Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Den vetenskapliga definitionen av olika arter är att de inte kan få fertil avkomma. Vanligtvis stämmer det för de arter som beskrivits av naturforskare, men inte alltid. Ibland kan de visa sig att två närbesläktade arter är samma art eller att två populationer som man trodde var samma art egentligen är två olika arter. Exakt hur det är måste man testa genom att korsa individer och studera om avkomman är fertil eller inte.
Ja det håller jag med om, om jag förstått dig rätt. Menar du alltså att naturforskare ibland benämner populationer som två olika arter trots att dom kan få avkomma med varandra, och detta är felaktigt enligt den rätta definitionen av vad en art är?
Fast jag har diskuterat detta med andra, och dom har haft olika åsikter. Ibland är en art dom fysiologiska skillnaderna, ibland har det varit möjligheten till avkomma, och ibland har det handlat om skillnader i DNA.
Jag tycker man borde bestämma sig så att man diskuterar under samma premisser.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Vad gäller domesticerade djur som hundar, så är de svåra att jämföra med vilda djur eftersom avel kan leda till mycket snabba förändringar i utseende och andra för ägarna viktiga egenskaper utan att den genetiska skillnaden i övrigt blir så stor att reproduktiv isolering, dvs. artbildning blir följden.
Men frågan är varför det är så?
Om man t.ex. tar exemplen med bananflugorna så har man odlad miljoner generationer av bananflugor utan att dom utvecklats till en annan art. Hur många generationer krävs det för att en art ska bli en annan?
Jag har fått exempel från andra evolutionister på artbildning under bara årtionden, alltså man har menat att forskare själva har kunnat observera att en art blir en annan. Det är ju i så fall revolutionerande, men när jag frågade närmare om man är säker på att dessa olika grupper inte kan få avkomma, så fanns det inget svar på det.
I alla fall, i det fallet menade man att en art kan bildas under bara några årtionden, men annars menar man att det tar betydligt längre tid än så. Men har man bevis på det ena eller andra fallet, eller är det bara gissningar?
Citat:
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jag är inte insatt i "Kromosomtranslokationer", men det låter skadligt. 1) Dom som utsatts för strålning, har dom kunnat få avkomma, och 2) är det då med motsatt kön som också fått strålning? Och 3) lever grupperna och förökar sig separat utan att kunna få avkomma med varandra?
Det här låter inte som en naturlig evolution att det är kromosomförändringar som skiljer en art från en annan. Det låter som för lite information för att bilda jordens arter.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Jo detta är en mycket vanlig orsak till artbildning. En kromosomförändring som delas av en liten population kan leda till reproduktiv isolering och bildandet av en ny art. Sedan kommer den nya arten att gradvis divergera genetiskt från den gamla, men det tar mycket längre tid.
A) Vi vet att det skedde en kromosomförändring tidigt i den mänskliga evolutionen, som sannolikt bidrog till vår egen artbildning. Vi människor har nämligen bara 23 kromosompar medan våra närmaste släktingar människoaporna har 24.
B) Vår kromosom 2 uppstod genom en fusion av två kromosomer som fortfarande finns kvar hos de andra hominiderna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chromosome_2_(human)
För att spara utrymme på FB gör jag så här: Du svarade inte på mina frågor,
1) ,
2) och
3)
A) Hur vet vi det?
B) Hur vet vi att detta skedde?
Citat:
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Vad jag vet så vet man inte exakt vad i generna skiljer en art från en annan. Innan man förstår det, och kan förklara mekanismerna bakom, och genom praktisk erfarenhet, så är det bara gissningar.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Jo, vi vet väldigt mycket om detta idag, då många arter redan fått sina genom sekvenserade, och antalet sevenserade arter ökar snabbt. Vi förstår artbildning mycket bättre än innan den moderna gentekniken gjorde det möjligt att bestämma den exakta strukturen på olika arters genom.
Nej, jag håller inte med om det, om jag inte har missat något. Det är sant att många arter har fått sina genom sekvenserade, och att man kan bestämma den exakta strukturen på olika arters genom, MEN man har inte en genetisk förklaring till varför katter och hundar inte kan få avkomma medan varg och hund kan få avkomma.
Det enda man kan säga är att genomet skiljer sig så pass mycket att dom inte kan få avkomma, men det är ju ganska uppenbart att det är så, skapelseteorin säger inte motsatsen.
Man måste kunna förklara varför denna population inte längre kan få avkomma med den andra populationen, vad beror det på, är det en liten del gener som bestämmer det, eller är det tusen gener, eller är det kromosomer som bestämmer alla jordens arter.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Den vetenskapliga definitionen av art är som jag skrev ovan att individer kan få en fertil avkomma. Därför betraktas häst och åsna som olika arter, då avkomman - mulåsnan - nästan alltid är infertil. Orsaken är för övrigt just en kromosomförändring: åsnan har 31 kromosompar och hästen har 32.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mule
Denna artbildning skedde dock senare än den som separerade människan från schimpansen, så de två arterna kan fortfarande få en avkomma även om den är infertil.
Tills vidare anser jag att häst och åsna är samma art, alltså att hästens och åsnans förfader var artgruppen häst, och hästen och åsnan förändrats så mycket med tiden att dom inte längre kan få fertil avkomma.
Men som jag sagt, jag kan inte se att kromosomförändringar är svaret på varför det finns olika arter.
Hur många olika kromosomparsuppsättningar existerar det bland djur och människor? Dom kan väl inte vara tillräckligt många för att bilda jordens alla arter?
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Just därför bör man alltid försöka föra en saklig debatt utan emotionella övertoner.
Precis, och du är ett bra och föredömligt exempel på det (om jag kommer ihåg rätt med dom diskussioner du har haft med mig och andra). I alla fall är du föredömlig nu.