Egots död

Jag skrev ett inlägg om egots död i forat om hallucinogener. Om intresse finnes: (FB) Är det möjligt att "sugas ut" i tomma intet / tappa sig själv på hallucinogener?

Många nämner att ett starkt ego är nödvändigt för att nå upplysning.
Hur ser ni på detta? Är det möjligt att nå upplysning med ett svagt ego utan att vilseleda sig själv ännu mer?

Här kommer ovärderliga fuskkoder till Livet

Vem säger att ett starkt ego är nödvändigt för upplysning?

Är det någon som har lyckats utan eller med droger? Även ni som tar droger brukar kommer tillbaks till det "normala" efter ett tag. Era tankar om detta? Vill också veta vad ni gjorde för att blir av med "allt"?

Mvh.

Uttryckte mig klumpigt, menar att det underlättar, inte att det är nödvändigt. Ett svagt ego är så identifierat med dåtiden och framtiden, därför blir vägen svårare och det är lätt att man vilseleder sig själv.

Så frågan är ifall man bör sträva efter självutveckling först (arbeta med sitt skuggjag) och när man är trygg i sig själv försöka avidentifiera sig från tankarna?

Eller anser du att det bara är slöseri med tid och att man istället direkt ska ägna sig åt till exempel self-inquiry?

Är det någon i den här tråden som vet hur "egodöd" är relaterat (om alls) till dissociation (depersonalisation/derealisation)? Det verkar finnas en del paralleller i sättet att beskriva.

Jag läste en del buddhistiska läror tidigare och indirekt orsakat av det drabbades jag av dissociation. Jag upplevde hur det kändes att inte existera som en enhet eller varelse utan jag bestod av delar (t.ex. tankar, känslor, fysisk kropp, medvetande) men inga delar var "jag", dom var sig själva och autonoma och upplevdes objektivt (3:e persons vy), även medvetande/subjektiviteten konstigt nog. Klassisk beskrivning av dissociation. Trots att det gått lång tid sedan hjärnan återställdes till "default mode" igen (efter 18 månader) så kan jag framkalla det sättet att se på mig själv. Perioden var mycket negativ, speciellt i början, även om den verkar ha stärkt mig i vissa avseenden och jag brottas fortfarande med jobbiga flashbacks från upplevelsen, dock kan jag se att det går att växa av det. Det hela kändes som en konfrontation med döden, som blev en ständig närvaro och totalt i fokus. Alternativt möjligheten att upphöra att existera som sig själv.

Jag lite svårt att greppa vad man menar med "ego" i såna här sammanhang. Handlar det om (1) den del/hjärnfunktion av jaget/självmedvetenhet som strävar efter att förbättra och säkra sina chanser att som individ fortplanta sig (status, makt, jag över andra) etc eller handlar det om (2) själva jaget (hjärnfunktion?) i bredare mening, dvs att man ser sig själv som ett "någonting" som existerar separat från "allting"? Är egodöd ett sätt att smälta in i evigheten, eftersom man efteråt inte existerar i tid och rum längre? (då jaget eller varandet är lika separerat/icke-separerat som ett träd, en galax eller ett universum)

Jag skulle nog rekommendera self-enquiry direkt.

Jag har svårt att tänka mig en större egofälla, än att försöka släppa sitt ego.

Barbara Santana , https://www.youtube.com/channel/UCT4...ZuqRkqcBv7mHzA denna du tänker på kanske?

JO! Det var hon. ^^

Jag fick dock syn på henne igen tack vare en annan tråd, men tack för postningen! =)


Kolla in Barbara Santana så hittar du en kvinna som LYCKATS utan att komma ner igen till det normala.

Följ hennes god råd och idéer på hennes youtube-kanal så ska du se att det ordnar sig!

ORGASM ÄR PERVERSION SKAPAD AV EGOTS VIBRATIONER
https://www.youtube.com/watch?v=nZC10KVY_g4

uppvaknande eller psykos?

Jag bryr mig inte ett skit vem du är.

Om du är usas nästa president eller ett limsniffande gatubarn i ryssland. Om du har schizofreni eller är lika självsäker som paolo roberto. Jag bryr mig inte om du väger 300kg eller har en supermodellskropp. Om du är nostra damus, stephen hawking eller en kille med grav utvecklingsstörning som inte kan öppna en dörr. För mig är du ingenting vem du än utger dig för att vara. Att säga jag bryr mig är fel, jag blir äcklad av att se alla ungar på youtube kommentera hur stor på denna jord trump är och tänka på hur alla jagar en status position då vladimir 8år sniffar lim och säljer sin kropp.

Precis som jag brukade må så bra av att se en mäktig man och lägga en vass kommentar i en video. Nu skulle det aldrig falla mig in. Att se personer med status är jobbigt. Jag ser mig själv som lika lite, jag brukade ha riktigt stort ego och må bra över det.

Hur funkar jag socialt? Helt perfekt. Är inte så skillad dock, börjar bry mig mindre och mindre hur människor uppfattar mig, bryr mig mest i mitt eget perspektiv.

Jag orkar inte berätta för mkt, kundalini och meditation har funnits med i bilden fast är ute nu ur mitt liv sedan 8 månader. Avsaknad av stimulans genom socker, alkohol, droger, snabba kolhydrater, kaffe etc allt har varit ute ur bilden i minst 2år och ätit nyttigt som fan och mycket motion.

Jag bryr mig inte ett skit i om att passa in någonstans. Jag är den jag är och så länge jag älskar mig själv så bryr jag mig inte i någon annans åsikt, vilken jävla position du än har. Hur du än byggt upp din illusion egot.

I DONT GIVE A FUCK.

handboll, sverige - qatar? Jag skiter i det. Finns ingen idé att tävla.

Fuck you och allt du tror att du är.

Det alla vill är att få fett på kuken och ha ett vinglas i handen, pengar på kontot så man har "råd" att knulla. Fuck you. Livet är ett sexuellt frustrerat spel.

Tror jag klättrat lite för högt på livets träd eller något.

Psykos har jag inte, det var ett skämt.

Visst har jag problem i vardagen som alla andra. Man kommer inte överens med alla alla gånger.

Fuck you.