Monetarismen och kvantitetsteorin är mer eller mindre oanvändbar

Jag ber om ursäkt för den "höga" nivån i tråden. Hoppas att personangreppen tar fart snart så alla känner igen sig.

Tvärtom, den är fortfarande fullt valid, och användbar, vilket all misslyckade försök av QA och andra underliga missgrepp visar, liksom det huvudlösa förslaget om helikopterpengar för att 'få fart' på ekonomin.
Pengars, eller betalmedels, uppgift är att tjäna som ett värdebeständigt förvar av resultatet av ett arbete, så att jag inte behöver byta mitt vete mot en ko, för att kunna byta den kon mot en renfäll eller timmerstock, som är vad jag behöver. Därför uppfann människor pengar, ett sätt att lagra resultatet av sitt arbete, som erkänns som allmänt bytesmedel. Men för att pengar ska fungera måste de vara värdebeständiga, därför började man med guld, som är svårt att förfalska. Politikerna nöjde sig inte med det, utan uppfann (skuld)sedlar, till att börja med inlösenbara mot guld, men numera inte ens det, och därmed kan man skapa pengar som inte har sin grund i ökad produktion, vilket minskar pengars värde, dvs inflation, vilket ofta leder till stigande priser, eftersom folk fortfarande vill kunna köpa sin renfäll för de pengar de fick för sitt vete, oavsett hur många nya skuldsedlar den lokala banken skapat sen vetet skördades.
Nu är ju inte Wiki, särskilt inte svenska, någon ekonomisk auktoritet, men jag tycker ändå att inledningsmeningen i deras artikel om inflation säger en del tänkvärt:
'uppfattas av många' är inte samma sak som betyder

Tack för svaret. Jag tolkar ditt svar som att du inte kommenterar hur läget är bland ekonomer idag utan att du ger din egen syn på teorins giltighet och användbarhet?

Att policy som motiveras av andra teorier än kvantitetsteorin fungerar eller inte fungerar säger väl egentligen ingenting om kvantitetsteorins användbarhet?

Jag antar att du menar att det är den sammanlagda mängden kreditpengar, både centralbankens och bankernas som påverkar prisnivån? Anser du att dessa är endogena eller exogena? Förutsätter inte kvantitetsteorins användbarhet att pengar är exogena? Dvs att allmänheten inte kan göra sig av med dom genom ändringar i efterfrågan.


https://en.wikipedia.org/wiki/Quantity_theory_of_money

Sant, jag vet inte hur läget är bland ekonomer idag, förutom vad jag ser av de missriktade försök diverse riksbanker ägnar sig åt, hittills helt utan framgång. Även om jag är ekonom till min utbildning, så jobbar jag inte direkt som det, och definitivt inte inom forskning, så vad dagens åsikt på fakulteterna kan vara bryr jag mig inte om, inte heller vad bankerna tycker. Ekonomin fungerar som resten av samhället, ju mindre man petar i den, desto bättre fungerar den.

Mja, om man använder en policy motiverad av någon annan teori, och den (uppenbarligen) inte fungerar, så borde man kanske titta på en teori som gör det ...

Det är kul att du är en förespråkare och det skulle vara ännu roligare om du eller nån annan kan svara på de invändningar som lagts fram. Det finns flera stycken obesvarade i denna tråden redan och det finns fler på lager.

Som sagt, jag är inte forskare, och har inte läst teori på rätt länge, utan kommenterar mest vad jag ser riksbanker och regeringar misslyckas med utifrån min allmänna uppfattning om vad politiker bör, och framför allt inte bör göra, och priskontroll på pengar genom centralt satt ränta tycks ju fungera lika bra som alla andra prisregleringar, så varför man envisas med att fortsätta med det övergår mitt förstånd.
Om vi lärt oss något av socialismens kollaps är det ju att detaljstyrningen dels inte fungerade, dels var kontraproduktiv.
Det som fungerar är att sätta upp ett fungerande regelverk, ett rättssystem och rättsväsen, inom vilket fria människor och deras företag kan agera, och se vad som händer. Vad som normalt händer är utveckling och framgång.
Såvitt jag vet finns den ingen framgångsrik detaljstyrd ekonomi, och att då ens försöka hålla ett arbiträrt mått på upplevd inflation som KPI inom en variation +/- någon halv procent med hjälp av negativ styrränta, i en global ekonomi, är ju naturligtvis dödsdömt, och fullkomligt overksamt.
Mitt råd är: don't touch it, you don't understand it!

Men monetarism innebär ju också centralstyrning, med penningmängd som måttstock istället för ränta eller KPI. Ur den aspekten är det ingen skillnad vad jag kan se.

Du har inte koll på begreppen. Det du hänvisar till med ditt havre mot ko exempel är pengars syfte att förenkla transaktioner genom att det fungerar som en generell enhet, samt att det mitigerar behovet av att jag vill ha ditt havre samtidigt som att du vill min ko. Till detta är pengar väldigt fungerande, i allafall så länge förtroendet för pengar som accepterat betalmedel är intakt.

Pengar är långt ifrån lika effektiva när det gäller att flytta köpkraft mellan tidsperioder, vilket du hävdar är dess primära syfte även om du missuppfattat hur detta eventuellt går till (hur ska du kunna handla mer imorgon om du ska köpa kossor, timmerstockar, och annat för alla pengar idag?). Vad stoppar dig från att spara dina tillgångar i guld idag om du anser att det är det bästa sättet att bevara dina tillgångars värde idag?

Fast monetarismen vill ju egentligen bara se till att det inte skapas mer pengar, eller krediter, än vad produktivitetsökningen är, det är en viss skillnad mot att hålla ett konstlat inflationsmått på 2% genom minusränta för vissa låntagare.

Förmodligen vore det bäst utan en centralbank, då skulle marknaden, till sist, och inte utan vissa omställningsproblem, skapa en värdebeständig valuta som kunde fungera som bytesmedel. Greshams lag gör ju att dåliga pengar försvinner, men det kan ju bli vissa sociala spänningar under processen, och dessutom avhänder man ju politikerna ett av deras verktyg, så det lär ju aldrig hända, men som utopi är det en intressant tanke.
Att anta att politiker automatiskt är rätt ägnade att sätta priset på pengar, dvs ränta, är ju inget självklart antagande, med tanke på hur de gått de gånger politiker satt riset på andra varor, tänk bara hyresregleringen, eller hur det gått i de länder politiker sätter alla priser ...

Jag är ganska libertarianskt lagd så jag kan sympatisera med vad du skriver men du glider ifrån ämnet tycker jag. Men som sagt, inte ens Milton tyckte det fungerade bra som policy i efterhand. Därmed inte sagt att Kaynesianism är svaret, det tar jag inte ställning till här. Jag håller mig till att kritisera monetarismen och kvantitetsteorin. Sedan finns det ju moderna monetarister som har lite andra modeller och idéer, jag har inte så bra koll på dom men tror inte de sätter sin tilltro till kvantitetsteorin i den mån de tidigare monetaristerna gjort.

Att flytta köpkraft mellan tidsperioder att ett syfte med pengar, eftersom de håller (eller höll) längre än t ex vete. Jag har väl inte sagt att det är det enda, eller primära? Och numera, när de ständigt inflateras, är de inte längre lika effektiva, men det beror ju på hur de sköts av centralbanken, inte pga någon inneboende brist hos pengar.

Poängen är inte att jag ska kunna handla mer imorgon , utan att jag ska kunna handla överhuvudtaget, efter att mitt vete redan malts till mjöl av någon som behövde det, medan jag sparat pengarna jag fick för vetet, för att kunna köpa något annat, när jag behöver det.
Vill jag köpa mer, kan jag ju låna ut mina pengar när jag inte behöver dem själv, för ett pris, och därmed låta dem generera mervärde under tiden.

Inget stoppar mig från att köpa guld, bortsett från att jag inte anser det är ett särskilt bra sätt att bevara mina tillgångars värde idag.
Varför tror du folk köper bostäder istället för aktier, eller för att sätta pengarna på banken? Är det för att det tror att våra pengars värde är beständigt, eller för att det vet att de inte är så, och därför istället köper något som bevarar värdet? Tänk om pengar var värdebeständiga, som de en gång var, då skulle man inte behöva spekulera i andra varor.

Ibland går ni teoretiker vilse i era egna teorier. Ekonomi betyder hushållning, hur ska resurser allokeras över tid och mellan mål, och ett fungerande penningväsen är ett verktyg som uppkom som ett resultat av dessa behov, för att t ex kunna periodisera kostnader och intäkter, och frikoppla produktion av värde från konsumtion av värde, både i tid och plats.
Att politiker sen försöker styra ekonomin genom att kontrollera tillgång och pris på pengar är en annan sak.

Fast du skriver i din första post: "Enligt monetarismen beror inflation i längden på hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin. ", vilket ju är fel, eller iallafall ofullständigt, monetarismen säger, enligt Friedman följande: "Friedman advocated, given its existence, a central bank policy aimed at keeping the supply and demand for money at equilibrium, as measured by growth in productivity and demand.", dvs penningmängden ska följa produktiviteten, inte nödvändigtvis vara konstant.
Fast eftersom jag samtidigt argumenterar här och i tråden om inflation, med ungefär samma personer, om ungefär samma sak, så kanske jag blandar ihop det ibland.
Monetarismen är dock fortfarande fullt användbar, iallafall i sin definition av inflation