Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

"det var lite svårt att mäta halten vattenånga så vi gissar hellre" Jo jag tackar jag.
Har sett den teorin men undrar varför det av något märkligt skäl är så svårt att bekräfta den med mätningar?

Jag tog bara ordet från engelskans "global dimming". Det kanske inte var så lätt att förstå. Om Någon har ett bättre namn för gaser med denna egenskap, att de absorberar kortvågig strålning från solen i större utsträckning än jordens utgående långvågiga är jag idel öra.

Det jag åsyftar är alltså gaser som absorberar större del av solens inkommande strålning än jordens utgående långvågiga strålning. Växthusgaser gör precis tvärtom, stänger inne/absorberar mer av jordens långvågiga strålning än skärmar/dimmar solens ingående strålning. Dimmande gaser leder alltså till en lägre effekt från solen vid jordytan. Växthusgaser leder till ökad effekt från jordens långvågiga strålning, åter mot ytan.

https://en.wikipedia.org/wiki/Global_dimming

Visst skulle vi kunna satsa på att bygga bättre mätinstrument idag om någon känner för att betala för det, men det hjälper tyvärr inte för att fastställa trenden eftersom en är beroende av historiska data vi inte i efterhand kan göra mycket åt. 30 år är ett minimum för att kunna få något man kan kalla en klimatsignal.

Jag förklarade varför det är svårt: halten vattenånga växlar snabbt i tid och rum vilket gör att om du mäter på ett begränsat antal platser får du väldigt stora fluktuationer och sådana i sin tur gör felmarginalerna på en trendmätning stora. Vill du ha en specifik kurva kan jag dock rekommendera IPCC 5 Fig 2.30. Som synes täcker den en begränsad del av jorden så den som vill kan alltid postulera att trenden kanske är motsatt på andra områden.

Det finns bra data om absoluta fuktigheten
Det finns mycket bra mätningar och bra historik för både temperatur och relativ fuktighet.
Från denna information kan man räkna ut absoluta fuktigheten.

Enkelt, som jag skrev ett par inlägg tillbaka, så ökar den absoluta fuktigheten (den som påverkar klimatet) med ca 8% per °C om den relativa fuktigheten är konstant och temperaturen ökar en grad.

Detta gäller ungefär i temperaturintervallet 15-20°. Sambandet är inte linjärt.

Så här ser luftens "förmåga" att bära vatten ut, som funktion av luftens temperatur.
http://s3-ap-southeast-1.amazonaws.com/wpcd-uploads/uploads/2015/12/02d.jpg

Om någon tycker att det är svårt att förstå hur motsvarande samband ser ut då fuktigheten är mindre än 100% så kanske den här bilden är lättare att förstå:
https://www2.unece.org/wiki/download/attachments/23101992/image2014-5-19%2010%3A38%3A41.png?version=1&modificationDate=1 400488842518&api=v2

Som någon (Xenonen?) var inne på tidigare "regleras" mängden vatten i atmosfären, bl.a. av temperaturen i luften under förflyttningen. Enkelt kan man säga att den lägsta temperaturen bestämmer vad som blir kvar. När absoluta fuktigheten blir för hög i den aktuella temperaturen så trillar vatten ner. Fråga de som bor på Norges västkust vad som händer när den fuktiga atlantluften pressas upp av det norska höglandet och kyls ner...

Vattenmängden i atmosfären ökar när temperaturen ökar om relativa fuktigheten är konstant
Detta är centralt i denna diskussion. Det har varit uppe tidigare, men det kan förtjäna att upprepas. Borde då inte nederbördsmängden öka? What goes up comes down, eller?
Ca 70% av jordens yta täcks av vatten. Bara ca 10% av det som förångas över vatten faller ner över land.
Flera processer är inblandade i detta, bl.a.:
1. Avdunstningen över vatten. Denna beror i hög grad på temperaturen, men också på hur mycket vatten det finns i luften omedelbart ovanför vattenytan.
Här finns en kort beskrivning av denna process och dess komplexitet:
http://www.whoi.edu/oceanus/feature/evaporation
2. Temperaturen i de områden som luften rör sig igenom. Moln, dimma och nederbörd bildas när temperaturen blir tillräckligt låg i förhållande till den absoluta fuktigheten.

Den här bilden visar nederbörden 2015 jämförd med medelnederbörden 1961-1990:
https://www.ncdc.noaa.gov/temp-and-precip/global-maps/201513?products[]=map-prcp#global-maps-select

Hur sammanfattar man detta?
Mindre nederbörd än normalt:
– Västra USA
– Spanien, Frankrike, Tyskland och Polen
– Brasilien runt ekvatorn
– Syrien
– Mongoliet

Mer nederbörd än normalt:
– Östra USA
– Storbrittanien, Norge och Danmark
– Södra Brasilien
– Japan

Detta är bara ett år, men från detta kan man möjligen säga att nederbörden minskar på en del platser och ökar på andra.
Titta gärna några år bakåt.

–

Pan Evaporation Paradox
Ett bra exempel på hur svårt det kan vara att förutse förångningen är det som kallas "Pan Evaporation Paradox".
Den uppmätta förångningen har inte ökat på det sätt som man förväntat sig om man bara ser till temperaturökningen.

Det får mig att ännu en gång uttrycka min uppskattning för Carol Anne Clayson:
http://www.whoi.edu/oceanus/feature/evaporation

–

Tropopausens höjd varierar beroende på flera parametrar bl.a. temperaturen.
I Sverige är medelhöjden under sommaren ca 9-12 km.
Vid ekvatorn är 17 km en typisk höjd.
Över Sibirien är 7 km eller mindre vanligt, när det är kallt.

http://www-das.uwyo.edu/~geerts/cwx/notes/chap01/tropo.html

Tropopausen utgör gränsen mellan troposfären och stratosfären.

–

Global dimming syftar väl på stoft/partiklar och inte på gaser?

Nu var det inte nederbörd jag var ute efter utan fri vattenånga på relevant höjd. IPCC säger att den ökar pga driven av ökad temperatur, men var är data som styrker denna tes?

Tydligen "för svårt att mäta".

Spelar det någon roll? Här är det ju egenskaperna som är intressanta, att de minskar effekten från solen mot jordytan. Detta kan, rätta mig om jag har fel, vatten i atmosfären göra, precis som den även absorberar utgående långvågig strålning.
Från Wikipedia:

Mer än hälften av inlägget som du kommenterade handlade enbart om den absoluta fuktigheten i atmosfären.

Att den förhöjda absoluta fuktigheten förstärker växthuseffekten är väl känt.

Eftersom den absoluta fuktigheten kopplar till både förångning och nederbörd så ville jag förtydliga lite om dessa kopplingar.
Hoppa över att läsa sista tredjedelen om den delen stör dig.

"Relevant höjd" inkluderar låg höjd.

Om du har någon källa till att fuktigheten på låg höjd inte påverkar växthuseffekten och klimatet så kan du väl visa oss en länk till en sådan källa?

Dennis Hartman pekade redan 1994 i "Global Physical Climatology" (bl.a. sid 259) på vikten av att särbehandla de lägsta 80 metrarna av troposfären vid beräkning av atmosfärens påverkan när det gäller väder, klimat och växthuseffekt. Det gäller även klimatmodeller.
Detta är de höjdskikt han omnämner:
0-80 meter
80-520 meter
520-1490 meter
1490-3060 meter
3060-5430 meter
5430-8680 meter
8680-12890 meter
12890-18330 meter
18330-27900 meter

Denna "grova" indelning motiverades med den begränsade datorkraft som fanns tillgänglig då.
Jag hoppas att Moore har gjort att indelningen har förfinats sedan dess.

–

Ja ökad vattenånga. Om den effektiva höjden för utstrålning ligger på cirka fem kilometers höjd och troposfären blir en grad varmare så räcker det att lapse rate ändras från 6,5 till 6,3 för att effekten vid jordytan ska försvinna.


Inget hållbart. Men att hävda att OLR inte minskat de senaste decennierna borde jag väl komma undan med utan att länka till stöd?

Sedan 300 ppm borde det ju röra sig om en skillnad på en och en halv watt i alla fall. Men det är ju svårt att kontrollera för uppvärmningen?


Den formeln gäller väl inte för ytan utan för tropopausen, eller något lägre. Men det antas att det ger samma effekt vid ytan?

Mer än 90% av växthuseffekten är mellan 0 och 1000 meter
Hittade en siffra här:

http://www.slf.ch/info/mitarbeitende/marty/publications/index_EN/Philipona2004_GradientsGhE_TAC.pdf

"The greenhouse effect has been investigated predominantly with satellite measurements, but more than 90% of the greenhouse radiative flux affecting Earth’s surface temperature and humidity originates from a 1000 meter layer above the surface."

–