaring.
10,000 tecken, se nästa inlägg...
Man kan tydligt se på TV4 Nyheters inslag där de filmar en kort snutt på Olex GUI:ts översikt över databasen över hamnen att man kan se att objektet ligger inne i hamnbassängen och inte ute i farleden.
Användaren moral2000 är en desinformatör och MUST blir väl tvungna att dumpa kontot efter det här. Tro inte på nått den idioten till människa skriver.
TAPPAD/FÖRLORAD FLYTANDE/SJUNKEN CONTAINER:
Ni som framför denna teori är ju kompletta idioter. Om ett containerfartyg tappar en container i hamnen är de skyldiga att anmäla det då det är en navigation hazard. Om befalhävaren på ett stort containerfartyg tappar en container inuti Gävle hamns hamnbassäng kan jag LOVA att han ommedelbart rapporterar det. Dels skulle han ju kunna få fängelse för neglience och dessutom skulle rederiet kunna få ett P&I skadeståndskrav på typ en miljard dollar om nästa fartyg som kommer kör på containern och floodar maskinrummet (extremt exempel men poängen är att ingen Bfh skulle strunta i en tappad container inuti en vältrafikerad containerhamn).
Om det var en tappad container så skulle den ligga kvar (duh!?).
Om den var tappad ute på Bottenhavet så skulle den alltså hålla sej flytande först utan att nån ser den för att sedan driva in obemärkt i vältrafikerad containerhamn för att sedan sjunka på grunt vatten inuti hamnbassängen?
Om containern var semi-submerged som vissa påstår då hade den ju gått på grund innan den nått hamnbassängen. Skulle den kommit utifrån på kort varsel mot strömmen för att sedan magiskt flyta ut av sej själv igen? Röker ni på ni som kommer med denna teori? Släpp containerteorin tack…
STRÖMMINGSFLÄCK / PELAGISKT FISKSTIMM:
Även om jag kan godta denna teori som rimlig på ett generellt/abstrakt plan så har den ingen bäring i det här fallet. Ni som för fram denna strömmingsteori ni baserar den på vild spekulation om ”hur det skulle kunna vara” men ni har ingen kontext. Ni har ingen kontext kring utrustningen, ni har ingen kontext till det aktuella havet (Bottenhavet) och Gävlebukten, ni har ingen kontext kring strömming (specifikt Bottenhavsströmming) och dess beteende samt hur den beter sej samt visar sej på ekolodd.
Det är tom akademiskt utbildade sjömätare som uttalat sej tvärsäkert att det är en strömmingsfläck. Och det är försvisso generellt sett hydroakustiskt sett en inte helt galen teori. Men nu får vi applicera lite kontext och real-world scenario på detta caset.
Att folk för fram denna teorin är för att de (korrekt) upplevt fenomenet ”Bottom-climbing” på Svenska kallat ”att slå på räknaren”. På ett gammalt vanligt hederligt singlebeam ekolodd av simplare modell så kan det hända att om man har ett fiskstimm med tillräckligt hög densitet att funktionen för bottendetektion i ekolodet ”låser” på toppen av fiskstimmet och tror detta är botten. Då blir djupsiffran fel, därav kallas det att ”slå på räknarn”. Fisken är så tät att den ger utslag på ”räknaren” (=bottensiffran).
Om man tex har ett Furuno FCV-1200L eller ett äldre Kaijo-Denki ekolodd på 28 eller 38 kHz och kör i farleden utanför Göteborg runt Vinga på vintern så kan där stå så tätt med sill att ett sånt lodd skulle tolka det för botten. Om man skulle köra samma ekolodd med en 160 eller 200 kHz svängare öster om Gotland i djuprännan på vintern skulle det med stor sannolikhet kunna stå så tätt med skarpsill att loddet inte skulle se genom fisken.
Där det är 80 famnar djupt skulle djupsiffran på ekoloddet fastna på 50-60 famn på dagen och 5-10 famn på natten.
FCV-1200, FCV-1150, äldre Kajio-Denki, Skipper, Atlas, etc och andra gamla klassiska ”färgekolodd” är alla ganska simpla microcontrollerbaserade ekolodd. Pga att de kör en ganska enkel Firmware på typ en Atmega32 eller liknande så är programvaran inte så komplex/avancerad. Algoritmerna är/var inte så välutvecklade då.
Men bara för att ovanstående är sant och ett reellt fenomen kan man inte applicera det i fallet ”gävleubåten”.
För det första så är WASSP WMB-160F ett fiskeriekolodd i första hand. Det är utvecklat för den kommersiella fiskebranschen och produkten har först senare anpassats för sjömätning.
Systemet kör på en ganska kraftfull gaming PC från Shuttle och har därför (för att vara ett ekolodd) mer eller mindre obegränsad beräkningskraft tillgängligt. Algoritmerna kan därför vara både avancerade och högnivå och behöver inte vara särskilt optimerade för det finns lediga cpu-cykler ändå. Eftersom Wassp är ett dedikerat fiskeriekolodd har därför stor möda lagts på att få Bottom-tracking algoritmen att fungera bra.
Wasspens bottom tracking är mer eller mindre flawless, jag har suttit otaliga timmar framför realtime cross-section swathen i GUI:t och kikat på fiskstimm. Det händer nästan inte att det sker bottom-climbing. Jag kan inte minnas en enda gång. Och då snackar vi när det är enorma ansamlingar fisk.
På samma sätt är det med andra moderna PC-baserade ekolodd. Tex vårt Simrad ES70 70kHz det har helt flawless bottom tracking också. Det ser nästan alltid ”igenom” fisken och finner den riktiga botten. Kontentan är att bara för att ”någon” upplevt att ett fiskstimm misstagits för botten av deras utrustning så är inte det applicerbart i det här fallet. Vi måste ju ta hänsyn till att det är ett WMB-160F som Gävle hamn använt. Vad som sker på ett FCV-1200L är ju totalt ointressant i sammanhanget.
Nästa problem med resonemanget är att vi måste ju också ta hänsyn till att det är just Bottenhavsströmming vi talar om och hur just den beter sej vid just den här tiden på säsongen och vid den här vattentemperaturen. Strömming i södra Östersjön tex utmed ostkusten från Stockholms skärgård ner till Västervik den kan samla sej i oerhört kompakta stimm, tusentals ton per kvadratkilometer. Sillen utanför västkusten kan samla sej i bollar som är oerhört kompakta, en ”boll” på 100x50 meter kan innehålla 400-500 ton.
Men detta har ingen bäring i fallet Bottenhavsströmming, den är genetiskt annorlunda och har ett helt annat beteende. När den samlar sej som tätast vilket endast sker i februari, mars, april så är den fortfarande magnituder ifrån den täthet som Östersjöströmming samt Skagerak, Kattegatt och Nordsjö-sill ansamlar sej. När Bottenhavssillen samlar sej som tätast är det kanske bara 100t per kvadratkilometer som allra mest (och då är det exceptionellt).
WASSP har inga problem att se igenom Bottenhavsströmming. Strömmingen har sin optimala ekoresponskurva i området 50-80 kHz ungefär medans Gävle hamns WMB-160F arbetar på 160 kHz. 160 kHz är optimalt för att detektera skarpsill utanför Gotland tex. Men inte ens då har Bottom tracking algoritmen några problem att ”ta sej igenom” fisken och fatta vad som är botten och vad som är fisk. Jag tror inte ens 80 kHz WASSP skulle ha några problem att se igenom Bottenhavsströmmingen för den ansamlar sej helt enkelt inte tätt nog för att utgöra ett problem för ekoloddet.
Samma med ES70 70 kHz (som ju har en optimal arbetsfrekvens för strömming i Bottenhavet) den har heller aldrig några smärre problem. Möjligen kan bottenlinjen hoppa upp något lite om det ligger en oerhört röd matta alldeles tätt intill botten på dagen, men då snackar vi att bottenlinjen hoppar upp nån decimeter eller max en meter på ett djup om 50-100m.
Nästa problem är att vid tiden för denna ”incident” så är Strömmingen på väg in i Skärgården och är ständigt ”på språng” och rör sej i små små fläckar/klimpar. De rör sej också ihop.
Antingen skulle hamnen vara totalt full med lekströmming vilket skulle ge utslag hela tiden och korrumpera databasen helt (och undanröja allt tvivel) eller så skulle hamnbassängen vara helt tom. Strömmingen beter sej helt enkelt inte så att en enda ganska stor kompakt fläck skulle ensamt simma in i hamnbassängen utan några ”kompisar”.
Dessutom är det ju helt ologiskt att de anställda i hamnen som jobbar med arbetsbåten inte skulle vara vana vid strömmingen. Den kommer ju in varje år och de ser den antagligen dagligen på ekoloddet. Dom vet nog PRECIS vad som är strömming eller inte.
Tror ni dom är efterblivna eller? Att det är samhall som gör mätningarna (som nån i tråden skrev).
Släpp strömmingsteorin den är inte korkad men den har ingen bas i verkligheten i just det här fallet. Tar man hänsyn till all kontext kan man enkelt avfärda strömmingen som förklaring.
10,000 tecken, se nästa inlägg...
ARGUMENTEN ANG. SIDEVU/DOWNVU/STRUCTURESCAN OCH ANDRA FRITIDSGREJOR:
Det har framförts att bilden är fejk för den är så lågupplöst och ”dålig” och att trådkommentatörerna hävdar minsann att deras egna Garmin-ekolodd de har på jollen hemma skulle kunna se bättre. Ja det stämmer faktiskt. Men det är inte fejk för det.
Anledningen är arbetsdjupet som utrustning är tänkt att använda. Wassp arbetar på 160 kHz och kan mäta ner till 200-250 meter. Ett Garmin med SideVU/StructureScan eller vad det heter det arbetar på 400-700 kHz och använder mycket lägre effekt. Det är helt enkelt anpassat efter små djup som fritidsbåtar kan tänkas befinna sej på.
Problemet med den höga frekvensen är att man ser allt, sjögräs, tång, plankton, alger etc så det lämpar sej inte jättebra för sjömätning. Dessutom når man inte ner genom sedimenten och får fram backscatter-data utan ljudpulsen studsar bara på ytan. Wasspen är gjort för att dels se fisk men i andra hand också mäta botten korrekt samt kunna tolka hårdheten (om det är sand, grus, sten, lera, etc). Wassp ser typ 40-50cm ner ”genom” botten.
Vårt Simrad ES70 kan se kanske 2-3meter ner genom lera. Så man väljer frekvens efter vad man vill uppnå.
Ett 400-700 kHz lod hade säkert passat i Gävle hamn men dom grejerna fanns ju inte då och de går ej att samköra med Olex. Även om ett Garmin hade kunnat sjömäta Gävles hamnbassäng så finns det ju ingen vettigt databashanteringsmjukvara som kan kommunicera med Garmins ekolodd. Det är inte det är fritidsbåtsgrejorna är skräp det är bara det att dom är inte rätt verktyg för jobbet. Gävle hamn är intresserade av att kunna muddra, dom skiter om det är tång eller nån träbit. Dom vill se sten och lera och hur djupt det är. Wassp är inte särskilt högupplöst på grunt vatten. Det är utvecklat för att ge exakt data, rätt vinkel, rätt position, rätt djup osv. Inte en detaljerad bild. Och det skall funka på djup som är relevanta för den tilltänkta målgruppen (kommersiella fiskefartyg).
Så folk som säger ”jag hade kunnat se att det var en ubåt” på mitt Garmin dom har rätt. Men det ändrar ju inte det faktum att det fortfarande kan vara en ubåt. Argumentet är idiotiskt, Gävle hamn letar ju inte efter ubåtar, de skall muddra hamnbassängen.
”Konspirationsteorin” är alltså att Gävle hamn medvetet köpt ett djupvattensekolodd med låg upplösning för 5-6 år sedan för att de inte skall kunna upptäcka en ubåt!?
Nä dom har köpt det verktyg de behöver för sitt use case.
Tyvärr får vi därför ingen perfekt ”bild” av ubåten som vissa gormar om.
PÅSTÅENDEN ATT DET ÄR ETT SPRÅNGSKIKT:
Gå hem, Gör om, Gör rätt.
Ett språngskikt inne i en grund hamn som skulle påverka bara ett enda litet område?
Språngskikt påverkar vinklade ljudpulser från sonarer osv som studsar och ”fastnar” i det vattenlagret. Det skulle inte påverka centrumstrålarna i multibeam-ekolodet, endast de mest vinklade ytterstrålarna. Har aldrig varit med om att språngskikt påverkar ett Multibeam, kan säkert som sagt påverka de allra mest vinklade ytterstrålarna i teorin men har aldrig hört talas om det eller upplevt det. På histogrammet på ett vanligt ekolodd (med bred lobvinkel) kan man kanske se det och planktonskikt osv men det är så oerhört tunt, de skulle filtrena på multibeamen plocka med lätthet. Och om inte multibeamen tar det så tar Olex det.
Kom ihåg att varje enskild stråle i en Multibeam-array har extremt smal lobvinkel.
Det går inte riktigt att rakt av jämföra med ett vanlig ekolodd även om grundtekniken är samma.
Glöm språngskiktsteorin.
DET ÄR EN KNÖLVAL-TEORIN:
Nej det är inte en val. Dock av alla idiotiska teorier är det den minst idiotiska. En knölval tex (som kan bli 12m) så skulle den faktiskt kunna överleva i Bottenhavet, som däggdjur dör den inte av osmosen i sötvattnet, och den skulle väl kanske kanske kunna simma ända upp dit.
Men problemet är att den skulle ju varit siktad typ 100 ggr. Den måste upp å ta luft. Det var nämligen en knölval inne i Östersjön för några år sen som var nere vid Rugen/Sassnitz i östtyskland och vända. Den siktades hur många ggr som helst på sin vandring och det var en enda ensam individ.
Att en val tar sej ändå upp till Gävlebukten obemärkt det händer inte, den hade varit ”spottad” redan i Öresund/Stora bält innan den ens kommit in i Östersjön…
Det är inte heller en säl, sälar syns på ekolodd men dom simmar så snabbt så dom blir bara små streck, det skulle upplevas som en snabb liten störning på Wasspen bara, tror inte ens det hade registrerat nått i Olex-databasen och även om det gjort det hade det bara varit ett enskilt ensamt ”ping” typ, en eller två, tre korrupta boxar.
Glöm valar och sälar…
FALSKEKO/SPÖKEKO/DUBBELEKO/SECOND-RETURN:
Det är en hel del folk, både på Flashback och Facebook som kommit med påståendet att det är sk ”Second-Return” från Gävle hamns egen båt. Några av dessa som för fram denna teori är dessutom själva antingen sjömätare eller akademiker inom ämnet.
Alla för fram diverse teoretiska resonemang om hur ett sådant dubbeleko kan uppstå men ingen bemödar sej att analysera just detta caset utifrån ett ”verklighetsperspektiv”.
För att tala om och analysera sannolikheten att det är ett ”falsk/dubbeleko” som uppstått måste vi ta hänsyn till hur just Wassp och Olex arbetar, det hjälper inte att föra teoretiska resonemang om ekolodd och multibeam ”i stort”. Det är ju just Wassp+Olex som använts och därför måste vi föra resonemanget utifrån det. Jag avfärdar inte helt tanken att det skulle kunna vara någon form av falskeko, men jag håller det för extremt osannolikt och det beror på att jag av erfarenhet vet hur Wasspen och Olex jobbar. Så låt oss gå in på det.
Som beskrivits tidigare längre upp i inlägget består systemet av 3st olika PC. Dels Beamformer-PCn, dels Wassp-GUI PCn och slutligen Linux-PCn som kör Olex med djupdatabasen.
Många (av sjömätarna) verkar ha hackat upp sej på tron att Olex läser rådata direkt från Beamformer-PCn och glömmer av att GUI PCn sitter därimellan och styr ganska många parametrar, dels vad Beamformer PCn gör och dels vilka datapaket som ”lämnas över” till Olex för registrering i djupdatabasen. Sen har Olex i sin tur sin egna filtrering och bearbetning av datan.
På ett vanligt singlebeam ekolodd (tex tidigare nämnda Simrad ES70) så kör man ofta med en skala som är bara lite större än det djupet man är på, för att utnyttja hela displayen. Om TX-pulsintervallen är för tät då kan dubbeleko uppstå, men att det skulle vara så starkt och homogent att bottom trackingen låser på det, det händer knappast. Problemet avhjälps enkelt genom att byta skala eller ändra TX-interval (hur tätt pulserna sänds ut – dvs hur mkt tomrum som lämnas mellan dem). Nån benämnde detta som ”pulslängd” i tråden men det är felaktigt, det är nått annat. Visserligen inverkar pulslängden på hur tajt man kan sätta pulsintervallen (pulsen måste ju ”hinnas” med att sända ut). Större pulslängd innehåller naturligtvis mer akustisk energi så det ökar delvis risken för dubbeleko.
Om man ställer skalan så högt (dubbla vattendjupet) att ekoloddet lyssnar tillräckligt länge för att ta in second-return i ”rätt fas” så kommer man att få dubbelekot visualiserat under den ”riktiga” botten på dubbla vattendjupet. Därför om bottom tracking algoritmen skulle låsa på dubbelekot i det fallet så skulle det bli dubbelt så djupt, inte grundare som i fallet med ”Gävleubåten”.
Folk verkar förutsätta att Gävlehamngubbarna kört med exakt tajt skala så att dubbelekot därmed skulle komma ”ur fas” men det tror inte jag för när dom kör så himla grunt så måste man zooma ut ganska mycket för att få med alla ytterstrålar. Ett vanligt lodd med histogram/ekogram har ju bara en dimension/axel. Den andra axeln är ju tid. Ett multibeam renderar i realtid men har 2 axlar, både horisontelt och vertikalt. Så man ställer ju inte in skalan bara efter det vertikala djupet utan även den horisontella skalan efter sidostrålarna. Wassp stödjer inte ratios när man ändrar skalan, den är alltid 1:1, stödjer inte 1:2 faktor osv. Så för att kunna se hela Swathen i sidled måste man nästan alltid ställa minst dubbla vattendjupet i den vertikala axeln för att få tillräckligt ”bred” skala i den horisontella axeln.
Därför är det oftast så att man nästan alltid ser första dubbelekot inritat i botten på bilden.
Bottomtrackingen kan faktiskt låsa på detta ibland, men då blir det ju som sagt dubbla vattendjupet och Olex failar nästan aldrig på att detektera detta och filtrerar ut det ur den datan som skrivs till databasen.
Wasspen anpassar ju pulsintervall/pinghastighet efter vilken skala man har, detta styr inte Olex, utan får snällt anpassa sej till vad den får från Wassp GUI PCn. Men även om gubbarna i Gävle hamn haft oerhört tajt skala där risken för att dubbeleko mottas på ”nästa ping” ur fas så är detta då fortfarande ur fas. Det skulle bara bli massa random ”blippar” i Swathen då och då utan nått vidare sammanhang. Jag har aldrig sett nått konsekvent dubbeleko som ligger kvar nånsin. Och om det skulle vara så skulle det ju ligga kvar konstant.
10k limit se nästa inlägg...
Det har framförts att bilden är fejk för den är så lågupplöst och ”dålig” och att trådkommentatörerna hävdar minsann att deras egna Garmin-ekolodd de har på jollen hemma skulle kunna se bättre. Ja det stämmer faktiskt. Men det är inte fejk för det.
Anledningen är arbetsdjupet som utrustning är tänkt att använda. Wassp arbetar på 160 kHz och kan mäta ner till 200-250 meter. Ett Garmin med SideVU/StructureScan eller vad det heter det arbetar på 400-700 kHz och använder mycket lägre effekt. Det är helt enkelt anpassat efter små djup som fritidsbåtar kan tänkas befinna sej på.
Problemet med den höga frekvensen är att man ser allt, sjögräs, tång, plankton, alger etc så det lämpar sej inte jättebra för sjömätning. Dessutom når man inte ner genom sedimenten och får fram backscatter-data utan ljudpulsen studsar bara på ytan. Wasspen är gjort för att dels se fisk men i andra hand också mäta botten korrekt samt kunna tolka hårdheten (om det är sand, grus, sten, lera, etc). Wassp ser typ 40-50cm ner ”genom” botten.
Vårt Simrad ES70 kan se kanske 2-3meter ner genom lera. Så man väljer frekvens efter vad man vill uppnå.
Ett 400-700 kHz lod hade säkert passat i Gävle hamn men dom grejerna fanns ju inte då och de går ej att samköra med Olex. Även om ett Garmin hade kunnat sjömäta Gävles hamnbassäng så finns det ju ingen vettigt databashanteringsmjukvara som kan kommunicera med Garmins ekolodd. Det är inte det är fritidsbåtsgrejorna är skräp det är bara det att dom är inte rätt verktyg för jobbet. Gävle hamn är intresserade av att kunna muddra, dom skiter om det är tång eller nån träbit. Dom vill se sten och lera och hur djupt det är. Wassp är inte särskilt högupplöst på grunt vatten. Det är utvecklat för att ge exakt data, rätt vinkel, rätt position, rätt djup osv. Inte en detaljerad bild. Och det skall funka på djup som är relevanta för den tilltänkta målgruppen (kommersiella fiskefartyg).
Så folk som säger ”jag hade kunnat se att det var en ubåt” på mitt Garmin dom har rätt. Men det ändrar ju inte det faktum att det fortfarande kan vara en ubåt. Argumentet är idiotiskt, Gävle hamn letar ju inte efter ubåtar, de skall muddra hamnbassängen.
”Konspirationsteorin” är alltså att Gävle hamn medvetet köpt ett djupvattensekolodd med låg upplösning för 5-6 år sedan för att de inte skall kunna upptäcka en ubåt!?
Nä dom har köpt det verktyg de behöver för sitt use case.
Tyvärr får vi därför ingen perfekt ”bild” av ubåten som vissa gormar om.
PÅSTÅENDEN ATT DET ÄR ETT SPRÅNGSKIKT:
Gå hem, Gör om, Gör rätt.
Ett språngskikt inne i en grund hamn som skulle påverka bara ett enda litet område?
Språngskikt påverkar vinklade ljudpulser från sonarer osv som studsar och ”fastnar” i det vattenlagret. Det skulle inte påverka centrumstrålarna i multibeam-ekolodet, endast de mest vinklade ytterstrålarna. Har aldrig varit med om att språngskikt påverkar ett Multibeam, kan säkert som sagt påverka de allra mest vinklade ytterstrålarna i teorin men har aldrig hört talas om det eller upplevt det. På histogrammet på ett vanligt ekolodd (med bred lobvinkel) kan man kanske se det och planktonskikt osv men det är så oerhört tunt, de skulle filtrena på multibeamen plocka med lätthet. Och om inte multibeamen tar det så tar Olex det.
Kom ihåg att varje enskild stråle i en Multibeam-array har extremt smal lobvinkel.
Det går inte riktigt att rakt av jämföra med ett vanlig ekolodd även om grundtekniken är samma.
Glöm språngskiktsteorin.
DET ÄR EN KNÖLVAL-TEORIN:
Nej det är inte en val. Dock av alla idiotiska teorier är det den minst idiotiska. En knölval tex (som kan bli 12m) så skulle den faktiskt kunna överleva i Bottenhavet, som däggdjur dör den inte av osmosen i sötvattnet, och den skulle väl kanske kanske kunna simma ända upp dit.
Men problemet är att den skulle ju varit siktad typ 100 ggr. Den måste upp å ta luft. Det var nämligen en knölval inne i Östersjön för några år sen som var nere vid Rugen/Sassnitz i östtyskland och vända. Den siktades hur många ggr som helst på sin vandring och det var en enda ensam individ.
Att en val tar sej ändå upp till Gävlebukten obemärkt det händer inte, den hade varit ”spottad” redan i Öresund/Stora bält innan den ens kommit in i Östersjön…
Det är inte heller en säl, sälar syns på ekolodd men dom simmar så snabbt så dom blir bara små streck, det skulle upplevas som en snabb liten störning på Wasspen bara, tror inte ens det hade registrerat nått i Olex-databasen och även om det gjort det hade det bara varit ett enskilt ensamt ”ping” typ, en eller två, tre korrupta boxar.
Glöm valar och sälar…
FALSKEKO/SPÖKEKO/DUBBELEKO/SECOND-RETURN:
Det är en hel del folk, både på Flashback och Facebook som kommit med påståendet att det är sk ”Second-Return” från Gävle hamns egen båt. Några av dessa som för fram denna teori är dessutom själva antingen sjömätare eller akademiker inom ämnet.
Alla för fram diverse teoretiska resonemang om hur ett sådant dubbeleko kan uppstå men ingen bemödar sej att analysera just detta caset utifrån ett ”verklighetsperspektiv”.
För att tala om och analysera sannolikheten att det är ett ”falsk/dubbeleko” som uppstått måste vi ta hänsyn till hur just Wassp och Olex arbetar, det hjälper inte att föra teoretiska resonemang om ekolodd och multibeam ”i stort”. Det är ju just Wassp+Olex som använts och därför måste vi föra resonemanget utifrån det. Jag avfärdar inte helt tanken att det skulle kunna vara någon form av falskeko, men jag håller det för extremt osannolikt och det beror på att jag av erfarenhet vet hur Wasspen och Olex jobbar. Så låt oss gå in på det.
Som beskrivits tidigare längre upp i inlägget består systemet av 3st olika PC. Dels Beamformer-PCn, dels Wassp-GUI PCn och slutligen Linux-PCn som kör Olex med djupdatabasen.
Många (av sjömätarna) verkar ha hackat upp sej på tron att Olex läser rådata direkt från Beamformer-PCn och glömmer av att GUI PCn sitter därimellan och styr ganska många parametrar, dels vad Beamformer PCn gör och dels vilka datapaket som ”lämnas över” till Olex för registrering i djupdatabasen. Sen har Olex i sin tur sin egna filtrering och bearbetning av datan.
På ett vanligt singlebeam ekolodd (tex tidigare nämnda Simrad ES70) så kör man ofta med en skala som är bara lite större än det djupet man är på, för att utnyttja hela displayen. Om TX-pulsintervallen är för tät då kan dubbeleko uppstå, men att det skulle vara så starkt och homogent att bottom trackingen låser på det, det händer knappast. Problemet avhjälps enkelt genom att byta skala eller ändra TX-interval (hur tätt pulserna sänds ut – dvs hur mkt tomrum som lämnas mellan dem). Nån benämnde detta som ”pulslängd” i tråden men det är felaktigt, det är nått annat. Visserligen inverkar pulslängden på hur tajt man kan sätta pulsintervallen (pulsen måste ju ”hinnas” med att sända ut). Större pulslängd innehåller naturligtvis mer akustisk energi så det ökar delvis risken för dubbeleko.
Om man ställer skalan så högt (dubbla vattendjupet) att ekoloddet lyssnar tillräckligt länge för att ta in second-return i ”rätt fas” så kommer man att få dubbelekot visualiserat under den ”riktiga” botten på dubbla vattendjupet. Därför om bottom tracking algoritmen skulle låsa på dubbelekot i det fallet så skulle det bli dubbelt så djupt, inte grundare som i fallet med ”Gävleubåten”.
Folk verkar förutsätta att Gävlehamngubbarna kört med exakt tajt skala så att dubbelekot därmed skulle komma ”ur fas” men det tror inte jag för när dom kör så himla grunt så måste man zooma ut ganska mycket för att få med alla ytterstrålar. Ett vanligt lodd med histogram/ekogram har ju bara en dimension/axel. Den andra axeln är ju tid. Ett multibeam renderar i realtid men har 2 axlar, både horisontelt och vertikalt. Så man ställer ju inte in skalan bara efter det vertikala djupet utan även den horisontella skalan efter sidostrålarna. Wassp stödjer inte ratios när man ändrar skalan, den är alltid 1:1, stödjer inte 1:2 faktor osv. Så för att kunna se hela Swathen i sidled måste man nästan alltid ställa minst dubbla vattendjupet i den vertikala axeln för att få tillräckligt ”bred” skala i den horisontella axeln.
Därför är det oftast så att man nästan alltid ser första dubbelekot inritat i botten på bilden.
Bottomtrackingen kan faktiskt låsa på detta ibland, men då blir det ju som sagt dubbla vattendjupet och Olex failar nästan aldrig på att detektera detta och filtrerar ut det ur den datan som skrivs till databasen.
Wasspen anpassar ju pulsintervall/pinghastighet efter vilken skala man har, detta styr inte Olex, utan får snällt anpassa sej till vad den får från Wassp GUI PCn. Men även om gubbarna i Gävle hamn haft oerhört tajt skala där risken för att dubbeleko mottas på ”nästa ping” ur fas så är detta då fortfarande ur fas. Det skulle bara bli massa random ”blippar” i Swathen då och då utan nått vidare sammanhang. Jag har aldrig sett nått konsekvent dubbeleko som ligger kvar nånsin. Och om det skulle vara så skulle det ju ligga kvar konstant.
10k limit se nästa inlägg...
Antingen skulle dubbelekot ligga konstant, då skulle ju dubbelekot skrivas in i databasen hela tiden. Eller så skulle det blippa till och ligga ur fas och vara ”random” störningar. Då skulle dessa störningar ligga på hela tiden och därmed skrivas in i databasen hela tiden (om så var fallet).
Varför skulle ett homogent eko på 12x3x5 meter eller var det var som varade över flera ping, sammanlagt hundratals datapunkter bara uppstå där och då och aldrig mer igen och aldrig innan. Dom har ju kört runt med denna arbetsbåten med Wassp och Olex i 4-5-6 års tid. Ni menar alltså att ett dubbeleko som inte uppstått på 5 år helt plötsligt uppstår på en SPECIFIK plats två gånger i följd med några timmars intervall därimellan? Då kan ni ju börja hänga med han den där med det konstiga håret i Ancient Aliens om ni tror det…
Tänk också på att Gävlegubbarna har ju sett detta live i realtids-GUIt medans det ritar in, vi vet ju inte exakt hur det sett det men dom verkar ju rätt säkra. Och dom har ju kört med dessa grejer i många år och känner till hur det brukar se ut.
Läser man alla olika artiklar och nyhetsrapporteringar och pusslar ihop och läser mellan raderna så kan man bilda sej en ganska god bild hur det har gått till. Dom har först kört ett svep för att uppdatera databasen. Jag antar att man sparar en separat databas för varje körning men det kan också var att de har en master-databas som de kontinuerligt uppdaterar och interpolerar in ny data i. Vet inte vilket men hur som. Dom har kört över objektet och det har ritat in, noterat detta att oj här ligger nått det får vi ta och kolla på, där skall ju inte ligga något. Man har kört klart resten av körningen/gridden som man hade planerat. Sen på fikan/lunchen så kikar man noggrant på ”objektet” och inser att detta är ju nått stort åbäke ivägen, detta kan vi inte ha liggande i hamnen så man kör ut igen nån timme eller timmar senare eller vad det nu var och kör över samma position igen.
Vid det här skedet hade det varit intressant att veta om dom körde med en ny ”ren” databas eller om dom ”byggde på” den gamla som dom hade gjort körningen innan med. Det hade varit informativt för att kunna dra lite slutsatser. Men hur som…
När dom kört över samma position igen har samma objekt visualiserats i Swathen på Wassp GUIt och objektet har återigen ritats in på Olex i djupdatabasen. Då har dom insett att detta skräpet måste väck så de har tillkallat dykarna/mudderverket. Sen har man kört över igen en TREDJE gång och då har det ritat ren lerbotten igen och ”objektet” var då borta.
Utifrån vad Gävlegubbarna beskriver hur det gått till och vad jag vet om hur Wassp+Olex funkar så är det helt logiskt att de kommit till slutsatsen mini-ubåt.
Detta insåg jag utifrån ”texterna” redan innan journalisterna fick tag i multibeam-bilden.
Bilden som släppts i media är visad med Backscatter/Hårdhetspresentationen aktiv, dvs grönt är mjuk/lera/sand och gult/rött är sten/stål/hårt. Det finns ingen djupinformation visualiserad i den bild som syns i media. Djupdatan ligger ju latent bakom (pilen visar djupsiffran). Djupdatan visualiseras normalt med olika nyanser av blått men det går att få även lila/blå/grön/gul/rött skalan som djup. Men det är hårdhet som visas på bilden som släppts. Iaf när jag fick se bilden så var min tanke ommedelbart, yepp det är en ubåt, no doubt about it…
Hade någon visat mej den bilden utan att säga nått om var den kom ifrån så hade jag svarat såhär: ”Bilden visar ett stålvrak som ligger ovanpå lerbotten utan att vara nedsjunket”.
Jag har kört över hur många vrak som helst och det där är precis så ett stålvrak ser ut på Wassp+Olex när dom ligger på lerbotten. Det är inget snack, det är en miniubåt.
Den enda lilla lilla skepsis jag har, den uppkom då TV4 sände sitt nyhetsinslag, då fick man se en överblicksbild över hela hamnen med djupdatabasen visualiserad med djup och inte hårdheten och då såg man att objektet låg i nästan exakt i 90 graders vinkel mot kajen och alltså nästan exakt på tvärs mot Swathens vinkel. Man kunde se hur Swathen gick pga att de kört utan Heavekompensering och då blir det som ”sanddynor” i djupdatan. Bilden gick oerhört förbi så det var svårt att avgöra exakt men det såg ut som det va exakt vinkelrätt. Problemet med det är att det talar lite för falskeko. Men hade jag bara fått se datan i högre upplösning/detalj hade jag snabbt kunnat avgöra om det var så, det räcker att objektet bara har lite annan vinkel än vad jag upplevde så kan man avfärda den teorin direkt.
Men utifrån hårdhetsvyn så är det inget snack att det inte är nått falskeko. Objektet har ju en specifik form, det består att ett stort antal datapunkter och har ritats in mot perfekt mjuk lerbotten. Dessutom den informationen att objektet ritats in på samma plats två gånger med flera timmar imellan tar ju bort allt tvivel. Jag skulle väldigt gärna vilja veta om första, andra och tredje passet är upptagna i varsin databas eller en gemensam, det spelar egentligen ingen roll för realtidsdatan i GUIt som de anställda sett räcker som bevis för mej men det hade varit ypperligt fantastiskt bra om de tre svepen va inspelade i varsin databas för då har ingen interpolering skett.
SLUTSATS: DET ÄR EN MINI-UBÅT.
VILKEN ELLER VEMS LÅTER JAG ER SPEKULERA I, DET BEKOMMER MEJ INTE…
SKALL NI ÖVERTYGA MEJ OM ATT DET INTE ÄR EN UBÅT SÅ KOM MED NÅTT BÄTTRE ÄN DET SOM FRAMKOMMIT I DENNA TRÅDEN…
TACK OCH HEJ…
Varför skulle ett homogent eko på 12x3x5 meter eller var det var som varade över flera ping, sammanlagt hundratals datapunkter bara uppstå där och då och aldrig mer igen och aldrig innan. Dom har ju kört runt med denna arbetsbåten med Wassp och Olex i 4-5-6 års tid. Ni menar alltså att ett dubbeleko som inte uppstått på 5 år helt plötsligt uppstår på en SPECIFIK plats två gånger i följd med några timmars intervall därimellan? Då kan ni ju börja hänga med han den där med det konstiga håret i Ancient Aliens om ni tror det…
Tänk också på att Gävlegubbarna har ju sett detta live i realtids-GUIt medans det ritar in, vi vet ju inte exakt hur det sett det men dom verkar ju rätt säkra. Och dom har ju kört med dessa grejer i många år och känner till hur det brukar se ut.
Läser man alla olika artiklar och nyhetsrapporteringar och pusslar ihop och läser mellan raderna så kan man bilda sej en ganska god bild hur det har gått till. Dom har först kört ett svep för att uppdatera databasen. Jag antar att man sparar en separat databas för varje körning men det kan också var att de har en master-databas som de kontinuerligt uppdaterar och interpolerar in ny data i. Vet inte vilket men hur som. Dom har kört över objektet och det har ritat in, noterat detta att oj här ligger nått det får vi ta och kolla på, där skall ju inte ligga något. Man har kört klart resten av körningen/gridden som man hade planerat. Sen på fikan/lunchen så kikar man noggrant på ”objektet” och inser att detta är ju nått stort åbäke ivägen, detta kan vi inte ha liggande i hamnen så man kör ut igen nån timme eller timmar senare eller vad det nu var och kör över samma position igen.
Vid det här skedet hade det varit intressant att veta om dom körde med en ny ”ren” databas eller om dom ”byggde på” den gamla som dom hade gjort körningen innan med. Det hade varit informativt för att kunna dra lite slutsatser. Men hur som…
När dom kört över samma position igen har samma objekt visualiserats i Swathen på Wassp GUIt och objektet har återigen ritats in på Olex i djupdatabasen. Då har dom insett att detta skräpet måste väck så de har tillkallat dykarna/mudderverket. Sen har man kört över igen en TREDJE gång och då har det ritat ren lerbotten igen och ”objektet” var då borta.
Utifrån vad Gävlegubbarna beskriver hur det gått till och vad jag vet om hur Wassp+Olex funkar så är det helt logiskt att de kommit till slutsatsen mini-ubåt.
Detta insåg jag utifrån ”texterna” redan innan journalisterna fick tag i multibeam-bilden.
Bilden som släppts i media är visad med Backscatter/Hårdhetspresentationen aktiv, dvs grönt är mjuk/lera/sand och gult/rött är sten/stål/hårt. Det finns ingen djupinformation visualiserad i den bild som syns i media. Djupdatan ligger ju latent bakom (pilen visar djupsiffran). Djupdatan visualiseras normalt med olika nyanser av blått men det går att få även lila/blå/grön/gul/rött skalan som djup. Men det är hårdhet som visas på bilden som släppts. Iaf när jag fick se bilden så var min tanke ommedelbart, yepp det är en ubåt, no doubt about it…
Hade någon visat mej den bilden utan att säga nått om var den kom ifrån så hade jag svarat såhär: ”Bilden visar ett stålvrak som ligger ovanpå lerbotten utan att vara nedsjunket”.
Jag har kört över hur många vrak som helst och det där är precis så ett stålvrak ser ut på Wassp+Olex när dom ligger på lerbotten. Det är inget snack, det är en miniubåt.
Den enda lilla lilla skepsis jag har, den uppkom då TV4 sände sitt nyhetsinslag, då fick man se en överblicksbild över hela hamnen med djupdatabasen visualiserad med djup och inte hårdheten och då såg man att objektet låg i nästan exakt i 90 graders vinkel mot kajen och alltså nästan exakt på tvärs mot Swathens vinkel. Man kunde se hur Swathen gick pga att de kört utan Heavekompensering och då blir det som ”sanddynor” i djupdatan. Bilden gick oerhört förbi så det var svårt att avgöra exakt men det såg ut som det va exakt vinkelrätt. Problemet med det är att det talar lite för falskeko. Men hade jag bara fått se datan i högre upplösning/detalj hade jag snabbt kunnat avgöra om det var så, det räcker att objektet bara har lite annan vinkel än vad jag upplevde så kan man avfärda den teorin direkt.
Men utifrån hårdhetsvyn så är det inget snack att det inte är nått falskeko. Objektet har ju en specifik form, det består att ett stort antal datapunkter och har ritats in mot perfekt mjuk lerbotten. Dessutom den informationen att objektet ritats in på samma plats två gånger med flera timmar imellan tar ju bort allt tvivel. Jag skulle väldigt gärna vilja veta om första, andra och tredje passet är upptagna i varsin databas eller en gemensam, det spelar egentligen ingen roll för realtidsdatan i GUIt som de anställda sett räcker som bevis för mej men det hade varit ypperligt fantastiskt bra om de tre svepen va inspelade i varsin databas för då har ingen interpolering skett.
SLUTSATS: DET ÄR EN MINI-UBÅT.
VILKEN ELLER VEMS LÅTER JAG ER SPEKULERA I, DET BEKOMMER MEJ INTE…
SKALL NI ÖVERTYGA MEJ OM ATT DET INTE ÄR EN UBÅT SÅ KOM MED NÅTT BÄTTRE ÄN DET SOM FRAMKOMMIT I DENNA TRÅDEN…
TACK OCH HEJ…
Citat:
Antingen skulle dubbelekot ligga konstant, då skulle ju dubbelekot skrivas in i databasen hela tiden. Eller så skulle det blippa till och ligga ur fas och vara ”random” störningar. Då skulle dessa störningar ligga på hela tiden och därmed skrivas in i databasen hela tiden (om så var fallet).
Varför skulle ett homogent eko på 12x3x5 meter eller var det var som varade över flera ping, sammanlagt hundratals datapunkter bara uppstå där och då och aldrig mer igen och aldrig innan. Dom har ju kört runt med denna arbetsbåten med Wassp och Olex i 4-5-6 års tid. Ni menar alltså att ett dubbeleko som inte uppstått på 5 år helt plötsligt uppstår på en SPECIFIK plats två gånger i följd med några timmars intervall därimellan? Då kan ni ju börja hänga med han den där med det konstiga håret i Ancient Aliens om ni tror det…
Tänk också på att Gävlegubbarna har ju sett detta live i realtids-GUIt medans det ritar in, vi vet ju inte exakt hur det sett det men dom verkar ju rätt säkra. Och dom har ju kört med dessa grejer i många år och känner till hur det brukar se ut.
Läser man alla olika artiklar och nyhetsrapporteringar och pusslar ihop och läser mellan raderna så kan man bilda sej en ganska god bild hur det har gått till. Dom har först kört ett svep för att uppdatera databasen. Jag antar att man sparar en separat databas för varje körning men det kan också var att de har en master-databas som de kontinuerligt uppdaterar och interpolerar in ny data i. Vet inte vilket men hur som. Dom har kört över objektet och det har ritat in, noterat detta att oj här ligger nått det får vi ta och kolla på, där skall ju inte ligga något. Man har kört klart resten av körningen/gridden som man hade planerat. Sen på fikan/lunchen så kikar man noggrant på ”objektet” och inser att detta är ju nått stort åbäke ivägen, detta kan vi inte ha liggande i hamnen så man kör ut igen nån timme eller timmar senare eller vad det nu var och kör över samma position igen.
Vid det här skedet hade det varit intressant att veta om dom körde med en ny ”ren” databas eller om dom ”byggde på” den gamla som dom hade gjort körningen innan med. Det hade varit informativt för att kunna dra lite slutsatser. Men hur som…
När dom kört över samma position igen har samma objekt visualiserats i Swathen på Wassp GUIt och objektet har återigen ritats in på Olex i djupdatabasen. Då har dom insett att detta skräpet måste väck så de har tillkallat dykarna/mudderverket. Sen har man kört över igen en TREDJE gång och då har det ritat ren lerbotten igen och ”objektet” var då borta.
Utifrån vad Gävlegubbarna beskriver hur det gått till och vad jag vet om hur Wassp+Olex funkar så är det helt logiskt att de kommit till slutsatsen mini-ubåt.
Detta insåg jag utifrån ”texterna” redan innan journalisterna fick tag i multibeam-bilden.
Bilden som släppts i media är visad med Backscatter/Hårdhetspresentationen aktiv, dvs grönt är mjuk/lera/sand och gult/rött är sten/stål/hårt. Det finns ingen djupinformation visualiserad i den bild som syns i media. Djupdatan ligger ju latent bakom (pilen visar djupsiffran). Djupdatan visualiseras normalt med olika nyanser av blått men det går att få även lila/blå/grön/gul/rött skalan som djup. Men det är hårdhet som visas på bilden som släppts. Iaf när jag fick se bilden så var min tanke ommedelbart, yepp det är en ubåt, no doubt about it…
Hade någon visat mej den bilden utan att säga nått om var den kom ifrån så hade jag svarat såhär: ”Bilden visar ett stålvrak som ligger ovanpå lerbotten utan att vara nedsjunket”.
Jag har kört över hur många vrak som helst och det där är precis så ett stålvrak ser ut på Wassp+Olex när dom ligger på lerbotten. Det är inget snack, det är en miniubåt.
Den enda lilla lilla skepsis jag har, den uppkom då TV4 sände sitt nyhetsinslag, då fick man se en överblicksbild över hela hamnen med djupdatabasen visualiserad med djup och inte hårdheten och då såg man att objektet låg i nästan exakt i 90 graders vinkel mot kajen och alltså nästan exakt på tvärs mot Swathens vinkel. Man kunde se hur Swathen gick pga att de kört utan Heavekompensering och då blir det som ”sanddynor” i djupdatan. Bilden gick oerhört förbi så det var svårt att avgöra exakt men det såg ut som det va exakt vinkelrätt. Problemet med det är att det talar lite för falskeko. Men hade jag bara fått se datan i högre upplösning/detalj hade jag snabbt kunnat avgöra om det var så, det räcker att objektet bara har lite annan vinkel än vad jag upplevde så kan man avfärda den teorin direkt.
Men utifrån hårdhetsvyn så är det inget snack att det inte är nått falskeko. Objektet har ju en specifik form, det består att ett stort antal datapunkter och har ritats in mot perfekt mjuk lerbotten. Dessutom den informationen att objektet ritats in på samma plats två gånger med flera timmar imellan tar ju bort allt tvivel. Jag skulle väldigt gärna vilja veta om första, andra och tredje passet är upptagna i varsin databas eller en gemensam, det spelar egentligen ingen roll för realtidsdatan i GUIt som de anställda sett räcker som bevis för mej men det hade varit ypperligt fantastiskt bra om de tre svepen va inspelade i varsin databas för då har ingen interpolering skett.
SLUTSATS: DET ÄR EN MINI-UBÅT.
VILKEN ELLER VEMS LÅTER JAG ER SPEKULERA I, DET BEKOMMER MEJ INTE…
SKALL NI ÖVERTYGA MEJ OM ATT DET INTE ÄR EN UBÅT SÅ KOM MED NÅTT BÄTTRE ÄN DET SOM FRAMKOMMIT I DENNA TRÅDEN…
TACK OCH HEJ…
Varför skulle ett homogent eko på 12x3x5 meter eller var det var som varade över flera ping, sammanlagt hundratals datapunkter bara uppstå där och då och aldrig mer igen och aldrig innan. Dom har ju kört runt med denna arbetsbåten med Wassp och Olex i 4-5-6 års tid. Ni menar alltså att ett dubbeleko som inte uppstått på 5 år helt plötsligt uppstår på en SPECIFIK plats två gånger i följd med några timmars intervall därimellan? Då kan ni ju börja hänga med han den där med det konstiga håret i Ancient Aliens om ni tror det…
Tänk också på att Gävlegubbarna har ju sett detta live i realtids-GUIt medans det ritar in, vi vet ju inte exakt hur det sett det men dom verkar ju rätt säkra. Och dom har ju kört med dessa grejer i många år och känner till hur det brukar se ut.
Läser man alla olika artiklar och nyhetsrapporteringar och pusslar ihop och läser mellan raderna så kan man bilda sej en ganska god bild hur det har gått till. Dom har först kört ett svep för att uppdatera databasen. Jag antar att man sparar en separat databas för varje körning men det kan också var att de har en master-databas som de kontinuerligt uppdaterar och interpolerar in ny data i. Vet inte vilket men hur som. Dom har kört över objektet och det har ritat in, noterat detta att oj här ligger nått det får vi ta och kolla på, där skall ju inte ligga något. Man har kört klart resten av körningen/gridden som man hade planerat. Sen på fikan/lunchen så kikar man noggrant på ”objektet” och inser att detta är ju nått stort åbäke ivägen, detta kan vi inte ha liggande i hamnen så man kör ut igen nån timme eller timmar senare eller vad det nu var och kör över samma position igen.
Vid det här skedet hade det varit intressant att veta om dom körde med en ny ”ren” databas eller om dom ”byggde på” den gamla som dom hade gjort körningen innan med. Det hade varit informativt för att kunna dra lite slutsatser. Men hur som…
När dom kört över samma position igen har samma objekt visualiserats i Swathen på Wassp GUIt och objektet har återigen ritats in på Olex i djupdatabasen. Då har dom insett att detta skräpet måste väck så de har tillkallat dykarna/mudderverket. Sen har man kört över igen en TREDJE gång och då har det ritat ren lerbotten igen och ”objektet” var då borta.
Utifrån vad Gävlegubbarna beskriver hur det gått till och vad jag vet om hur Wassp+Olex funkar så är det helt logiskt att de kommit till slutsatsen mini-ubåt.
Detta insåg jag utifrån ”texterna” redan innan journalisterna fick tag i multibeam-bilden.
Bilden som släppts i media är visad med Backscatter/Hårdhetspresentationen aktiv, dvs grönt är mjuk/lera/sand och gult/rött är sten/stål/hårt. Det finns ingen djupinformation visualiserad i den bild som syns i media. Djupdatan ligger ju latent bakom (pilen visar djupsiffran). Djupdatan visualiseras normalt med olika nyanser av blått men det går att få även lila/blå/grön/gul/rött skalan som djup. Men det är hårdhet som visas på bilden som släppts. Iaf när jag fick se bilden så var min tanke ommedelbart, yepp det är en ubåt, no doubt about it…
Hade någon visat mej den bilden utan att säga nått om var den kom ifrån så hade jag svarat såhär: ”Bilden visar ett stålvrak som ligger ovanpå lerbotten utan att vara nedsjunket”.
Jag har kört över hur många vrak som helst och det där är precis så ett stålvrak ser ut på Wassp+Olex när dom ligger på lerbotten. Det är inget snack, det är en miniubåt.
Den enda lilla lilla skepsis jag har, den uppkom då TV4 sände sitt nyhetsinslag, då fick man se en överblicksbild över hela hamnen med djupdatabasen visualiserad med djup och inte hårdheten och då såg man att objektet låg i nästan exakt i 90 graders vinkel mot kajen och alltså nästan exakt på tvärs mot Swathens vinkel. Man kunde se hur Swathen gick pga att de kört utan Heavekompensering och då blir det som ”sanddynor” i djupdatan. Bilden gick oerhört förbi så det var svårt att avgöra exakt men det såg ut som det va exakt vinkelrätt. Problemet med det är att det talar lite för falskeko. Men hade jag bara fått se datan i högre upplösning/detalj hade jag snabbt kunnat avgöra om det var så, det räcker att objektet bara har lite annan vinkel än vad jag upplevde så kan man avfärda den teorin direkt.
Men utifrån hårdhetsvyn så är det inget snack att det inte är nått falskeko. Objektet har ju en specifik form, det består att ett stort antal datapunkter och har ritats in mot perfekt mjuk lerbotten. Dessutom den informationen att objektet ritats in på samma plats två gånger med flera timmar imellan tar ju bort allt tvivel. Jag skulle väldigt gärna vilja veta om första, andra och tredje passet är upptagna i varsin databas eller en gemensam, det spelar egentligen ingen roll för realtidsdatan i GUIt som de anställda sett räcker som bevis för mej men det hade varit ypperligt fantastiskt bra om de tre svepen va inspelade i varsin databas för då har ingen interpolering skett.
SLUTSATS: DET ÄR EN MINI-UBÅT.
VILKEN ELLER VEMS LÅTER JAG ER SPEKULERA I, DET BEKOMMER MEJ INTE…
SKALL NI ÖVERTYGA MEJ OM ATT DET INTE ÄR EN UBÅT SÅ KOM MED NÅTT BÄTTRE ÄN DET SOM FRAMKOMMIT I DENNA TRÅDEN…
TACK OCH HEJ…
tack för att du la ner tiden, intressant läsning
Hittar ingen applåd smiley, så du får hålla tillgodo med en skål!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
