Monetarismen och kvantitetsteorin är mer eller mindre oanvändbar

Ja ok, det var ju ett exempel enligt vissa förutsättningar. Jag sa att en aktie värderas baserat på ett företags framtida lönsamhet och att det inte förändrar saken om en person, 1000 personer eller miljoner personer använder aktien som betalmedel. Så den saken har jag besvarat flera gånger. Och det är irrelevant vilket yrke man har, tex om man är frisör eller inte, när man deltar i aktiehandeln. Jag upplevde att du inte höll med mig och det är ju bara intressant för det skulle kunna ha lett till en diskussion, men eftersom du inte kom med motargument och inte ville utveckla din egen position så kom vi inte längre. Istället upprepade du bara att du inte fått svar på din fråga. Då får du väl förklara varför du inte tycker mitt svar är bra nog i så fall. Det har jag inget emot. Men svar har du fått flera gånger.

Hur förklarar du att ingen tog vara på arbitragemöjligheten?

Att ett betalmedel eller vilken tillgång som helst har ett värde i sig för att det möjliggör handel håller jag med om, frågan är hur stort det värdet är. I monetär teori finns det ett begrepp för den delen av värdet och det kallas likviditetspremium. I de fall där det finns ett fundamentalt värde, som i exemplet med aktievalutan, är likviditetspremiet lågt, annars arbitragemöjligheter.

Detta är väl det sista du skrev: (FB) Frågor om fractional reserve banking

Och där påstår du att "marknaden har mekanismer". Det jag efterfrågar är just mekanismerna. Det är ett "goddag yxskaft" svar du kommer med.
Sedan påstår du bara att Nisse skulle förlora kunder. Men det är helt tomt på förklaring varför Nisse skulle förlora dessa.

Sedan säger du att jag fått svar, men det är ju helt tomt på svar. 0.

Om du anser att du kan svara får du gärna göra det. Och jag har gett ett snorenkelt exempel till dig. Nisses frisersalong som skall sänka pris och löner till de anställda därför att någon tror att Riksbanken skall få bättre framtida avkastning.
Du behöver visa alla led. Och vad som slutligen driver fram pris/lönesänkningar.
Du kanske lyckas med det. Men du har inte ens börjat än.

Du får väl beskriva arbitrageaffären.

Mycket intressant resonemang som är värt att fundera på.

Jag vill även passa på att kommentera att många tidigare skrivit i tråden att inflation beror på ökad penningmängd. Ta en titt igen på MV=PY så ser ni att det inte är tvunget. Låt säga att V är konstant och att vi istället skriver M=PY då bli P=M/Y, då måste alltså M öka snabbare än Y. Skulle M vara oförändrad men Y minska så skulle P också öka.

Inflation sker alltså när penningmängden ökar snabbare än output.

Jag skrev mycket mer än så. Och jag är fortfarande nyfiken på varför ingen tog vara på arbitragemöjligheten i ditt exempel. Du verkade "glömma" att kommentera.

Exempel på arbitrage (igen)

1. Låt säga att aktievalutan har 5% i utdelning per år. Låt säga att lån i annan valuta kan tas till kostnaden av 3% per år.

2. Då finns det möjlighet att göra vinst genom att låna i annan valuta och köpa aktievaluta.

3. När tillräckligt många köpt aktievalutan stiger värdet på aktievalutan via ökad efterfrågan på valutan. Utdelningen i procent sjunker därför i förhållande till priset på en enhet valuta.

Vad ovan exempel visar är att förändringar i fundamentat av valutan leder till förändringar i efterfrågan och värderingen av valutan. Om du inte håller med om ovanstående så kanske du kan skriva vilket steg det är du inte håller med om så kommer diskussionen framåt.

Angående Nisse fundera över detta:

Ponera att Nisse öppnar sin salong 2005. Nisse bor i dagens värld med en fiat valuta, men Nisse är excentrisk och tar bara betalt i Apple aktier. En klippning kostar två Apple aktier. En Apple aktie är värd 5 dollar 2005 således kostar en klippning motsvarande 10 dollar. 2017 är Apples aktie värd 136 dollar. Nisse har nu inte längre incitament att behålla priset 2 Apple per klippning. Detsamma vad gäller de två Apple i timmen han betalar i lön. Nu kan du säga att det fungerar inte på samma sätt när ett helt land har ett betalsystem som går ut på att man överför Apple aktier till varandra. Då undrar jag, varför inte då? Och när uppnås denna kritiska massa? Om ett land Appleiserades istället för att dollariseras med start år 2005, hade de inte upplevt deflation under denna period då?

Jag frågade flera ggr utan att få något svar.
Slutligen skrev du i stort sett att du inte kunde svara. Och då fanns inte mycket mer mening att ge någon kommentar.

Din aktievaluta är i praktiken inget annat än en räntebärande fordran på t ex Nordea.
Varför skulle nu någon låna ut till ränteförlust?

Finns ett skäl till att jag frågade om arbitraget.

Nu säger du bara att Nisse inte har incitamentet. Det räcker inte. Hans anställda vill fortfarande ha 1.9 i lön. Och deras kostnader har inte sjunkit. Du har ingen förklaring än.

Fö kan du ju se Riksbanksaktierna som SEK. Och att Nisse tar betalt i räntebärande fordringar på Nordea.
Varför skulle Nisse sänka priset och lönerna till sina anställda bara för att Nordea höjer räntan. Du behöver fundera ut svaret på det.
Du kan också titta historiskt om priser och löner sänkts när valutan "avkastar mer". Dvs när räntan stiger.
Om svaret är nej så kan du fundera över var du går fel i dina tankegångar.

Då missförstod du mitt svar.

Samtidigt glömde du att svara på min fråga igen. Kan du inte svara?


Nej det är den inte och det hör inte till poängen vi diskuterar. Jag gav dig en chans att precisera vilket av stegen du inte höll med om så vi hade en chans att komma vidare. Vill du inte komma vidare?


Det spelar ingen roll vad de "vill". Det relevanta är vad de kan begära och fortfarande ha ett jobb, vilket jag redan förklarat.


Kontopengar på Nordea håller alltid fast kurs mot fordringar på Riksbanken, annars arbitragemöjligheter. Hoppas du förstår arbitragemöjligheterna själv annars förklarar jag dem om du behöver hjälp. Och höjer de eller sänker räntan och det leder till förändringar i efterfrågan så visar det sig i volymen på kontopengar hos Nordea, inte i förändringar i pris. Kontopengar på Nordea är alltså endogena medan aktier är exogena.

Nja, jag tittade noga efter något att iaf kommentera.

Oklart vilken fråga du avser.

Ang carry trade så är det ingen arbitrageaffär. Det är förenat med risk. Ett exempel är där folk lånade i USD och placerade i AUD så brände sig en hel del. Och fick dra sig tillbaka med nettoförluster.

Vidare driver inte nödvändigtvis carry trade valutor närmare varandra. Det beror på vad det är som håller dom ifrån varandra.

Tja, du motiverar det själv på det sättet. Varför går inte det bra när det är det enda du kommer med själv.

Men vi kan väl säga så här då: dom har ett jobb, och byter hellre jobb än går med på lönesänkning. Och då står Nisse där utan personal. Och då blir hans prissänkning helt ovidkommande eftersom han inte har några kunder.

Du skall alltså förklara varför det blir prisändringar. Du gör inte det utan utgår från att det blir prisändringar, som Nisse skall anpassa sig till.
Det är enkelt att visa något som man har med som antagande. Men det var inte det som efterfrågades.

Mja, det är samma valuta så visst kan de sägas ha samma värde. Men värdet bestäms av folket, genom deras handlingar.

Du får gärna beskriva de.

Om räntan ändras är det som om avkastningen på aktier ändras. En obligation som löper med fast ränta får sitt värde ändrat. Och aktier får sitt värde ändrat.
Men ändringen är mot något annat.

Som du säkert insett nu så påverkas inte interna priser/löner av att ränta/avkastning för en valuta ändras. (Och ränta är detsamma som avkastning på ett värdepapper).

Frågan var hur du förklarar att ingen tog vara på arbitragemöjligheten i ditt förra exempel.

Visst kan det finnas fundamentala anledningar till att valutor värderas olika. Det hör inte till poängen med exemplet. Poängen är ju endast att visa att marknaden har en möjlighet att omvärdera valutan allt annat lika om fundamenta ändras. Så ponera att de bägge valutorna i exemplet håller exakt samma risk.

Valutans värde är inte ett resultat av sänkta löner eftersom värdet sätts av fundamentala orsaker som jag förklarat. Det är tvärtom du som förutsätter att trotts att det finns fundamentala anledningar att omvärdera valutan så ändras inte värdet ändå. Pga vad kan man fråga sig? På grund av att nån måste vara först med att sänka lönen? Nån är alltid först. Och hur går den synen ihop med att värdet sätts av folks preferenser? Låter mer som du är inne på att värdet sätt mekaniskt.

Arbitragemöjligheter om kontopengar hos Nordea värderas annorlunda mot SEK är naturligtvis jätteenkelt. Köp/Sälj kontanter mot tillgodohavanden hos Nordea till kursen 1:1 och köp/sälj tillbaka från den marknad som värderar annorlunda.

Ditt sista stycke förstod jag inte relevansen i alls. Känns som du inte hängde med på den fundamentala skillnaden mellan endogena och exogena tillgångar. Om efterfrågan på en endogen tillgång ökar leder det till ökad volym. Om efterfrågan på en exogen tillgång ökar leder det till ökat pris. Jämförelsen du gjorde mellan kontoinnehav på en bank och aktier är alltså felaktig. Även obligationer är exogena. Jag vet inte varför du blandade in obligationer när jämförelsen gällde bankpengar och aktier.

Den kan jag inte svara på förrän du beskrivit arbitrageaffären. Och den har jag inte sett än.

Hävdar du att valutan kan stiga i värde så att Nisse sänker priset och lönen för sina anställda så vill jag att du beskriver vad som driver fram det. (Och du får inte utgår från att alla andra gör det).

Du har fattat helt korrekt att jag antar en viss tröghet i att folk inte ändrar utan att ha ett skäl till det. Eftersom du talar om en värdeförändring så bör du kunna redogöra för hur värdeförändringen leder till pris och löneförändringar. Men den förklaringen verkar sitta väldigt långt inne. Vet inte hur många ggr jag efterfrågat den nu.

Mycket möjligt att det är enkelt. Men nu har jag frågat flera ggr. Varför kan du då inte ge en klar och tydligt beskrivning. Vad är vad. Vad köps, vad säljs. Hur kommer men ur med säker vinst.
Du kan utgå från att jag förstår arbitrage i allmänhet. Du behöver också berätta hur/varför något värderas olika.

Jag kände nog ett behov att förklara lite. Kan mycket väl vara så att det inte var riktigt relevant.
Det är så att livet lärt mig att man behöver ta ned saker i detalj för att det inte ska blir fel. Många som slänger sig med påståenden visar sig ha fel när man tar ned det på detaljnivå.

Sedan var det inte riktigt efterfrågan vi talade om utan ränta/avkastning.

Om en tillgång värderas fundamentalt så räcker det som förklaring på dess värde att man visar att den värderas fundamentalt. En aktie värderas fundamentalt därför att den ger möjlighet till utdelning och avvecklingsvärde. Det känner även du till antar jag. En valuta som är en aktie värderas fundamentalt därför att det fortfarande är en aktie, det är fortfarande en aktie därför att den ger möjlighet till utdelning.

Din fråga är samma som att ifrågasätta varför en aktie går ner i pris när vinsten minskar genom att fråga varför Nisse ska acceptera 90kr istället för 100kr för aktien. Nisse vill inte sälja för 90, han vill ha 100. Det räcker med att konstatera att marknaden har anledning att värdera aktien fundamentalt. Någon aktör kommer alltid bli först med omvärderingen och Nisse får göra som han vill. Sälja för marknadens bud eller låta bli. Vad är din egen förklaring till varför aktiepriset sjunker? Ta med Nisse i den förklaringen och där har du ditt svar.

Så mitt argument är att valutan värderas fundamentalt därför att det är en aktie. Motargument?

Du hade ett motargument tidigare, det var att en sådan valutaaktie kunde liknas vid tillgodohavanden på en bank och tillgodohavanden på bank ändrar inte värde baserat på ränteändringar, därför menar du, borde inte valutaaktien ändra värde baserat på fundamenta och efterföljande utdelningsändringar. Rätta mig gärna om jag missförstått ditt argument.

Det argumentet var fel. Det var visserligen rätt att tillgodohavanden på bank inte ändrar värde baserat på ränteändringar men det var fel att det är jämförbart med hur en aktie fungerar. Jag diskuterar efterfrågan eftersom den allt annat lika ändras både när räntan på bank ändras och när fundamentan på en aktie ändras. Den ändrade efterfrågan påverkar i bankfallet volymen på sparandet allt annat lika och i aktiefallet priset på aktien allt annat lika. Eftersom den tänkta valutaaktien är en aktie kommer det att påverka priset. Har du nåt annat motargument?

Hänger inte med på vad du ifrågasätter om att Riksbankens SEK och Nordeas tillgodohavanden på SEK. Grundpåståendet vi debatterar är att kontopengar på Nordea håller alltid fast kurs mot fordringar på Riksbanken. Håller du med eller inte?