Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det enda jag har påstått med videon är att han lägger fram sin sak på ett enkelt och begripligt sätt. Nu är du inte postmodernist, tror jag, men många i klimatskojarsekten är det vad jag förstår. När man då hävdar att sanningen är relativ även inom klimatforskningen så blir man lätt förvirrad när man sedan blir våldsamt attackerad av dem för det. Förstår du det?

Var och en har rätt till sin egen sanning!

Ha en bra dag!

Du skrev att videon visar, jag citerar:

"vad som egentligen händer med H2O i atmosfären"

I videon påstods, felaktigt, att H2O inte förstärker växthuseffekten.

Nej, jag anser inte att lögner ska spridas. Jag anser att fakta och sanning har ett stort värde och att felaktiga påståenden och lögner inte bör få spridas alls. De vilseleder människor och lurar människor att agera utgående från felaktiga förutsättningar och utgångspunkter.

Om det gör mig till icke-postmodernist då är jag icke-postmodernist.
Jag har ändå lite svårt att förlika mig med tanken på att alla postmodernister skulle vara notoriska lögnare...

–

Men det missar den avgörande frågan: är det han säger sant?
Ja, folk på er sida brukar anse det, i alla fall som försvar för sina egna åsikter. Om vi som accepterar forskningen på området också har rätt till det är mer oklart. Själv tror jag inte på sådant postmodernt strunt, i alla fall inte inom naturvetenskap. Du har rätt till en åsikt hur fel den än är, men inte att kalla den för sanning.

Jag har väl implicit sagt att jag inte heller tror på sådant strunt. Jag hoppas att det åtminstone har framkommit och landat hos er iaf.

Du som verkar försöka sätta dig in i klimatfrågan, tycker du att en temperaturminskning på 0.2 grader (förutsatt att modellerna stämmer, vilket dom aldrig gjort förr) är något som kommer rädda planeten?
Och hur kan man med så stor självsäkerhet förutsäga temperaturen om 100 år? Och vet man ens i vilken utsträckning människan är ansvarig för uppvärmning? Och vet man ens vad som kommer hända vid 2 grader+? Har man ens tagit med feedbacksystem i beräkningarna?

Många frågor, få svar. Det finns en anledning till att vissa är skeptiska till parisavtalet.

Grader hit och dit...
Ett par tiondels grader på sikt tror jag inte har någon större inverkan på livet på planeten.
Jag tror inte ens att en grad har så väldigt stor inverkan.
Två till fyra grader tror jag kan ha stor påverkan på naturen, på flera sätt.

Jag har flera gånger i tråden sagt att om den enda effekten av uppvärmningen vore att Sverige blev några grader varmare på vintern så skulle jag gärna vilja ha lite global uppvärmning...

Att förutsäga den globala medeltemperaturen mätt över en lite längre tidsperiod är ganska lätt. Det handlar om energibalans. Strålningen som lämnar Jordens yta beror på Jordens temperatur och hur mycket av den strålningen som reflekteras tillbaka bestäms av växthuseffekten. Vad som lämnar planeten totalt ut i rymden är lika mycket som kommer till planeten från solen. Jorden antar den temperatur då det är balans mellan energiflöde in och ut, för en given sammansättning av atmosfären.

Jag har försökt att förklara det där lite förenklat i vad som finns via länkar i min signatur.

I de klimatmodeller som finns så har man försökt ta med återkopplingsmekanismer.
Några exempel:
– CO2 ökar växthuseffekten.
– Jordens medeltemperatur ökar.
– Mer vatten blir kvar i atmosfären och förstärker växthuseffekten.
– Utbredning av is och snö minskar, mindre reflekteras, så mer av solens strålning värmer Jorden.
– Stora områden med permafrost tinar och CO2 och metan frigörs till atmosfären.
– Cirkulationen i atmosfären förändras när temperaturen stiger.

Modellerna är ganska komplexa och långt från perfekta. Dom baseras på känd fysik men de brister dom har beror exempelvis på att vi inte har fullständig kunskap om allt som händer i atmosfären och även på att komplexiteten i beräkningar med god upplösning tar mycket lång tid, även med stora datorer. Flera återkopplingseffekter är dessutom bara delvis kända.

Det finns också mekanismer som påverkar väder och temperatur som är svåra att förutse. Förändringar i havsströmmar som varierar mängden kallt vatten från havens djup som kommer upp till ytan är en sådan svårförutsägbar parameter. Vulkanutbrott är svåra att förutse. Strålningen från solen varierar lite, men det är ganska lite och sker i ganska väl förutsägbara cykler.

Parisavtalet
Det primära och viktigaste målet med Parisavtalet var att begränsa den globala uppvärmningen.
Här beskrivs avtalet kort:
https://en.wikipedia.org/wiki/Paris_Agreement

Jag tycker det är bra att det finns en överenskommelse om att begränsa CO2-utsläpp och den totala klimatpåverkan. Om avtalet som helhet därutöver är bra eller inte, för individer, för länder eller för världen vet jag inte. Den delen av avtalet som handlar om politik och överföring av stora summor pengar mellan länder, är jag inte alls insatt i och jag skulle inte bli förvånad om den delen skulle må bra av att granskas närmare.

–

Det är väl just överföringen av pengar och att vissa länder tillåts fördubbla sina utsläpp som är källan till stor kritik, samt att själva temperaturminskningen är minimal.

Vidare, varför har man slagit ihop land & havsmätningar till en och samma? Om man bara mäter land, så har temperaturen legat konstant de senaste 18 åren? Är havsmätningarna ytbaserade?

Vilken temperaturminskning är det du refererar till?
Målet vid parisförhandlingarna var väl att hålla ökningen jämfört med 1900-talets medeltemperatur under 2,0°C, helst under 1,5°C?

Jag har för mig att Trump refererade till att om USA struntar i sin del av avtalet så ökar temperaturen med 0,2°C 2100 enbart p.g.a. det. Jag kanske minns fel?


Jag har utgående från NOAA's data (GHCN-v3 1880-03/2017 + SST: ERSST v4 1880-03/2017) beräknat tio års löpande medelvärden, för att inte bara ta enstaka år.
Enligt NOAA har då den globala medeltemperaturen de senaste 20 åren ökat ungefär:
– Globalt: 0,40°C eller ungefär 0,20°C/tio år.

Över land är ökningen betydligt större enligt NOAA.
Över hav är den mindre.

Var har du hittat data som tyder på att temperaturen över land är konstant? Det låter som att du läst fel eller hittat data hos en källa som inte är trovärdig.

–

RSS satellit mätningarna visar en stabil nivå http://1ggye33lc4653z56mp34pl6t.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/2013/12/monckton1.png

UAH visar en ökning på 0.3 i dagsläget jämfört med baslinjen. http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/UAH_LT_1979_thru_January_2017_v6.jpg

Det är rätt stor skillnad mot NASAS GISS som visar 0.99

Jag kan inte säga om någon av dataseten är falska eller inte, jag bara undrar vad skillnaden beror på och vilka mätningar som ger det mest korrekta resultatet. Sen tycker jag det är jävligt knepigt att sitta och leta reda på allt. Det finns så många olika uppfattningar och massvis med data, som kan tolkas lite hur som helst. Mellan 1910 och 1940 så var den uppåtgående kurvan nästan lika brant som från 1980 tills nu.

Och om jag har förstått det rätt, så har NASA/NOAA på något sätt justerat historisk temperaturdata för U.S genom att injicera en klimatmodell som gör att grafen ser annorlunda ut och får rekordåren för 1930 att se kallare ut än idag. Varför har man gjort så?

Det där är som du säkert ser en gammal figur. Prova att titta på TTT version 4.0 på RSS hemsida:
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html

UAH har gjort lite lustiga nedjusteringar i sin senaste version. Jag har inte kompetens att bedöma om de är motiverade, men med tanke på hur starkt ideologiskt drivna Spencer&Christy är och deras historia med tidigare misstag där det tog åratal för dem att kompensera ett teckenfel även sedan andra påpekat det för dem att deras beräkning inte kunde stämma är jag lite skeptisk mot dem.


Om inte annat mäter de olika saker. GISS mäter direkt temperaturen vid ytan, medan man från satelliterna får temperaturen i ett brett snitt genom hela atmosfären där sen UAH försöker filtrera fram något som i alla fall i huvudsak motsvarar temperatur i troposfären.
Om man tittar på en brusig kurva kan man alltid hitta intervall som har otypiskt beteende.

Temperaturmätning från satellit
Det finns viktiga skillnader mellan mätningar från satellit och på marken.
Termometrar på marken eller strax över havsytan mäter temperaturen.
Satelliterna mäter ett strålningsspektra som sedan tokas om till temperatur. Jordytan avger strålning som bl.a. beror på jordytans temperatur. Denna strålning passerar genom hela atmosfären på väg upp till satelliten. Atmosfären tar bort en del av strålningen från Jorden och den lägger till strålning som kommer från atmosfären. Den resulterande strålningen är vad som når satelliten. Ur data, som registreras av de givare som finns i satelliterna försöker man sedan beräkna temperaturen på Jorden. Med varierande resultat. Genomgående är att bland de olika försöken att tolka satellitdata är det inget som ger samma resultat som man får om man mäter temperaturen med termometrar på Jordens yta.
Den typ av svårigheter som mätning av temperaturen från satelliter medför finns alltid med indirekta mätmetoder. Här är svårigheten lite extra stor eftersom atmosfären både lägger till och tar bort från det som man egentligen vill mäta.

Några olika tolkningar av satellitdata jämförda med mätningar på jordens yta
Om vi börjar med vad som mäts på jorden och sammanställs t.ex. GHCN-v3.
Då är trenden, om vi ser till 10-års medelvärden (från GHCN-v3 1880-12_2016): +0,21°C/tio år.
Från 1972 - 2012, +0,84°C under 40 år.

REMSS, TTT 4.0: +0,179°C/tio år, under perioden 1979 – maj 2017.

UAH anger temperaturen för maj 2017 relativt 1981-2010 medel: +0,45°C
Då är ökningen 0,45 under 22 år (från 1995 till 2017), dvs. +0,205°C/tio år
Då detta är baserat på en enstaka månad bör resultatet tolkas med försiktighet.

Det är ändå förvånansvärt god samstämmighet om att den globala medeltempetaturen har ökat med ungefär 0,20°C/tio år de senaste 30-40 åren.

REMSS, TTT 4.0:
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html
UAH:
http://www.drroyspencer.com/2017/06/uah-global-temperature-update-for-may-2017-0-45-deg-c/

Bilderna du länkar till verkar både gamla och felaktiga. Det är ju också viktigt att tolka data rätt. Bilden du länkar till från Roy Spencer visar januari 2017, som var en kall månad. I diagrammet används medel för 1981-2010 som referens, om man så vill 1996. Då anges +0,30°C för 20 år, dvs. 0,15°C/tio år. Liksom ovan måste värden från enstaka månader betraktas med skepsis.

När det gäller perioden 1910-1940 som du skriver om så rekommenderar jag att du ser till medelvärden över en längre tidsperiod, så att fenomen med kortare varaktighet är bortfiltrerade.
Här är en graf som visar den globala medeltemperaturen som 30-års medelvärden:

https://postimg.org/image/47tyzv8ej/

Utgående från den grafen kan man naturligtvis undra varför temperaturen såg ut att stiga mellan 1920 och 1930 eller varför uppvärmningen såg ut att ta en paus mellan 1950 och 1960, men det påtagliga är ändå vad som hänt från 1960 och framåt. Parallellt med att CO2-halten i atmosfären har ökat från 310 ppm till 410 ppm. Det är natuligtvis inte korelationen som är det intressanta utan hur ökande CO2-halt förstärker växthuseffekten och hur den globala medeltemperaturen ökar i motsvarande grad.

–