Citat:
Ursprungligen postat av
countdown
Och där har du fel, eftersom du antar att barn är små och mjuka och inte har en enda droppe ont blod eller kallt beräknande.
När jag var i den åldern ljög jag otroligt mycket för att kunna glida på bananskal, speciellt bland vuxna som inte var mina föräldrar (och speciellt vuxna som lät andra barn mobba mig). Jag har slagit en jämnårig blodig när jag var 8 år, och jag kände bara mig stolt över att äntligen ha gjort det. Jag drömde inte mardrömmar, utan jag gick med rak rygg och har aldrig känt en sådan inre frid som då.
Barn är otroligt manipulerande, ej sällan överlistar de vuxna som just tänker som du. Ett yngre barn är en produkt av sin omgivning och den eventuella desperation den framkallar och som barnet måste anpassa sig till.
Citat:
Ursprungligen postat av
Beatriceaurore
Jag beklagar att din barndom var sådan att du ständigt måste ljuga och manipulera och att du var stolt när du slagit ett annat barn blodigt. Naturligtvis finns många barn av din sort, det är mycket tragiskt.
Men de här pojkarna ger inte signaler om att de var känslomässigt skadade.
Själv ljög jag aldrig som barn, varför skulle jag göra det? och jag har aldrig slagit någon blodig.
En seriös fråga till dig som verkar vara insatt i barns grymheter : Ville du skada dina kamraters genitalier? Om du blev arg på någon annan pojke för något dumt han gjort, ville du angripa hans underliv så att det blev synliga skador där?
Min fråga är allvarligt ställd.
Jag har liknande erfarenheter som
countdown förutom ljugandet från min sida för det stod den som mobbade mig för på ett mycket manipulativt och uträknande sätt. Han var en släkting.
När han blev trodd så hånlog han i smyg mot mig när jag fick ta all skit för det han hade gjort.
Jag var 7 år och en dag rann det över totalt för mig och han fick en pungspark så han näst intill svimmade av och jag njöt trots att jag fick en utskällning som hette duga.
Det handlade aldrig om att sparka för att ge synliga skador. Det handlade om att sparka där jag visste att det gjorde som mest ont och det vet dom flesta barn i den åldern var på killar det är ett känsligt område.
Jag var heller aldrig ångerfull över det jag hade gjort för jag fick lida länge innan jag sparkade och han förtjänade det flera gånger om i min värld.
Hans föräldrar har än i dag inte fattat vilken mytoman han var och fortfarande är än i dag. Han skulle aldrig någonsin erkänna det heller.
Dessutom... Kevin var påklädd så den som sparkade honom kunde inte se dom synliga skadorna i hans underliv och dom enda skadorna dom kan ha sett var i så fall skrapsåren på halsen.
Jag tror inte att just skadorna i underlivet ska läggas för stor fokus på med meningen pedofil som vill skada. Tror det handlar om att bara sparka just där det gjorde som mest ont.
