Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Eftersom atmosfären har en tjocklek måste man göra en approximation eller summering över hela tjockleken för att hantera ett sådant fenomen.

De beräkningar jag sett handlar om den temperatur som atmosfären syns ha utifrån sett och då hamnar man temperaturer på 4-5000 meter.

Troposfären är mellan 0-10 000 meter i höjd så en approximation till 5 000 meter känns inte helt tagen ur luften

Jag minns inte nu var, men jag är ganska säker på att jag sett spektralundersökning på både uppåtgående och nedåtgående strålning på olika höjder gjorda från flygplan.
Utgående från sådana mätningar borde det ju vara möjligt att ange hur stor del av växthuseffekten som sker på olika höjdintervall.
Det är säkert inte konstant utan varierar t.ex. med breddgrad och väder.

–

Det är en förenkling du troligtvis har sett (idealized/simple green house model?). Den är väldigt bra eftersom den illustrerar principerna ypperligt. Men syftet är inte att beskriva den mer komplexa verkligheten. Med mer växthusgaser skulle detta atmosfärskikt hamna högre upp i denna modell. Och ännu mer växthusgaser skulle tvinga modellen att införa fler lager. Om du har sett den model jag tror att du sett.

Edit: kolla 7.3.2 här, där modellen visas som jag tror du sett:

http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html

Det tror jag också. Troposfärens höjd varierar väl lite beroende på breddgrad.

Fast poängen var att om man ska approximera växthuseffekten så ska man inte som lasternassumma göra det till skiktet närmast jordytan med temperatur på ca 15-20 grader, utan lite högre upp med lägre temperatur, ca -20 C, och lägre absolut halt av vattenånga.


Just återkopplingen växthuseffekt från CO2 => högre vattenångehalt => högre växthuseffekt från H2O är väl den mest obevisade delen av global warming.
Och den grundbult på vilket hela bygget vilar.

Jag har inte sett lasternassumma göra detta. I verkligheten är ju atmosfären mest ogenomskinlig i de lägre delarna av atmosfären där den största densiteten av växthusgaser finns. I modellen tar man helt enkelt ett lager, för att underlätta beräkningar, som får agera ett genomsnitt för hela atmosfären och detta lager har en temperatur. Då ser man helt enkelt på vilken höjd atmosfären har denna temperatur och säger att lagret finns på den höjden.

Att varmare luft kan innehålla mer vatten är inte kontroversiellt. Vattnets spektrala absorbtionsegenskaper känner vi också till. Så jag förstår inte varför detta skulle vara svårt att acceptera. Vattenånga kan ju också agera som en dimmande gas. Om vetenskapsmän som erkänner AGW skulle vara lika oärliga som scafetta et al, så skulle detta förmodligen döljas för att framställa effekterna av vattenånga som överdriven... Det sista är en spekulation och behöver inte bemötas .

Atmosfärens förmåga att absorbera IR är naturligtvis högst nära marken, men när man når upp till en viss nivå av ogenomskinlighet gör lite till inte någon skillnad. Allt som händer är att aningen mindre strålning tar sig upp som strålning och aningen mer som konvektion och latent värme, temperaturgradienten i atmosfären är låst till som mest 1grad/100 meter eftersom konvektion är ett så effektivt sätt att transportera värme därefter.
Om man med "växthuseffekten" menar förstärkningen av denna när vi tillsätter mer växthusgaser är det helt korrekt, att det är när man når höjder där atmosfären är mindre ogenomskinlig som mer växthusgaser gör någon praktisk skillnad.

Vad är en "dimmande gas"?

I och med att halten vattenånga varierar så snabbt i tid och rum är det svårt att mäta upp den så bra att man entydigt kan se en trend, men man får göra rätt märkliga antaganden om atmosfärscirkulation för att kunna undvika att det måste bli så.

För att ta en första approximation så fylls vattenånga på i ett luftpaket via avdunstning så länge det befinner sig nära marken. Om det sen stiger och kyls av kommer man så småningom nå en punkt där vatten börjar kondenseras och falla ut som regn, vilket innebär att luftfuktigheten i ett luftpaket återspeglar lägsta temperatur detta haft. Det naturliga är att om jorden blir varmare så kommer även denna temperatur att stiga ungefär lika mycket.

Man kan hitta på konstiga idéer om hur luftcirkulationen skulle kunna ändras så luftfuktigheten sjunker. Lindzen var inne på detta i sin "Iris" hypotes som ingen verkar förstå, ens andra "skeptiker" som tror på låg klimatkänslighet. Den som vill postulera något sådant har dock även att beskriva effekterna av en sådan ändring av hydrologiska cykeln. Det skulle inte förvåna mig om de är värre än av en ren uppvärmning.

Kort svar: En gas som absorberar i kortare våglängder.

Va?
Har du någon referens? Misstänker starkt att du fabulerat ihop uttrycket själv, eftersom det på google endast förekommer i denna tråd i inlägg som du skrivit.