Monetarismen och kvantitetsteorin är mer eller mindre oanvändbar

Jag vill belysa en sak som det sällan talas om.
Det är skillnad på "riktiga pengar" och krediter. Riktiga pengar minskar i antal men krediterna ökar. Krediterna är pengar tagna ur luften av banker som delas ut till folk som skriver på skuldbrev. Sådanna pengar ökar enormt nu.Det är bara några siffror som knappas in på ditt bankkonto mot att du skriver på ett skuldbrev.
Men jag menar att sådanna pengar ; för de kan ju växlas till vilken form av pengar som helst är inte så inflationsdrivande ,för de pengarna är ju knutna till en skuld, de är egentligen krediter.

Herr Svensson känner sig inte rik om han har 100.000 i plånboken och en skuld till banken på lika mycket. Han skulle shoppa loss betydligt mer om han hade 100.000kr utan skuld till banken.
I dagens samhälle har vi väldigt lite pengar som inte är knutna till en skuld, men vi är överösta med krediter.

Banker försvara sig med att de inte skapar pengar, de skapar ju bara tillfälliga krediter som måste betalas tillbaks. Vi kanske borde börja tänka på dessa pengar som krediter och inte inkludera dem i penningmängden. Jag menar de är inte så inflationsdrivande som "riktiga pengar".
Alla de pengar som banker skapas måste betalas tillbaks för banker får inte skapa pengar !
Alla pengar som riksbanken skapar är riktiga pengar som inte måste betalas tillbaks, de är fria från skuld. Staten garanterar deras värde, som lagligt betalmedel, men även bankernas krediter sålänge de existerar. Denna tanke kan behövas modiferas av er andra med intresse för ekonomi, varsågoda !

Även riksbankens så kallade riktiga pengar är bara fordringar. Men fordringar på vad? Det tål att tänkas på. Det hela bygger på ett genomgående ömsesidigt förtroende och det gäller oavsett vilket penningsystem som är i bruk.

Pengar är när det kommer till kritan fordringar på arbetsinsatser, inget annat. Utan mänsklig aktivitet, ingen ekonomi, pengar således meningslösa.

Med pengars värde menar jag dess köpkraft.

Visst kan man diskutera vad som ska tas med i penningmängden, men jag skulle hålla mig till definitioner så som M1, M2 eller något liknande där det (relativt) klart och tydligt framgår vad som ingår i beräkningen. Betalmedel på bankkonton är alltsom oftast inkluderade i dessa definitioner.

När jag säker att det backas av en centralbank menar jag att pengarna i rörelse är en fodring på centralbanken. Jag väljer att förenkla det för mig själv genom att tänka på riksbanken som ansvarig utgivare av SEK. Detta gör att jag vet att de flesta inom Sveriges gränser har förtroende för SEK och kommer att acceptera den när jag vill köpa något, därav allmänt accepterad som betalmedel. Det är dock såklart enklare att hålla sig till mer klara definitioner liknande M1, M2 och liknande.

Fiat betyder att pengarna inte har något egentligt värde, dvs det kan bara användas som pengar och har inget alternativt användningsområde. Som sagt, inte helt lämpligt av mig att dra till med en något hemsnickrad definition.


Då jag inte har någon uppfattning om hur omsättningshastigheten påverkar prisnivån så uttalar jag mig ogärna om detta.


Jag skulle säga att du har rätt i båda, även om du blandar ihop värdet av pengar med priset på pengar.

Om vi utgår från en konsument. Låt oss säga att konsumenten har 100 kronor. Denna person kan då konsumera idag eller spara tills imorgon. Om personen sparar så kommer den att ha s*(1+i) imorgon där s är den del som personen väljer att spara, och i är nominella räntan som personen kan få ifall han/hon väljer att spara. Imorgon kommer då personen kunna konsumera (s*(1+i)/(1+pi)) där pi är inflationstakten. Om räntan sänks så kommer priset för att konsumera idag relativt till imorgon ha gått ner. Personen behöver alltså ge upp mer konsumtion idag för att kunna konsumera lika mycket imorgon jämfört med innan räntan sänktes. Detta kommer leda till att personen vill konsumera en större fraktion av sina 100 kronor idag än om räntan hade varit ofärändrad. Detta är ett exempel på ökad efterfrågan. Utgår vi från att utbudet är oförändrat i detta läge så kommer detta leda till en prishöjning. Vi ser alltså inflation.

Detta är också ett exempel där efterfrågan (quantity demanded och inte demand) på pengar har ändrats. Men det har att göra med priset på pengar. Jag tycker att din defintion av värdet på pengar är okay (men köpkraften är knuten till inflationen). Däremot så styrs begärd mängd (direkt översättning av quantity demanded från google translate) av priset på pengar. Räntan har alltså fallit och gjort att pengar har blivit billigare. Personen vill därför spara mindre (eller kanske till och med låna) för att konsumera idag istället för imorgon.

Jag hoppas att detta hjälper till med att förstå (en) utav de tänkta kanalerna som en expansiv pengapolitik ska generera inflation genom.

Angående ramses; vet inte vilken version som du läste, men jag kan föreslå att du kikar den på svenska om du vill få bättre förståelse. I den har författarna övergett delar av mattematiken för att istället fokusera på intuitionen.

Jag uppskattar för övrigt att du ställer frågor om definitioner samt ifrågasätter dem när dem är luddiga. Det hjälper till när man ska formulera sig och leder till en mer informativ och givande disukussion.

Nu använder du begreppen "riktiga pengar" och krediter. Men du definierar dom inte. Det blir fullkomligt hopplöst för läsare att förstå vad du menar när bygger allt på okända begrepp.

Förslag:
* Pengar = allmänt accepterat betalmedel. (Och som inte får ha uppsägningstid).
* Krediter = fordringar på någon.

Det vet väl du inget om. Finns nog de som är lite yngre med studieskulder som kan känna sig "rika" om de får in 100 KSEK på bankkontot.

Finns en drös olika penningmängdsmått. I de bredare är stora delar inte betalmedel.

Hur har du mätt upp det?

Nog för att jag förstår att man kan skriva fel ibland. Men här verkar hjärnan gått rejält fel. Ser du felet själv?

Vad menar du att Riksbanken skapar för pengar?

Du förstår väl att kontanter inte är annat än en räntefri revers.

Ok tack för ett givande svar. Du definierar priset på pengar som räntan och värdet på pengar som dess köpkraft alltså? Kul att du bekräftade mina antaganden också, det var ju väldigt intressant.

Jag tycker dock fortfarande det är otydligt vad du menar med pengar som fordringar/backade av centralbanken. Det är ju bara kontanter och reserver som är fordringar på centralbanken. Resten är fordringar på banker och är i strikt mening inte SEK utan tillgodohavanden på SEK. Men kontanter utgör ju bara en liten del av den aggregerade penningmängden oavsett om man väljer m1, m2, eller m3. Fast du kanske inte tycker den distinktionen är viktig?

Apropå att definiera pengar så gillar jag synen på pengar som ett adjektiv, en egenskap baserat på likviditet som allting av värde har som egenskap efter en skala. Det stämmer mest överens med verkligheten i mina ögon och blir ytterligare en rejäl tankeställare för kvantitetsteorin. Och om man upplever världen som sådan så är det ju inte konstigt att Monetaristerna inte kunde fastställa exakt vad de skulle mäta som pengar. Man får ett avgränsningsproblem.

Jag får ta en ny kik på Ramses nån gång. Det var lite intimiderande.

Jag tycker du gör ett riktigt intressant inlägg. Varför tror du inte pengar på bankkonton är lika inflationsdrivande som centralbankens pengar?

Jag tror inte det spelar så stor roll exakt vad som räknas med i penningmängden, det finns ju redan flera, och centralbanker fäster inte längre så stor betydelse till en viss penningmängd för sin inflations och sysselsättnings-styrning.

Centralbanken ger ut sedlar och mynt, inte elektroniska pengar har jag förmig, men Sveriges centralbank undersöker möjligheten ge ut elektroniska pengar såg jag nån artikel om. För hade tom mynten ett värde i sig pga metallerna i dem. Har du en sedel utgiven av centralbanken är den skuld och räntefri, du har gjort ett arbete för att få den och du äger den.

Svenska banker har inte fått nån rätt skapa pengar, men de gör det ändå men kallar dem krediter,krediterna har du fått utan att ha gjort ett arbete, de är en skuld och de kommer med en ränta. Krediter är 97% av alla pengar idag. Nästan alla är i skuld följdakligen då bara 3% av pengarna inte är skuldpengar. Jag tänker då att det gör att konsumtion och investeringar minskar då det sker med lånade pengar med räntekostnad. Dvs dessa pengar inte är lika inflationsdrivande då det egentligen är brist på riktiga pengar utan skuld.
Jag skulle köpa mycket mer om jag hade 4 miljoner skuldfria pengar, än som nu då jag har dem som skuld. Omsättningshastigheten på pengar skulle öka. Det skulle vara inflationsdrivande.

Jag bryr mig inte om penningmänden som underlag för beräkning av inflationen, då det är mycket annat som styr inflationen, men naturligtvis har penningmängden betydelse för inflationen, men det är ingen mening mäta penningmänden utan man mäter inflationen direkt. Mäter priset på varor och tjänster över tid.

Boaten skriver "Fiat betyder att pengarna inte har något egentligt värde, dvs det kan bara användas som pengar och har inget alternativt användningsområde."

Det är inte vad fiat innebär. Fiat är italienska och betyder ungefär "så här ska det bli" och fiatvaluta skiljer sig från hårdvaluta genom att det kan skapas godtycklig mängd, obegränsat, till skillnad från ex. guld.

Men även guld är tämligen värdelöst, förutom som pengar. Med det menar jag att guld aldrig skulle vara så kostsamt om det endast värderades som om det var en råvara (bladguld, tandguld, finelektronik etc). Guld får sitt stora värde genom sina monetära egenskaper. Och dessa är lika beroende av förtroende, lika overkligt så att säga, som fiat är.

Pengar är per definition alltid övervärderade!

Definitionen av fiat har ingenting att göra med att det kan skapas obegränsad mängd. Fiat skiljer sig mot barter på det sättet att det som används som pengar i en barter ekonomi har ett alternativt användningsområde. Ett exempel är när cigaretter används som hårdvaluta i ett fängelse.

Nu kan jag förstå att om du är emot att en central offentlig enhet har kontrollen över att ge ut en fiat valuta, och att denna enhet kan ge ut valutan i obegränsad mängd, då är det i ditt egenintresse att definiera fiat på det sätt du väljer att se det på. Men det gör att alla dina åsikter och hemsnickrade definitioner (för det är allt du kommer med) är kontaminerade av din egen agenda. Det är väll okay, men det har som konsekvens att det inte går att föra ett objektivt samtal där man försöker reda ut orsaker och konsekvenser av ett observerat problem/fenomen.

För att ytterliggare driva hem poängen. Ta bitcoin, vilket är en fiat valuta. Den är skapad som pengar och har inget alternativt användningsområde (jag kan inte äta, ta på mig eller röka bitcoin). Inbyggt i teknologin (jag har ingen aning om hur den fungerar) såfinns det en regel som säger att det bara kan skapas en begränsad mängd. Enligt ditt påstående skulle bitcoin då inte kvalificeras som fiat... men vad är det då?

Fiat innebär att staten säger: nu är det här pengar och ska vara allmänt accepterat betalmedel. Du har rätt i att det inte ingår i själva definitionen att penningmängden är godtycklig, men effekten av en fiatregim brukar bli att staten börjar trycka/producera mer fiat tills förtroendet eroderas och valutan antingen hyperinflateras eller överges för en ny valuta.

Men visst, guld kan definitionsmässigt vara fiat. Bitcoin också.

Det du kallar barter kallar vi andra byteshandel. Och all handel är byteshandel, bara lite mer sofistikerad med pengar som glidmedel.

Det du nämner med cigaretter som betalmedel på fängelser är mycket intressant. Där är helt enkelt marknadens mekanismer såna att cig "väljs" att fungera som pengar. Det monetära värdet är också högre än bruksvärdet. Alltid. Vore det inte så skulle cigaretterna inte cirkulera utan rökas upp omgående. Greshams lag, elementärt min käre Watson!

Om bitcoin kan vara fiat så har det alltså ingenting att göra med att en stat måste vara den som säger att "nu använder vi detta som pengar".

Angående barter och byteshandel. Jag kämpar lite med översättningar från engelska till svenska. På engelska definierar man barter money när man pratar om en tillgång som används som betalmedel men även har ett alternativt syfte t ex cigaretter. Detta är inte samma sak som en barter economy, vilket är ett ekonomiskt system som bygger på byteshandel. Om man pratar om pengar så gör man alltså skillnad på barter money och fiat money.

Om du anser att pengar är övervärderade så kan du bli rik (men jag gissar att du redan är medveten om detta). Har du inte redan investerat dina tillgångar på det viset, eller planerar att göra detta snart så förslår jag att du slutar med att påstå att pengar är övervärderade i och med att du i sådant fall är ovillig att backa upp ditt påstående med handling.

Tror att du har missuppfattat greshams law. Den sägar att om du har två typer av pengar som har samma monetära värde så kommer den typ som också har störst alternativt värde att sluta användas som pengar då alternativkostnaden är relativt sett högre.

Till exempel. Om vi har två 5-kronor. De är identiska på alla plan förutom att en är gjord av silver och en är gjord av guld. Ingen kommer att välja att använda guldfemman som pengar då den har ett högre alternativt värde.

I ett fängelse används cigaretter för att det är den tillgång där det montära värdet är störst relativt till alternativkostnaden. Med det sagt så lär inte cigaretter vara den enda valutan som används på kåken.

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2016/Skingsley-Borde-Riksbanken-ge-ut-e-kronor/

Riksbanken ger bara ut kontanter som används allt mindre i Sverige. Nu funderar de på att ge ut e-pengar.
Bankerna är de som idag producerar tillfälliga (tills lånet är återbetalt) e-pengar, kontopengar,medan riksbanken ger ut mynt och sedlar.
Om du satt in riksbankens sedlar på banken har du bytt dem mot bankens kontopengar. Visste du att dina kontopengar på banken enligt eu överenskommelse, inte är dina utan bankens. Men banken är skyldig betala tillbaks dem till dig om de anser sig kunna. Får de ekonomiska problem kommer de inte betala tillbaks! Skrämmande att de inte juridisk längre är dina ! Staten garanterar dock en del av pengarna. Är då kontotillgodohavanden lika mycket värt som kontanter, kontanter löper inte med den risk kontotillgodohavanden har !

Hela begreppet pengar börjar bli ett gungfly. Tror det var fd Fedchef Greenspan som sa nått i stil med,- ju mer jag lär mig destå osäkrare blir jag på vad pengar är.

Som jag ser det , när du gett banken dina riksbankspengar (sedlar) får du ett kontosaldo, det är bara banken skuldsedel till dig. Jag ser de fått dina pengar men jag anser inte skuldsedeln (kontoinehavet) är pengar, för vore de det, skulle pengamänden dubblats i och med insättningen !