Monetarismen och kvantitetsteorin är mer eller mindre oanvändbar

Tack för att du hjälper till att bekräfta min syn på läget. Så vad är din syn på inflation? Finns det någon annan teori som du tycker är användbar som kan förklaras utan strikt matematik?

När monetarismen var som populärast försökte centralbankerna kontrollera penningmängden enligt Milton Friedmans idéer som jag förstår det. Hans råd var väl att penningmängden skulle växa så konstant som möjligt med 3-5 procent per år och att detta skulle leda till en låg och jämn inflation. Många verkar anse att detta ledde till en för restriktiv penningpolitik med kreditkriser på sina håll. Sedan övergick centralbankerna till att ha ett KPI mål istället och inte bry sig om hur mycket penningmängden ökade så länge priserna var stabila. För att styra mot det målet användes räntan. Men jag är inte helt på det klara varför den ena metoden är mer direkt än den andra för ränteläget påverkas väl i normalfallet genom att centralbanken genomför marknadsoperationer, dvs att CB ökar eller minskar penningmängden? Så metodiken verkar snarlik men skillnaden ligger i vad centralbanken använder som måttstock på vilken takt de skall hålla. Rätta mig gärna om jag har fel.

Fast du skriver i din första post: "Enligt monetarismen beror inflation i längden på hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin. ", vilket ju är fel, eller iallafall ofullständigt, monetarismen säger, enligt Friedman följande: "Friedman advocated, given its existence, a central bank policy aimed at keeping the supply and demand for money at equilibrium, as measured by growth in productivity and demand.", dvs penningmängden ska följa produktiviteten, inte nödvändigtvis vara konstant.
Fast eftersom jag samtidigt argumenterar här och i tråden om inflation, med ungefär samma personer, om ungefär samma sak, så kanske jag blandar ihop det ibland.
Monetarismen är dock fortfarande fullt användbar, iallafall i sin definition av inflation

Jag har ingen uppfattning rörande om inflation är bra, dåligt eller ingetdera. Det finns modeller som skulle kunna stödja alla uppfattningar. Det är tyvärr svårt att hänvisa till modernt arbeta som inte är baserat på mattematik som är svårtillgänglig för den ikke insatte.

Däremot så är inte alla resultat som tidigare arbete generat oanvändbara bara för att de inte är 100% rätt. Jag kan till exempel tycka att MoneyVelocity = TransactionsPrice är instruktiv för att man ska förstå att om mängden pengar ökar, men antalet transaktioner och antalet gånger en sedel används är konstant så måste vi ha en prisökning, med andra ord inflation. Sen att detta inte talar om ett skvatt om varför vi har inflation det är en annan femma, och också anledningen till att den är oanvändbar när riksbanken ska besluta om morgondagens reporänta.

Min generella uppfattning är att några av det bästa kurserna man kan läsa på universitetet är grundkurserna i nationalekonomi. Detta då du får lära dig hur ramverket för utbud och efterfrågan kan appliceras i dagliga interaktioner, du får lära dig definitionerna av allmänna begrepp såsom bnp, rella tillgångar och inflation (vilket hade hjälpt många i denna tråden samt systertråden), men även lite om hur en centralbank kan påverka det ekonomiska läget i en makroekonomisk enhet. Sen att allt detta är relativt omodernt är mindre viktigt, då intutionen ofta kan överföras till de mer avancerade modellerna.

Det övergripande materialet av en sådan kurs har du beskrivit väl i det citerade inlägget.

Låt mig till sist bara klargöra. Jag tror att ökad penningmängd leder till ökad inflation. Jag har dock ingen uppfattning om vilken grad. Detta betyder dock inte att ökad penningmängd är inflation (jag tror inte att du tror det, men det känns viktigt att få det sagt).

Jag håller med. Jag ser ingenting logiskt som tyder på att omsättningshastighet är en faktor för inflation, möjligtvis marginellt. Nu finns det ju olika sätt att använda kvantitetsteorin men många som använder den använder även omsättningshastigheten för att förklara varför ökad penningmängd inte har orsakat ökade priser.

Ok det är ju intressant att du tror det eftersom du verkar mer insatt än de flesta här. En annan intressant fråga angående kvantitetsteorin är om omsättningshastigheten har någon större betydelse för pengars värde då det är en uträknad variabel. Man kan väl inte veta om den kan påverka prisnivån eller endast andra variabler. Jag tror inte omsättningen har nån större betydelse för prisnivån, har du nån uppfattning där?

Och förutsätter inte orsakssambandet ökad penningmängd -> inflation att pengar är exogena, dvs att volymen inte kan minskas på initiativ av allmänheten. Annars skulle ökad penningmängd som inte motsvaras av ökad efterfrågan på pengar direkt leda till åter minskad penningmängd istället för ökande priser. I sådana fall borde orsakssambandet gå åt andra hållet. Minskat värde på pengar -> ökad penningmängd. Vad tror du om det? Är inte både den monetära basen och bankernas kreditpengar endogena?

Insåg att jag varit oförsiktig i min tolkning av pengar tidigare i denna diskussion. Det jag har antagit vara utgångspunkten är att vi pratat om fiat pengar som är ett allmänt accepterat (detta är inte nödvändigt) betalmedel som backas av en centralbank.



Du får gärna definiera pengars värde.

Jag har aldrig stött på något arbete som försökt förklara prisnivån med hjälp transaktionsvolymen. Det betyder inte att det inte finns.




Nej, mängden pengar behöver inte vara exogent för att påvisa sambandet. Till exempel så är centralbankens pengapolitik i ramses modellen (den som Sveriges Riksbank använder) endogen. I den modellen är utfallet att riksbanken bestämmer inflationstakten (på lång sikt) genom sin penningpolitik (hur de sätter reporäntan).

I och med att denna modell till viss del ligger till grund för hur riksbanken faktiskt agerar i dagsläget så kan man väll säga att det är logiskt att så är fallet.

Fast monetarismen vill ju egentligen bara se till att det inte skapas mer pengar, eller krediter, än vad produktivitetsökningen är, det är en viss skillnad mot att hålla ett konstlat inflationsmått på 2% genom minusränta för vissa låntagare.

Förmodligen vore det bäst utan en centralbank, då skulle marknaden, till sist, och inte utan vissa omställningsproblem, skapa en värdebeständig valuta som kunde fungera som bytesmedel. Greshams lag gör ju att dåliga pengar försvinner, men det kan ju bli vissa sociala spänningar under processen, och dessutom avhänder man ju politikerna ett av deras verktyg, så det lär ju aldrig hända, men som utopi är det en intressant tanke.
Att anta att politiker automatiskt är rätt ägnade att sätta priset på pengar, dvs ränta, är ju inget självklart antagande, med tanke på hur de gått de gånger politiker satt riset på andra varor, tänk bara hyresregleringen, eller hur det gått i de länder politiker sätter alla priser ...

Precis tvärtom. Greshams lag innebär att dåligt mynt driver ut gott mynt ur cirkulationen.

Jag gillar verkligen att du gillar monetarismen och kvantitetsteorin för det är det jag vill diskutera. Jag ser bara inte argumenten till dess försvar eller bemötandet av mina invändningar.

Ni kan ju begrunda följande fall:

Växelkursen faller till följd av händelse X.

Det leder till nominella prisökningar på importerade varor.
Eftersom hushållens utgifter mycket beror av pris på importerade varor stiger KPI.

Nu steg alltså P. Men M lär vara opåverkat. Således måste T och V ta upp ändringen. Och T lär här minska. Möjligen påverkas också V.


Nu kan någon invända att om växelkursen faller så tjänar exportföretagen mer, och det kommer på sikt att leda till en reallönejustering.
Och så kan det nog vara, men nyckelorden här är "på sikt". Och "reallönejustering". Ökningen i P har vi åkt på.

Prisändringen behöver inte ha det minska med M att göra. Och X behöver inte ha med den egna valutan att göra. X kan vara en händelse i ett annat land. T ex en räntejustering i en annan valuta.