Är kvinnor sämre på matematik?

Det var bara i din länkade studie där könsskillnaden inte minskar efter genomfört träningsprogram. Det finns flera forskare som kommer till andra slutsatser som exempelvis i den här reviewn från några av världens mest framstående inom intelligensforskning.

"Although this very early difference suggests a strong biological basis for the large sex differences in mental rotation, there is also strong evidence for a large sociocultural/learning contribution. For example, when female and male college students were trained with computer games that required use of spatial visualization, this intervention reduced the gap be- tween male and female performance, though it was not completely eliminated (Feng, Spence, & Pratt, 2007). Likewise, when male and female college students were primed with positive stereotypes (“I’m a student from a selective college”) before taking an object rotation task, the gender gap in performance was nearly eliminated. When gender was primed before the test, the gender gap widened (Mc- Glone & Aronson, 2006)." (s. 144)

Fyra studier:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-8624.2010.01482.x/full

"The results revealed that initial gender differences in spatial ability disappeared following treatment in the experimental but not in the control group. Gender differences were moderated by strategies used to process visuospatial information. Intervention and processing strategies were essential in reducing gender differences in spatial abilities."

http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1111/j.1467-9280.2007.01990.x

"... we found that playing an action video game can virtually eliminate this gender difference in spatial attention and simultaneously decrease the gender disparity in mental rotation ability, a higher-level process in spatial cognition. After only 10 hr of training with an action video game, subjects realized substantial gains in both spatial attention and mental rotation, with women benefiting more than men."

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/10/161012133933.htm

"Women underperform on spatial tests when they don't expect to do as well as men, but framing the tests as social tasks eliminates the gender gap in performance, according to new findings published in Psychological Science, a journal of the Association for Psychological Science.

https://www.researchgate.net/publication/306091824_Gender_Differences_in_Spatial_Ability_Im plications_for_STEM_Education_and_Approaches_to_Re ducing_the_Gender_Gap_for_Parents_and_Educators

Vad märkligt att du inte kunde hitta vare sig reviewn eller de tre studierna! Men det är snarare föga förvånande. Du gillar ju inte fakta som går stick i stäv med din sexistiska agenda. Jag vet att du helst vill att det ska vara jättestora, konstanta skillnader i både kognitiv och spatial förmåga mellan män och kvinnor. Då mår du bra i din känsla av manlig överlägsenhet. Jag tycker synd om dig som är så osäker i din manlighet att du måste "bevisa" för omvärlden att kvinnor är intellektuellt underlägsna män.

Det mår du väl bra av nu när andelen kvinnliga PhD inom STEM minskar. Men säg den glädje som varar. Dessutom saknas data från 2012 och senare.

Fast jag diskuterade inte skillnaden mellan män och kvinnor bland de som doktorerar, utan om de PhD som söker en professur, dvs högst upp i akademins högsta topp.
Det är ingen myt att kvinnor med PhD diskrimineras när högre akademiska titlar ska tillsättas, (docent, assisterande professor, lektor, professor).

För att slippa upprepa mig hänvisar jag till mitt svar: (FB) Är kvinnor sämre på matematik?.

Att du bara orkar med dig själv. Dina tröttsamma upprepningar sänker din debattnivå.

Deltagarna i PISA är mellan 15 år och 16 år, 3 månader gamla. Så de flesta pojkar har hunnit in i puberteten. De mognar lite tidigare nu än för 30-40 år sedan.

Visserligen finns skillnad i läsförståelse till förmån för kvinnor i PISA men inte i PIAAC. Detta kan ha sin grund i att könsskillnaderna försvinner över tid, men det kan även bero på skillnader i hur proven i de två undersökningarna är utformade.

Att du tror att könsskillnaden är mycket större vid 98-99 % torde jag bry mig mindre om. Jämför själv 90 % med 95 % för det gjorde jag. Jag kunde inte se att könsgapet ökat avsevärt enligt vad som framgår i nedanstående sammanställning.
Det är stora fluktuationer i M:F mellan olika deltagande nationer, vilket tyder på att sociokulturella faktorer spelar en stor roll. I 99:nde percentilen är ration visserligen större, men bland de uppräknade länderna i min sammanställning är den avsevärt mindre än OECD:s snitt (ca 2.5:1). Macao hade rimligtvis ration mellan 1.1:1 och 1.4:1.

Det är 5000 elever från varje land som får göra PISA-testet. En procent av de bästa, i 99:nde percentilen, är alltså 50 stycken. Om vi antar att 22 flickor och 28 pojkar från Macao fanns bland de i den 99:nde percentilen, då blir ration 1.3:1. Låter rimligt, tycker inte du det också?

Exakt vad jag menar. Det är konstaterat att betyg (GPA) verkar vara bättre än standardiserade tester på att förutse vilka som kommer att prestera bäst och lyckas allra bäst på universiteten. GPA är den bästa prediktorn för akademisk framgång åtminstone för de studenter som börjar på universitetet direkt efter gymnasiet.

Forskning visar att studenter med höga GPA från högskolan presterade generellt bra på college trots medelmåttiga resultat på standardiserade tester. De tar examen från college i större utsträckning än de studenter med lägre GPA men mycket bättre testresultat.
https://www.nea.org/assets/docs/Indicators_of_Success-BGH_ac5-final.pdf

(forts.)
Då får du i fortsättningen posta länkar i stället för att sätta ihop citat från olika ställen.

Hur många gånger ska jag förklara för dig att CogAT inte är ett IQ-test utan är mer ett anlagstest som mäter kognitiva förmågor. Det är ett test med flervalsfrågor som ges till elever från förskolan genom gymnasiet för att bestämma varje barns behörighet för tillträde till sin lokala skoldistrikts program för riktigt begåvade barn. Detta test mäter barnets verbala och icke-verbala förmågor samt färdigheter inom kvantitativa resonemang (förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik).


Deras urval grundades på elever som frivilligt deltog i ytterligare testning för att få en möjlighet att väljas ut till en sommarskola eller liknande. I och med att inget slumpmässigt urval gjordes är det troligt att det statistiska resultatet avvek från det förväntade. Antagligen var det många kvinnliga elever med svagare förmåga i kvantitativt resonemang som ställde upp i undersökningen. Det kan förklara ökningen av M:F i fördelningens svans. Urvalet var inte slumpmässigt och således inte representativt. Hade det varit det skulle säkert M:F varit mindre.

Där bet du dig själv i svansen.
Har du så svårt med läsförståelsen? Läs riktigt noga för det är sista gången jag klistrar in mitt svar:

Om man söker "stereotype threat" på google scholar kan man få upp dussintals nyare studier som undersöker ämnet stereotyphot och fortfarande hittar en effekt. Enstaka studier omkullkastar inte en hel vetenskaplig beviskropp. Långtifrån alla studier har en identisk metodologi, därför kan man inte nödvändigtvis förvänta sig att alla studier observerar en signifikant skillnad.

Om så bara en av åtta studier hade etablerat signifikanta resultat, är det inte tillräckligt för att säga att effekten inte existerar.

I reviewn från några av världens främsta intelligensforskare kan man läsa följande:

"Since the publication of Steele and Aronson’s 1995 article, some 200 replications of the effect have been published, extending the findings to women and mathematics abilities, Latinos and verbal abilities, elderly individuals and short-term memory abilities, low-income students and verbal abilities, and a number of nonacademic domains as well. See Steele, Spencer, and Aronson (2002) and Aron- son and McGlone (2009) for reviews of the literature.

Two recent meta-analyses reported by Walton and Spencer (2009) that included the data from nearly 19,000 students indicate that stereotype threat can cause tests to underestimate the true abilities of students likely to experience stereotype threat (Walton & Spencer, 2009). Walton and Spencer’s analysis suggests a conservative estimate that women’s math performance and Black students’ verbal performance are suppressed by about 0.2 SD. In a number of the individual studies, however, the suppression was closer to a full standard deviation." (s. 147)

Det råder allmän konsensus i forskningsvärlden att stereotyphot är ett existerande fenomen. Annars skulle ingen forska om och göra studier kring det. Flynn, Nisbett, Dickens och Turkheimer m fl skulle aldrig ha skrivit om stereotyphot om det inte fanns.

För övrigt hänvisar jag till mitt svar här. Du har ältat om publication bias i nästan ett år? Tror du att du får rätt om du bara upprepar tillräckligt många gånger?

Som jag sa är AFQT är inget IQ-test utan kan användas för att skatta g (generell intelligens). Till skillnad från traditionella IQ-tester mäter AFQT speciella färdigheter som efterfrågas inom militären.

https://www.whitingcsd.org/assessments/

"The ASVAB is not an IQ test. It does not measure intelligence. The battery of tests were designed specifically to measure an individual's aptitude to be trained in specific jobs.
...
There is no overall "ASVAB Score." When you hear someone saying "I got an 80 on my ASVAB," they are talking about their AFQT (Armed Forces Qualifying Test) score, not an "overall" ASVAB Score.

The AFQT is important. It determines whether or not you can join the military. The AFQT score is not derived from all portions of the ASVAB. Indeed, the AFQT score is determined from only four areas of the ASVAB: Word Knowledge (WK), Paragraph Comprehension (PC), Arithmetic Reasoning (AR), and Mathematics Knowledge (MK)."

Militären i USA använder resultaten i ASVAB och AFQT för att bedöma de sökandes lämplighet innan de värvas och deras förmåga att utföra specifika uppgifter. AFQT-resultaten är de viktigaste i ASVAB, eftersom de avgör om du kan värvas till önskad militärtjänst.

AFQT-resultaten härleds från endast fyra av de nio ASVAB deltesterna: Paragraph Comprehension (PC), Word Knowledge (WK), Mathematics Knowledge (MK) och Arithmetic Reasoning (AR).

Till skillnad från IQ-tester mäter AFQT specifika färdigheter som krävs för att kunna utföra uppgifter inom det militära. Det kan vara kunskaper inom mekanik/teknik, t ex signalsystem, radio, morse och liknande. Många av orden i ordkunskapsdelen kan vara hämtade från teknisk terminologi. Matematikdelen har uppgifter av mer mekanisk/teknisk karaktär. Av den anledningen gynnas män av AFQT, då de i allmänhet har mer erfarenhet än kvinnor att syssla med tekniska prylar och sätta ihop/montera isär maskindelar.,

Man skattar alltså intelligensen (g) utifrån AFQT, ett specifikt test som gynnar män.

Du har ju uppenbarligen inte läst en enda av trådens länkar...

Ytterligare en ynklig bortförklaring. När du ändå är i gång kan du också anklaga mig för att bygga halmgubbar.

Var är dina motargument? Jag ser dem inte.

Det är ju för att jag tittar på en metastudie av 217 studier, som tittar på exakt den här frågan, medans du "cherry pickar" enstaka studier. Metastudien heter: "The Malleability of Spatial Skills: A Meta-Analysis of Training Studies" och deras slutsats: "Both men and women responded substantially to training; however, the gender gap in spatial skills did not shrink due to training…".

Ja, nu fick du en review av forskningsområdet som visade att du hade fel. Det är väl goda nyheter eller vill du att kvinnor skall diskrimineras? I övrigt är det ju tvärt om, kvinnor premieras ju vid tillsättning vilket en studie från 2015 visade (titeln säger egentligen allt): "National hiring experiments reveal 2:1 faculty preference for women on STEM tenure track"

Jag vet inte om du lever i villfarelsen att puberteten är något som kommer och är över på någon månad. Killar mognar/växer klart i 20-årsåldern.

Resultatskillnaden mellan PISA och PIAAC visar ju att skillnad inte verkar ligga i läsförståelse utan skrivförmåga. Det var dock intressant att se att även skillnaden i skrivförmåga minskade så kraftigt när samma deltagare skrev om PISA några år senare. Där har vi ytterligare stöd för skillnaden i mognadsgrad påverkar resultaten.

Det är ju för att du inte förstår att skillnaden i varians har som störst effekt längst ut i svansen på normalfördelningen. En skillnad på 10% i standardavvikelse i intelligens ger ett ratio på 1.64:1 vid topp 2% men ett ratio på 3:1 vid 0.1% etc.

Dels har den största studien som gjorts på området funnit att ex. SAT är ung. lika bra som betyg att predicera akademisk framgång. Bäst är ju såklart att använda båda.

Jag tror dock du bl.a. missar "The results suggest that high school GPA is more useful than admission test scores in situations involving low selectivity in admissions and minimal to average academic performance in college. In contrast, test scores are more useful than high school GPA in situations involving high selectivity and high academic performance."
länk.

Det är detta, återigen, som vi var intresserade av.

Om du bara slutar att ljuga och i stället frågar efter en länk så kommer du se kommer du både sluta göra bort dig och få länken i fråga.
Jag är så himla nyfiken på hur du tror det här fungerar, skall du, precis som Disciplina, försöka hävda att det är skillnad mellan "iq-test" och intelligenstest eller att resultaten på dessa inte mäter generell intelligens?

Hur som, här får du en ledtråd: "Different scales of student assessment studies and different cognitive test approaches appear to have measured essentially the same construct, namely general national cognitive ability."

Eller så tittar du på studien jag hänvisade till där man använde just ett representativ urval och skillnaden inte bara var större utan hade växt den senaste tiden . Titeln säger egentligen allt "Sex differences in reasoning abilities: Surprising evidence that male–female ratios in the tails of the quantitative reasoning distribution have increased"

Nej, men eftersom även metastudien visade ett nollresultat efter man korrigerade för publikations bias så är det ju hela forskningsfället som helhet OCH 8 av 9 av de största studierna som visar på en nolleffekt.

Såg förövrigt att de skrivit om just Steeles studie på Replicationindex: Länk.

Vad mäter då poängen på "iq-test" enligt dig? = )

Kul, Disciplina hade ingen källa på detta så det skall bli intressant att se vilken källa du har. För det är väl inte så att du sitter här och hittar på saker? = )

Ser att du tog min uppmuntring att komma med bortförklaringar = )

Ja, det stämmer ju överens med att kvinnor utgör över 60% av alla universitetsstudenter och av de som skriver ex. SAT... eller vänta nu


Du är medveten om att vi pratar om vuxna nu right (eftersom begåvningsprofilen ändrar sig ganska mycket mellan barn och vuxen)?

Jag måste verkligen fråga om du verkligen har förstått detta eftersom du så ofta ger uttryck för den här missuppfattningen (både när det gäller könsskillnader och skillnader mellan etniska grupper).

Tack för informationen.

Förutom en review av forskningsområdet som jag redan citerat för dig, i övrigt, från den största studiens som gjorts på området: “The results showed an astonishing consistency in sex differences across countries, grades, cohorts, and test forms”.


Du brukar ju säga att vi skall hålla oss till metastudier och reviewartiklar.

Det finns ju stora representativa studier som visar att pojkar mentalt mognar senare än flickor. Ex. här och här.

Motargument? ska jag argumentera emot att du inte läser vad som länkas? Hur ska de gå till...

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/cdev.12230/full (från 2014)

"These findings underscore the importance of considering spatial training interventions aimed at reducing gender differences in the science performance of school-aged children."

Den här studien är från 2016 och kan därför inte heller vara en av de 217 studierna som din metastudie undersökt.

I vetenskapliga studier låter man försökspersoner av båda könen genomgå ett träningsprogram under en mycket begränsad tidsperiod, t ex några veckor. Så ser det naturligtvis inte ut i verkligheten. Om flickor redan i tidiga år får ägna sig åt att bygga med lego, meccano och andra byggsatser, lägga 3D-pussel samt spela dataspel under hela sin uppväxttid, då kommer deras spatiala förmåga att förbättras avsevärt. Avståndet till pojkarnas nivå kommer i princip att elimineras.


Får du inte blodstörtning av att fakulteterna inom STEM föredrar att anställa kvinnor till en fast akademisk tjänst? Kanske kvinnliga forskares publikationer bedöms vara bättre än manliga diton. Tack för den informationen. Du har precis accepterat att STEM rör sig, om än långsamt, mot jämställdhet. Amerikanska kvinnor och män med kandidatexamen inom naturvetenskap, teknik och matematik tar doktorsexamina i ungefär samma grad. Det visar att kvinnliga PhD är lika kompetenta som sina manliga kolleger inom STEM, även i matematikintensiva ämnen.

Men.... http://www.nature.com/news/leading-scientists-favour-women-in-tenure-track-hiring-test-1.17322

"Nancy Hopkins, a biologist at the Massachusetts Institute of Technology in Cambridge, argues that the news is not as good as it seems. Women in academic science still face gender-related obstacles before they reach the point of applying for tenure-track jobs, she says.

In the biological sciences, for example, most elite US labs are headed by men. These principal investigators hire more male postdoctoral researchers than female ones3)— despite the fact that women receive the majority of biology doctorates. Postdocs from such elite labs also tend to be chosen for assistant-professor positions, perpetuating the cycle3. Other studies have found that individual faculty members of both genders view female students as less competent than their male counterparts when judging qualifications for junior positions in a lab4)."

Studier:

3) Elite male faculty in the life sciences employ fewer women

4) Science faculty’s subtle gender biases favor male students

Tyvärr verkar det inte som jag har fel.

Flickor mognar/växer klart i 16-17 årsåldern, pojkar i 18-20 årsåldern. Deltagarna i PISA görs av skolbarn som är mellan 15 och 16 år 3 månader gamla, så de allra flesta befinner sig inne i puberteten när de gör provet.

Tydligen lever du i villfarelsen att pojkar går förbi flickor med minst 50 IQ-poäng så fort de genomgått puberteten. Om de vore så mycket intelligentare än tjejer så skulle denna könsskillnad avspeglas i NA-klassernas resultat i de nationella provens matematik 4. I två av de sex senaste proven hade tjejerna bättre snittpoäng än pojkarna.


Har det ännu inte gått upp för dig att killar förbättrar sin läsförståelse och skrivfärdigheter senare i livet, först i gymnasiet, sedan högskolan och slutligen i arbetslivet plus i det vardagliga livet? Det är inte alls förvånande att de kommer ifatt nivån för tjejernas läs- och skrivfärdigheter.

Det finns dessutom bakomliggande förklaringar till att skillnaden är störst till männens favör i åldersgruppen 30-34 år, t ex skillnader i befolkningens sammansättning mellan kvinnor och män för olika åldersgrupper exempelvis när det gäller utbildningsnivå och födelseland. Man måste ha i åtanke andra faktorer som sysselsättning, yrke och tjänstledighet.

Det är också av stor vikt att fråga sig om det finns en risk att förlora sina färdigheter i både matematik och läsförståelse vid längre frånvaro från arbetet t.ex. på grund av föräldraledighet. Det kan konstateras att det är en större andel kvinnor än män i åldern 30 till 34 år som är föräldralediga eller utför andra uppgifter i hemmet. (källa: SCB)

Så det finns inget stöd för att en skillnad i mognadsgrad påverkar resultaten. Det är bara rena påhitt från en misogyn nättomte.

(forts.)
Du har ännu inte förstått att det faktiskt är stora variationer i M:F mellan olika länder. T ex Österrike, Brasilien och Colombia hade mycket högre M:F än t ex Finland, Singapore och Macao i PISA 2015. Minst det dubbla. Snarare är ration närmare 1.5:1 än 3:1 vid 99.9:nde percentilen (den bästa promillen) i Macao och Finland. 3 pojkar på 2 flickor av sammanlagt 5000 elever från Macao respektive Finland. Det bör även tilläggas att ditt påstådda 3:1 inte nödvändigtvis innebär att samtliga killar i den bästpresterande promillen har bättre testresultat än den enda tjejen. Det kan vara så att hon bland de fem bästa (av 5000 testdeltagare från respektive land) har högst poäng av alla.

http://nationalekonomi.se/filer/pdf/39-7-abammpmp.pdf
Nyare studier visar att hypotesen om högre manlig variabilitet är sann för vissa delar av IQ-tester med fler män vid intelligensfördelningens extremer. Generellt visar olika studier olika resultat. Till exempel är män mer variabla i matematiska och spatiala förmågor i vissa västerländska länder, men i andra är kvinnor mer variabla.

Den större manliga variabiliteten i matematik kvarstår i USA, fastän ration M:F i fördelningens högsta topp varierar mellan delstaterna och är omvänd hos vissa immigrantgrupper (t ex östasiater).
https://qz.com/812663/in-test-scores-indicating-extreme-math-intelligence-us-boys-still-outscore-girls-but-the-gender-divi de-is-closing-fast/

"Ratio of males to females in math SAT scores of 7th graders
...

In the 1980s, boys made up 93% of the very high math scorers; there were 14 boys for every girl in the top 0.01% of math scores. By the mid-1980s, the ratio had fallen below 8-to-1, and since 2010 the ratio has been closer to 2.5-to-1."

Om runt 100.000 st 12-13 åringar deltar i SAT-M är det endast 10 som är bland de topp 0.01 % i matematikresultat. 7-8 pojkar och 3 flickor.

"The Vanderbilt researchers concluded that while there are not many female math superstars, brilliant women tend to have a more well-rounded intelligence than their male counterparts. But they also noticed the women were more likely to choose roles that were less research focused and attracted to jobs that also made use of their equally strong communication skills. And that’s the kind of career path that—while potentially fulfilling in its own way—can, for example, steer women away from the lab where an award-winning scientific breakthrough might occur."

Skulle kvinnliga matematiksnillen ha sämre verbala förmågor är det mer sannolikt att de satsar hellre på rena matematikutbildningar än på läkarprogram eller vetenskaper av det mer humanistiska eller sociala slaget.