Detta är författat på 1800-talet.
Citat:
Lyxen. För att ruinera industrin ska vi driva upp spekulationen med hjälp av det av oss starkt utvecklade behovet av lyx bland folket, en allt uppslukande lyx.
Höjandet av arbetslönerna och fördyrandet av nödvändighetsartiklarna. Låt oss höja arbetslönerna, vilket likväl inte kommer att vara till någon nytta för arbetarna eftersom vi samtidigt fördyrar nödvändighetsartiklarna och säger att det är en följd av jordbrukets och boskapsskötselns förfall. Ja, dessutom ska vi skickligt undergräva produktionskällorna, vänja arbetarna vid anarki och dryckenskap samt vidta alla åtgärder för att alla gojernas intelligenta krafter från jorden.
Oroligheter, stridigheter och fiendskap i hela världen. I hela Europa och med hjälp av dess förbindelser även på andra kontinenter måste vi åstadkomma stridigheter och fiendskap. Däri ligger en dubbel fördel. För det första vinner vi därigenom respekt i alla länder, vilka vet att vi efter gottfinnande äger makt att åstadkomma oroligheter eller återinföra ordning. Alla dessa länder har vant sig vid att se i oss ett nödvändigt ont.
Brytandet av gojernas motstånd genom krig och allmänt världskrig. Varje motstånd måste vi vara i stånd att bemöta med krig genom grannarna till det land som vågar motsätta sig oss. Men om även vår fiendes grannar ämnar ställa sig kollektivt mot oss, så skall vi svara med allmänt världskrig.
Pressen och allmänna meningen. Vi måste tvinga regeringarna till verksamhet som i stort gynnar vår uttänkta plan, som redan närmar sig slutet, genom den allmänna opinionen, som i hemlighet är inspirerad av oss med hjälp av den s k "stormakten" eller Tredje Statsmakten - pressen, som på få undantag när helt är i våra händer.
Åt vem bör man anförtro de ansvarsfulla posterna i regeringen? Tills vidare, medan det ännu inte är ofarligt att anförtro de ansvarsfulla posterna i våra riken åt våra bröder, ska vi ge dem åt personer, vilkas förflutna och karaktär är sådan att det finns en klyfta mellan dem och folket. Personer som, i händelse av olydnad mot våra föreskrifter, kan vänta sig antingen dom eller landsflykt som påföljd - detta gör att de måste försvara våra intressen till sitt sista andetag.
Tagande i besittning undervisning och uppfostran. Vi har talat om lagfarenheten, valordningen, pressen, den personliga friheten men huvudsakligen folkets bildning och uppfostran såsom hörnstenen till en fri tillvaro.
Falska teorier. Vi har gäckat, förvirrat och demoraliserat ungdomen genom att med vett och vilja uppfostra dem i falska principer och teorier.
Självvärdering. Genom att vi på så sätt har vant alla vid tanken på självvärdering (egoism) bryter vi ned betydelsen av familjen och dess uppfostringsvärde, vi omöjliggör för de individuella förmågorna att utmärka sig och folkmassan, som leds av oss, tillåter inte dessa att varken framträda eller ens uttala sig
då folken, som är utpinade av inre oroligheter och de styrandes, av oss framkallade, oduglighet, utropar: "Bort med dem och låt oss få en världshärskare, som förenar oss och tillintetgör orsakerna till våra tvister - nationalitetsgränserna, religionerna, regeringarnas mellanhavanden - samt ger oss den fred och det lugn, som våra styresmän och folkrepresentanter inte har kunnat hjälpa oss till."
Ordet "frihet", som man kan tolka olika, definierar vi på följande sätt: Frihet är rättighet att göra det, som lagen tillåter. En sådan tolkning av detta ord gagnar oss på det sättet att all frihet stannar i våra händer, eftersom lagarna kommer att förstöra eller upprätta endast det som passar oss, enligt ovan framställda program.
Kontroll över pressen. Inte en enda uppgift ska komma till allmänhetens kännedom utan vår kontroll. Detta har vi redan arrangerat genom att alla nyheter samlas i några agenturer där de centraliseras från alla världens hörn.
Korrespondentagenturer. Dessa agenturer ska då helt och hållt bli våra institutioner och kommer att offentliggöra endast det som vi ålägger dem.
regeringarnas missgrepp kommer vi att beskriva i de bjärtaste färger. Vi kommer att framställa dem som så avskyvärda, att folken kommer att fördra lugn under livegenskap framför den frihet man utstått så mycket bråk för och som till den grad har utpinat dem samt förgiftat och uttömt själva källorna till den mänskliga tillvaron, vilka exploaterats av en hop äventyrare, som inte visste vad de gjorde... Onyttiga regeringsskiften som vi drivit gojerna till då vi underminerade deras samhällsbyggnad, kommer att till den grad tråka ut folken, att de kommer att bli villiga att tåla allt från oss bara de inte brhöver riskera att på nytt råka ut för oroligheter och olyckor. Vi kommer att speciellt betona gojim-regeringarnas historiska missgrepp som i många århundraden plågat mänskligheten, tack vare brist på kombiantionsförmåga i allt som berör dess verkliga välfärd, för att istället jäkta efter fantastiska projekt vad beträffar social lycka, utan att märka att dessa projekt endast försämrat de allmänna förhållandena, på vilka det mänskliga livet grundar sig.
Vi har invaggat dem i drömmen om uppslukandet av den mänskliga individualismen genom kollektivismens symboliska enhet.
Kollektivismen. De har ännu inte gjort klart för sig och kommer inte att förstå tanken att denna dröm är ett påtagligt brott mot en av naturens förnämsta lagar, som från världens begynnelse skapat enheter olika andra, just med individualismen som syfte.
Om vi har kunnat driva dem till en så vanvettig förblindelse, bevisar inte detta, med en underbar klarhet, i vilken grad gojernas förstånd är mänskligt outvecklat jämfört med vårt? Det är just det som huvudsakligen garanterar vår framgång.
Universitetens oskadliggörande. Dåligt förmedlad kunskap i politiska frågor hos ett stort antal personer skapar endast utopister och dåliga undersåtar, vilket ni själva har tillfälle att övertyga Er om då ni betraktar gojernas allmänna uppfostran i den riktningen. Vi har varit tvungna att i deras uppfostran införa alla de grundsatser som så effektivt brutit ned deras samhällsskick.
Klassicismens ersättande. Klassicismen, liksom allt studium av den gamla historien, där man ju möter flera dåliga än goda exempel, ska vi ersätta med undervisning i framtidens program. Vi kommer att utplåna ur människornas minnen alla de fakta från gångna århundraden, som vi anser inte önskvärda att minnas, och endast behålla de som belyser gojim-regeringarnas alla misstag och fel. Undervisning i det praktiska livet om relationer människor emellan, om att undvika dåliga, egoistiska exempel som sprider det ondas smitta, och andra liknande frågor av uppfostrande art, ska stå som de främsta ämnena på undervisningsprogrammet,
Kapitalets stagnation. Vi har framkallat ekonomiska kriser hos gojerna helt enkelt genom att dra bort pengar ur cirkulationen. Enorma kapitalstagnationer framkallade på detta sätt har tvingat staterna att vända sig till andra stater och ansöka om lån. Räntebetalningarna för dessa lån tynger på storfinanserna och har bringat dem i evigt slaveri under kapitalen. Att industrin är koncentrerad till kapitalisternas händer på hemslöjdsidkarnas bekostnad har sugit ut folkens alla krafter och med dem även rikets.
Statslån. Varje lån bevisar statens svaghet och oförståelse för statsrättigheterna. Lånen hänger som ett Damokles-svärd över regenterna, som istället för att ta temporära skatter av sina undersåtar vänder sig med utsträckt hand mot oss och begär allmosor av våra bankirer. De utländska lånen är blodiglar som inte på något sätt kan avlägsnas från statskroppen förrän de faller bort av sig själva eller staten själv kastar bort dem. Men gojim-staterna drar inte bort dem, utan anbringar hela tiden nya sådana, så att de oundvikligen går under av självåderlåtning. Lån - det betyder utgivande av statsväxlar innehållande förbindelse att betala en viss procent i proportion till det lånade kapitalet. Om lånet betalas med 5% så betalar staten efter tjugo år i onödan en procebtsumma som är lika stor som det upptagna lånet; under fyrtio års tid betalas den dubbla summan, under sextio år den tredubbla och skulden förblir fortfarande samma obetäckta skuld.
Av denna beräkning framgår det klart, att staten vid allmän beskattning tar de sista slantarna av de arma skattebetalarna för att betala de utländska kapitalister hos vilka de tagit lånen istället för att spara dessa slantar för sina behov utan att därtill betala ränta.
Så länge som lånen hölls sig inom riket överförde gojerna bara pengarna från den fattiges till den rikes ficka, men då vi mutade dem, vilket var nödvändigt, att föra över lånen till de utländska marknaderna, strömmade alla staternas rikedomar in i våra kassor och alla gojer började betala oss undersåtlig tribut.
