Citat:
Ursprungligen postat av
Chalmeristen
Nej, lånet är fortfarande på vad lånet var. Var lånet förra veckan på 2 millar är det på 2 millar idag med. Och det unga paret i servicesektorn skall fortfarande ut med räntor. Om nu konsumtionen går ner och deras löner pressas neråt i nominella tal eller bara relativt KPI och deras ränta stiger så får de svårare att varje månad langa upp pengar till ränta och amortering. Plus att i dåliga tider blir det fler deltider vilket sänker nominell inkomst.
I ditt exempel ovan krymper ränteKOSTNADEN men inte ränteUTGIFTEN. Amorteringen räknas på nominella belopp så lånet är inte 70% efter 5 år. Jag har då antagit att deras löner står stilla nominellt, KPI stiger och huspriserna ligger stilla, allting i nominella tal. Stagflation kallas det och drabbade England på 70-talet. Mycket vanligt för länder som en längre tid levt över sina tillgångar, Venezuela är ett exempel även om det där är värre än stagflation.
Du förutsätter i ditt exempel att reallönerna ligger stilla men så behöver det inte vara, ta 90-talets början t ex. Det blir så när man har ett kraftigt överskott av arbetskraft. Många sektorer kommer inte att drabbas av detta men de lägst kvalificerade drabbas. Och i takt med att alla skall köpa sin bostad förvärras problemet.
Skillnaden i vårt resonemang är att jag räknas med att dragspelet dras isär när ekonomin tudelas och då hänger inte alla med. Ditt golv är liksom att allt är konstant men mitt golv är 90-talets början. Sedan det där med att alla skall klara 7% har inte alltid följts och dessutom får folk barn, skiljer sig, förlorar jobbet osv.
Hm, ser ut som du har lite svårt för det med real och nominell.
Men jag kan förklara i termer av lön i stället.
Säg då att någon har ett lån på 50 månadslöner. Och att ränta är 4%, och att KPI och löner ökar med 2%. (dvs realränta är 2% och ingen reallöneökning). Och att lånet är amorteringsfritt.
Efter år ett: betald ränta är 2 månadslöner. Men lånet är nu 49 månadslöner. Så 1 månadslön (2%) blev en räntekostnad. Den andra månadslönen kan ses som en amortering, även om det i formell mening inte är det.
Nästa år kommer räntan som skall betalas att vara 1.96 månadslöner. Så även med ett amorteringsfritt lån kommer skulden och räntan att minska.
Detta är skälet till att folk inte har så mycket problem med att låna när nominell ränta är hög och inflationen är hög. Ränte
kostnaden är inte så hög.
Och skall RB ägna sig åt räntehöjningar, så sker det om KPI drar iväg. En boränta på 4% kräver i stort sett en KPI-ökning på 2% och en referensränta på 2%.
Kan KPI dra iväg utan att lönerna hänger med?
Vad är det som händer om priset att klippa sig stiger men lönerna består?
Det som krävs är egentligen någon form av produktivitetssänkning. Dvs något som gör att du som kunde betalar för mer tid när du går och klipper dig.
Men i samhället har vi produktivitetsökningar. Det gör att lönenivåerna stiger.
----------------------------------------------------
Vi har haft stadiga reallöneökningar sedan ca 1995.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-i-Sverige/
Innan dess stod de i stort sett still i 25 år. (Det var en konsekvens av vänsterpolitik).
Kalkyler som görs får därför baseras på det vi har. Vilket är reallöneökningar. Vill man vara pessimistisk får man gå ned på stillastående reallöner.