Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
Innan han flydde undan rättvisan till ambassen så gick man på EAW, helt korrekt.
EAWn utfärdades i november/december 2010. Flykten undan orättvisan ägde rum i juni 2012. Hur korrekt var EAWn under dessa 18-19 månader? UN WGAD har ju klassat frihetsberövandet som godtyckligt eftersom Marianne under så lång tid inte visade någon ansats att förhöra, vilket hade kunnat ske utomlands. De sannolika skälen har ofrågasatts, vilket gör EAWn tvivelaktig, och EAWn har även ifrågasatts och ansetts missbrukad från första stund eftersom han bara söktes för förhör.
Svenska domstolar har godkänt EAWn, det är det enda man kan säga. Det betyder inte att det var ett bra beslut. Allt verkar vila på en bluff av Marianne. En bluff som blir svår att syna.
Citat:
Hade han inte tagit till schappen in på ambassaden så hade han förts till Sverige för förhör senast 2012.
Fast många har ifrågasatt att en överföring till Sverige verkligen skulle vara nödvändig för förhör. Marianne borde ha förhört honom i UK långt innan ambassadsituationen uppstod. Det får Marianne själv bära ansvaret för.
Citat:
Obstruktionen fram till 2012 berodde enbart på att JA reste utomlands och futilt överklagade häktningen och när detta inte längre gick så valde han laglösheten och tog till schappen in på ambassaden.
Att söka asyl är inte laglöst. Mariannes beteende däremot ... Och till råga på allt så hade han ju frågat Marianne om lov och fått beskedet att det inte fanns något som hindrade att han reste utomlands. Inte ens Mariannes påstådda anhållan timmarna innan planet lyfte utgjorde något hinder, en anhållan han var helt omedveten om.
Varför utfärdade egentligen Marianne en anhållan i smyg om hon gett JA beskedet att det inte fanns något hinder att han reste utomlands?
Citat:
Detta var givetvis inget som åklagaren hade kunnat förutse. Normala människor agerar inte så och givet att han valt att överklaga den lagliga vägen så räknade man väl med att han skulle foga sig i brittiska domstolars beslut istället för att välja laglösheten.
Fast brittiska domstolar har visst insett att de tagit fel beslut. Jag har flera gånger hänvisat dig till en artikel av John Pilger där detta nämns.
Du får vara försiktig med ordet laglöshet. Du vet väl att alla möjliga otäcka företeelser har varit lokalt laglig. Sydafrikas apartheit, Tysklands nazism, och mycket, mycket annat. Man kanske inte ska gå till 100 % på att svenska domstolar gett Marianne klartecken och därmed godkänt det neutrala internationella experter betraktar som ett godtyckligt frihetsberövande. Sverige har kritiserats, liksom nazismen och apartheit kritiserades av omvärlden trots att dessa företeelser var lokalt lagliga i det land där de ägde rum. Det tål att tänkas på.
I Sverige är det lokalt lagligt att hålla kontroversiella politiska aktivister godtyckligt frihetsberövade, trots internationell kritik av neutrala experter som analyserat situationen och kommit fram till att Sverige bryter mot konventioner de förbundit sig att följa. Det är lokalt "lagligt" (i bemärkelsen godkänt av domstol) fast det är fel.
I Sverige är det lokalt lagligt att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Därför har Sverige kritiserats.