Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jo, det är i teorin ett bra initiativ, men en sådan sida skulle mycket snart kallas hat-site eller fake news om den blev tillräckligt uppmärksammad. Media skulle associera den med negativa begrepp som "arbetarklass", "enkla lösningar på svåra problem", "lågutbildade unga män", "arga vita män", "populism" och så vidare. Om inte det funkade och etablissemanget upplevde siten som ett tillräckligt stort hot skulle man uppfinna en helt ny kategori av "hat" för att kunna propagera mot siten och avfärda den. Kanske "Lögnsida"? "Populistsida"? Jag vet inte, men jag vet att de styrande klasserna skulle avfärda den.

(Media)-Etablissemanget vill inte ha fakta och en seriös debatt - det är snarare precis det man vill undvika. Allting som hotar etablissemangets grepp om debatten och förmåga att sprida propaganda kommer avfärdas, helt oavsett hur neutral och faktainriktad sidan är.

EDIT: Jag ser att flera skribenter redan gjort samma (nästan självklara) iakttagelse.

Såna här artiklar sätter fingret på det mega-hycklande Sverige. Den svenska modellen. Viljan betyder allt, resultatet inget. Inga svar ges på frågan HUR invandringen ska utveckla Västerås. Fler frisersalonger? Fler matbutiker med mellanösternmat? Det är bara ett enda signalfyrverkeri. Ett enda långt poserande.

Lägg till att begreppet självförverkligande aldrig stått högt i kurs hos den svenska arbetarrörelsen. Det har mest handlat om mat på bordet och tak över huvudet. Kroppens behov kommer först. Det är det man ger flyktingarna och tror att det räcker. Att flyktingarna ska vara tacksamma över att det finns så många goda fina människor i Sverige som vill väl. Refugees Welcome hette det ju och alla fick bananer.

Om ett par år har vi 50-100 000 personer i landet som fått nej på asylansökan och inte vill, kan eller är för psykiskt sjuka att återvända till sina trasiga länder. Och fler skolor som brinner. Priset blir högt för allt godhetsposerande och alla goda avsikter. Disgusting absolutely.

Man brukar säga att en lögnare måste ha mycket gott minne. Man kan dra en parallell till politiskt korrekt, agendadrivande media. När verkligheten ständigt måste beskrivas i allt annat än folkliga, intuitiva ord, så vill det till att välja nyspråket på ett sådant sätt att besvärlig dissonans inte riskerar att uppstå. Man måste också komma ihåg vad som i ena sammanhanget är fullständigt tabu, på det att man i andra inte glömmer av sig och därmed framstår som tungkluven. Ffa måste man tillse att människor vars åsikter man släpper fram, är av oklanderlig agendavandel och därmed har samma förståelse för vad som går an som en själv.

Igår hade jag det stora nöjet att komma in i Studio1 precis i slutet av ett inslag, som jag misstänker hanlade om någon typ av vandalism. Inbjuden till pratstunden var en man som tituleraes både som doktorand och psykoterapeuft. Han lyckas med konststycket att på långt under 40 sekunder att beskriva Japan som kulturellt vaccinerat mot vandalism. Underförstått att samma vaccination saknas i Sverige. Vad han egentligen gjorde var att kapa kulturrelativismen vid fotknölarna. Culture matters. Någon gjorde inte sin research på P1.

Kom ihåg att sådant kommer man knappt undan med i Ring P1.

Idag på morgonen rapporterar P1 att en 18-årig kvinna hittats skjuten och svårt skadad i Rosengård.

Skjutna 18-åriga kvinnor och curlade flyktingbarn.

Man kan göra mer allmängiltig teori av sådant här. Desto snävare åsiktskorridoren blir och ju större andel av språket som, i den politiska korrekthetens namn, ersätts me nyspråk, desto svårare blir det att hålla fasaden fläckfri.

När man inte får analysera den arabiska (somaliska, albanska, eritreanska, ...) diasporans misslyckade integration (kriminalitet, kvinnoförtryck, ...), med kulturella skillnader, så får man naturligtvis inte förklara den japanska relativa framgången med samma mekanism. Fy, fy.

Eftersom vita människor inte får vara stolta över sin vithet, får man inte låta svarta komma till tals om stolthet över sin svarthet.

Det som inte får sägas och det som måste sägas med andra ord. Så hanteras den politiska teorins inkonsekvenser. Både de inneboende inkonsekvenserna och de som uppstår när teori möter verklighet. Och för varje år som går i denna mediala verklighet som präglas av nyspråk, omskivningar och selektiv tystnad, så blir det allt svårare att hålla ihop säcken. Även utan ett starkt och/eller (alternativ)medialt motstånd. D.v.s. det som igår var ett svagt angrepp från alternativmedier, blir med tiden ett allt mer besvärande skakande av grunden till ett rackligt byggt torn. Trots att skakandet egentligen varit detsamma hela tiden.

Lögnen växer och blir omöjlig att hålla ihop.

Därför att det inte finns någon förståelse för vad en stat är, eller vad som får den att fungera. Vilket i sin tur beror på att konservatism inte varit en ideologisk komponent i svensk samhällsdiskussion sedan Gud vet när.

MSM förutsätter att eftersom Syrien är en diktatur och människor fängslats där för sina åsikters skull, så finns inget hos staten värt att försvara eller vara mån om. Det är ett närmast omedvetet sällningstagande, som bygger helt på okunskap, naivitet och inte minst den egna mätta magen.

Det är samma mekanism som gör att liberaler och socialister ständigt omfamnar snabba, revolutionära, förändringar av samhällen. Man förstår helt enkelt inte vad man spelar för spel och vad insatsen är. Riskbedömning existerar inte. Sådant bryr man sig bara om när man väljer fondförvaltare åt premiepensionen.

I samband med alla som får nej på asylansökan finns det anledning att påtala en ytterligare sak bland allt som det talas så tyst om i MSM: belastningen på migrationsdomstolarna.

"Snart kan antalet flyktingärenden i domstolarna vara lika många som det totala antalet brottmål på landets 48 tingsrätter" skrev SvD i början av förra året:

Migrationsmålen snart lika många som brottmålen
https://unvis.it/svd.se/migrationsmal-snart-fler-an-brottmalen


Som vanligt handlar det i sammanhanget om så många människor att tanken svindlar. Enligt antaganden i artikeln i SvD kan snart runt två av tre ärenden vid landets samtliga förvaltningsrätter vara migrationsmål. Dessutom skulle över hälften av alla ärenden vid landets fyra kammarrätter vara ett flyktingärende.

Rimligen finns det många jurister som tjänar mycket pengar på detta. Det får mig att tänka på en debattartikel av statsvetaren och säkerhetsforskaren Jan Kallberg:

De farliga inflytelseagenterna är de som påverkar åsiktsklimatet
https://unvis.it/vlt.se/opinion/debatt/de-farliga-inflytelseagenterna-ar-de-som-paverkar-asiktsklimatet

Det här är en akademisk syn på saken, som har liten betydelse i den smutsiga verkligheten. En kraftig majoritet av befolkningen vet redan hur det är ställt. Men endast en minoritet reagerar. De som inte reagerar förblir passiva p.g.a. skuld och skam. Men. Inte för att aftonhoran belägger dem med sådant idag. Nej, snarare för att de individerna var extra mottagliga för budskapet i Barnjournalen, i skolans ständiga propaganda eller annan del av en avlägsen barndom. Det löser man inte genom oförvitlig, politiskt ren, kanal utåt. Det är en lika fåfäng tro som SD:s tro att man genom eviga uteslutningar, tillslut skall få kyssa MSM på handen. Däremot är SD:s eviga tjat om "hjälp på plats" riktat direkt till denna målgrupp (om det är så med flit låter jag vara osagt). För det är så denna grupp måste hanteras: den måste ges alternativ, uppmuntran och stöd, så att dess inivider återigen kan få känna en underbara känslan av att tänka och tycka rätt. Vägen dit är "organisk" inte genom en bisarr högerklon av Politism eller Dagens Arena.

F.ö. anser jag att facebook och flashback idag har betydligt större betydelse för den "alternativa politiken", än Avpixlat, Fria Tider, m.fl. Viktigast är dock civilsamhället i sina minsta beståndsdelr: familjen och den nära vänkretsen. Det är där motstånet har spritt sig. Varhelst det får fäste, så växer det bara. Att ettbarnsfamiljerna inannför tullarna är så svåra att omvända, beror, visserligen inte endast, men ffa på att de inte exponeras för debatt och diskussion mano a mano.

De enskilt viktigast bidragen en övertygad individ kan ge, är att starta och underhålla debatt i den egna familjen, respektive på arbetsplatsen. Gör till nyhetslöfte att värva blott en, enda person till in sak. Lyckas vi med det, så...

Jag inser också att det självklara bemötandet av en sådan sajt skulle vara att avfärda den som hatsajt och så vidare. Och det är också en av poängerna: att låta etablissemanget skjuta sig själv i foten.

Jag tänker såhär: Etablissemangets resonemang i är inte rationellt. Därför måste man tillgripa tystnad, härskartekniker, argumentationsfel och lögner i sitt försvar. Motmedel mot härskatekniker är:

• Taga plats
• Ifrågasättande
• Korten på bordet
• Bryta mönstret
• Intellektualisera

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik#Motmedel

Se även mitt inlägg här:
(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det är ju relativt lätt att med fakta och förnuft visa att deras resonemang inte håller – att helt enkelt låta dem göra bort sig själva. Svårigheten är att göra detta synligt för en bred publik.

En ”faktasajt” skulle vara ett bra vapen mot det som sjalvebastedrang tar upp:


Tänk vad snyggt att ha lögnerna paketerade ihop med verifierbar fakta, statistik, opartiska analyser osv på samma ställe. Se även mina inlägg i denna tråd:
(FB) Är detta elitens dödsryckningar, inte bara nu, utan för alltid?

Lena Andersson har fått en del stryk i den här tråden men det lilla jag har hört av henne i programmet Allvarligt talat är bara positivt. Tidigare har jag nämnt hennes resonemang kring fågelskådning som hon verkar intresserad av, där sa hon att det fina med det är att det inte är något snack om vad som är vad. Ser det ut som en Knipa så är det en Knipa och det är inget trams om att en Kaja kan se ut som den vill.

I det senaste avsnittet med henne så blir det mer rakt på sak i ämnet identifikationspolitik.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826164?programid=3143

Det är en tjej som undrar om man kan välja nationalitet och etnicitet på samma sätt som kön, alltså om man kan bestämma själv utifrån vad man känner.

Svaret blir inte nådigt men intressant och jag ska försöka skriva ner ett par stycken på ett ungefär.


Lena fortsätter med att tala om att de som hade makten förr försökte förbjuda homosexuella mm mm att vara sig själva och att det var fel men att det är lika fel av den "socialt progressiva hegemonin" att genom "mobbning och befallningar" tvinga folk att acceptera "nya tvång och orimligheter som att identitet är något man ensidigt väljer och sedan tvingar på andra".

När det sedan specifikt kommer till nationalitet blir det verkligen intressant.


Det verkar ju nästan som om hon menar att detsamma borde gälla för svenskhet, att svenskars uppfattning om vem som är svensk är det som ska räknas!? Fast så kan det väl inte vara?

Rekommenderar lyssning.

Alltid något att ord som ”svenska” och ”parallella samhällen” skrivs ut i en ledare i SvD. På Ekuriren gillar man INTE sådana ord:

2017-01-02: Så slipper vi fler granatattacker
https://unvis.it/ekuriren.se/asikter/ledare/1.4645359-sa-slipper-vi-fler-granatattacker


Fetat av mig i citatet.

Vidare, chefredaktör Eva Burmans årskrönika:
Chefredaktören: "Eskilstuna-Kuriren tystnar inte - det lovar jag"
https://unvis.it/ekuriren.se/nyheter/kronikor/1.4638895-chefredaktoren-eskilstuna-kuriren-tystnar-inte-det-lovar-jag-

På Ekuriren tycks man fortsätta att betrakta alla invändningar mot mångkultur och invandring som hat och rasism. Samtidigt som Eskilstuna har flest bostadsbidragstagare i landet. Man kan undra om det finns något samband.

Ekurirens rabiata förnekande och desinformation är skrämmande tycker jag.

Moderaten Helena Trotzenfeldt skrev för något år sedan eller så ett debattinlägg med budskapet "Det är moderater som jag som blockerar en uppgörelse mellan M och SD och för detta blir jag hatad av andra moderater". Nu är damen tillbaka med i grunden samma budskap men med annat omslagspapper. Nu är det dags för moderaterna att inse att de som en gång lämnat för SD aldrig kommer att komma tillbaka och istället satsa på att locka mittenväljare från S, något som jag trodde var exakt vad M hade ägnat sig åt under 8 år i regeringsställning. Fortsatt massinvandring är det politiska framgångsreceptet för M tydligen, här lite vagt angivet som ett "välkomnande" Sverige. Varsågod AKB och inmundiga denna politiska självmordscocktail.


Anledningen till att jag länkar texten är dock det nedan citerade, som jag tycker oerhört väl speglar mina egna tankar och känslor. It takes a moderat to know a moderat (eller före detta i mitt fall). Till det nedan sagda kan dessutom läggas till avsaknad av lämpliga arbeten, en massiv bostadsbrist, samt en totalt underdimensionerad välfärdsapparat.

http://www.expressen.se/debatt/sluta-sorja-de-som-lamnat-m-for-sd/

"De arga 40-, 50- och tidiga 60-talister, i huvudsak män, som nu utgör Sveriges ultranationalistiska kärna."

Det är väl en beskrivning av de åldersintervall/kön som betalar mest skatt och kostar minst i skattebetalade utgifter? Dessa har historiskt sett varit moderaternas kärnväljare.

http://www.scb.se/Grupp/valfard/BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503.pdf

Du säger emot dig själv. Etablissemanget och mediernas agendasättande härskare är faktaresistenta.

Att bemöta dem med fakta är att spela deras spel. Då kan de fortsätta att behålla makten över agendan. Några är för och andra är emot men agendan är satt.
För att ta makten ifrån dem måste de bli irrelevanta. Totalt.

De måste göras till narrar som kan säga vad som helst när som helst men som ingen egentligen bryr sig om. Berättelsen om MSM måste bli narrativet om narrarna som avskaffade sig själva.

Wollo får gärna bli förste hovnarr men så fort folk börjar skratta åt idiotierna på deras ledarsidor har vi vunnit.

De blir en ny variant av Ghandis berömda ord "First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win."

De har identifierat oss, de bekämpar oss men för att vinna måste vi få folket att skratta åt dem.
Då är de irrelevanta narrar.