Monetarismen och kvantitetsteorin är mer eller mindre oanvändbar

Det är många trådar här som behandlar ämnet inflation och då glider förklaringarna oftast in på kvantitetsteorin som är en hörnsten i den monetaristiska synen på inflation. Detta är i grunden en ganska enkel teori och kanske därför en favorit på flashback. Jag kan villigt erkänna att när det blir för många matematiska tecken slutar jag läsa men kvantitetsteorin kan förenklat sammanfattas i denna formel:


http://www.investopedia.com/articles/05/010705.asp


Enligt monetarismen beror inflation i längden på hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin. Det hela grundar sig i ovan formel som bl a gjorts populär av Milton Friedman. Förutom mängden pengar är även omsättningshastigheten avgörande för priser men Milton menade att den i det långa loppet var relativt konstant. Detta skall sedan sättas i relation till hur mycket varor och tjänster som produceras i ekonomin. Priser är alltså en funktion av hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin och hur snabbt de cirkulerar i relation till hur mycket varor och tjänster som produceras. Med denna syn behandlas pengar som en råvara, ökad tillgång på pengar sänker värdet.

Här kan någon gärna rätta mig men efter att ha gjort lite research på nätet verkar det som att denna teori som ständigt upprepas på flashback inte har nåt större gehör hos ekonomer längre. Nu behöver inte konsensus ha rätt men det motiveras väldigt sällan utan folk på FB resonerar som att året är 1979 och Friedmans resonemang är senaste ordet i frågan. De flesta håller med om att i det långa loppet tenderar mängden pengar och priser att följas åt men det gör inte teorin användbar för att förutse inflation.

Det skulle bli en för lång post om jag skulle gå in på vad som är fel med kvantitetsteorin och varför den är oanvändbar för att förutse inflation, jag kan summera det som att formeln är en sann tautologi, en truism, men ingenting mer, och inget centralbanker längre bygger monetär policy på. Vad jag vill komma åt är att man på flashback i alla dessa trådar verkar ha missat att de flesta ekonomer inte längre fäster nån större vikt vid kvantitetsteorin. Håller ni med eller har jag fel bild av läget?

Nu har jag inte lusläst det hela men teorin är tveksam enligt mig.

Inom spekulativ handel så kan mängden transaktionerna och volymerna vara volatil utan att påverka inflationen.

Ökar man mängden produkter kraftigt så kan man få ökad handel med rasande priser

Det beror på vad man menar med inflation. Prisuppgångar tex i KPI är inte detsamma som inflation med den gamla (och enligt mitt förmenande enda rimliga) definitionen av vad inflation är.

Inflation är då en ökning av penningmängden, inget annat. Inflation kan leda till ökande priser men i vilken omfattning är omöjligt att veta säkert. Det finns nämligen mycket annat som kan driva upp priserna, främst en ökat omsättning av pengar.

Jag håller med. Jag ser ingenting logiskt som tyder på att omsättningshastighet är en faktor för inflation, möjligtvis marginellt. Nu finns det ju olika sätt att använda kvantitetsteorin men många som använder den använder även omsättningshastigheten för att förklara varför ökad penningmängd inte har orsakat ökade priser.

Ja det är många som läst på mises.com som vill göra den invändningen. Även jag en gång i tiden. Men det borde framgå tydligt av kontexten att jag använder ordet inflation i betydelsen ökande priser. Jag skulle skriva samma text annars men använda orden "generella prisökningar". Så det är endast frågan om ordval och anpassning till vad som är konsensus idag vad gäller ordval.

Med ökad omsättning av pengar menar du omsättningshastigheten? Kan du förklara hur det driver upp priser? Är det baserat på kvantitetsteorin som du anser det?

Frågan är väldigt svår, för att uttrycka det milt! Men ja, jag syftar på velocitet, omsättningsfrekvens. Det ger en skenbar ökning av penningmängden. Själva ökningen av penningmängden verkar inte spela så stor roll om pengarna ligger stilla ...

Verkligheten låter sig nog inte förenklas så lätt.

Ja ok. Detta är en av de saker som gör teorin oanvändbar i mitt tycke. Om man aldrig kan veta om en ökning av penningmängden leder till inflation för att man har ytterligare en variabel att ta till som förklaring/ursäkt då har man inte längre någon fungerande teori.

Men kanske ännu mer intressant är att det inte går att dra slutsatsen från ekvationen att omsättningshastigheten överhuvudtaget har med värdet på pengar att göra. Det finns inget sätt att veta att variablerna är oberoende av varandra. Omsättningshastigheten är det man får över när man räknat ut de andra variablerna och en förändring i den kan lika gärna absorberas av andra variabler än prisnivå.

En ökning av penningmängden är inflation, ju

Definitionen av inflation är väldigt enkel. Det är p(t+1) - p(t). Det är alltså skillnaden i pris mellan period (t+1) och (t). Om du vill ha inflaktionstakten, som oftast nämns, så är det (p(t+1) - p(t))/p(t). Att mäta den faktiska inflationen är väldigt svårt. KPI är ett dock ett försök till detta. Definitionen av inflation har alltså ingenting att göra med mängden pengar i rörelse.

Du har helt rätt i att detta inte är en teori som någon makroekonom skulle kvotera som ens en halvsanning idag. Många av de modeller som används indikerar dock att ökad penningmängd leder till ökad inflation. Dessa modeller är dock, precis som du nämner, alldeles för komplicerade för en lekman att ge sig på. Därför är det ofta mer pedagogiskt att hänvisa till din ekvation ovan för att beskriva relationen mellan ökad penningmängd och prisnivå. Det är också det som lärs ut på grundkurserna i nationalekonomi på svenska (och utländska) universitet.

Det kan ju för övrigt sägas att centralbanker idag inte bedriver penningpolitik genom att direkt öka eller minska penningmängden, utan genom att påverka ränteläget. Därav det stora mediala intresset när riksbanken beslutar om att höja/sänka reporäntan.

Om du, eller någon annan, är intresserad av att ge sig på den modellen som Sveriges Riksbank faktiskt använder så kan den hitta den här: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-...l-Description/

Hörru plutten, du glömmer att det här är flashback. Halvsanningar och skarvningar, killgissningar och anekdotiska bevis är det vi håller på med här

Tack för att du hjälper till att bekräfta min syn på läget. Så vad är din syn på inflation? Finns det någon annan teori som du tycker är användbar som kan förklaras utan strikt matematik?

När monetarismen var som populärast försökte centralbankerna kontrollera penningmängden enligt Milton Friedmans idéer som jag förstår det. Hans råd var väl att penningmängden skulle växa så konstant som möjligt med 3-5 procent per år och att detta skulle leda till en låg och jämn inflation. Många verkar anse att detta ledde till en för restriktiv penningpolitik med kreditkriser på sina håll. Sedan övergick centralbankerna till att ha ett KPI mål istället och inte bry sig om hur mycket penningmängden ökade så länge priserna var stabila. För att styra mot det målet användes räntan. Men jag är inte helt på det klara varför den ena metoden är mer direkt än den andra för ränteläget påverkas väl i normalfallet genom att centralbanken genomför marknadsoperationer, dvs att CB ökar eller minskar penningmängden? Så metodiken verkar snarlik men skillnaden ligger i vad centralbanken använder som måttstock på vilken takt de skall hålla. Rätta mig gärna om jag har fel.