Citat:
Leroy Halsey säger c:a 20 min in i denna videon att temperaturen vid "column 79" aldrig blev högre än 200 grader C. Värmeutveckling som förklenar bärande stålbalkar som belastas mer om vissa innervägar rasar måhända?
Sedan är det kanske möjligt att man snålade på den föreskrivna kvaliteten på föreskrivna byggnadsstålet. Eller, att man valde stål med chrom och nickel som fomellt tål högre värme men försämras mer av "föroreningarna" i gas och sot. Det är väl nicklet specifikt som är känsligt för det och i värmetåligt stål (som tål över +500°C) som kan innehålla legering med ca 8% nickel blir alltså det högvalitativa stålet ett sämre val än det reguljära med järnbaserad legering (i de fall stålet inte är inkapslat eller inkapslingen skadas).
Sedan är det kanske möjligt att man snålade på den föreskrivna kvaliteten på föreskrivna byggnadsstålet. Eller, att man valde stål med chrom och nickel som fomellt tål högre värme men försämras mer av "föroreningarna" i gas och sot. Det är väl nicklet specifikt som är känsligt för det och i värmetåligt stål (som tål över +500°C) som kan innehålla legering med ca 8% nickel blir alltså det högvalitativa stålet ett sämre val än det reguljära med järnbaserad legering (i de fall stålet inte är inkapslat eller inkapslingen skadas).
För övrigt... på vilket sätt skiljer sig högkvalitativt stål från en järnbaserad legering?
__________________
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 17:09.
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 17:09.
__________________
Senast redigerad av KlokOchSnygg 2016-12-29 kl. 17:13.
Senast redigerad av KlokOchSnygg 2016-12-29 kl. 17:13.
Citat:
Källa på det? 
För övrigt börjar ju grafens blåa kurva på sid. 15 vid 200 grader?
Citat:
Fig. 2.1 Standardbrandkurvan
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3172286&fileO Id=4459649
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3172286&fileO Id=4459649
Grafen på sidan 20 anger ju endast värmeledningsförmågan i.e. konduktiviteten... alltså inte hållfasthet...
Citat;"Fig. 2.5 och 2.6. Konduktivitet som funktion av temperaturen för betong respektive stål.", slut citat.
__________________
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 17:22.
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 17:22.
Citat:
Leroy Halsey säger c:a 20 min in i denna videon att temperaturen vid "column 79" aldrig blev högre än 200 grader C.
För övrigt... på vilket sätt skiljer sig högkvalitativt stål från en järnbaserad legering?
För övrigt... på vilket sätt skiljer sig högkvalitativt stål från en järnbaserad legering?
Fast då ljuger Leroy Hulsey, han anger NIST NCSTAR 1–9 pg 614 som källa, men där står det verkligen inte alls att temperaturen skulle varit under 200 grader. Det är dessutom kapitlet "OTHER POSSIBLE HYPOTHESES" som NIST har för att förklara varför inte vissa alternativa förklaringar vore möjliga...
Leroy Hulsey är helt enkelt en lögnhals och/eller idiot.
Dessutom är det ju rätt talande att han hela tiden presenterar en massa teorier om varför NIST skulle ha fel när han är mitt uppe i en utredning som han påstod inte gick ut på att bevisa att NIST hade fel utan att kontrollera vad som hände, samt att han inte skulle presentera några resultat alls förrän de hade gjort alla analyser och kommit till en egen slutsats
Citat:
Oavsett att du inte bifogar någon källa till dina (således grundlösa Fast då ljuger Leroy Hulsey, han anger NIST NCSTAR 1–9 pg 614 som källa, men där står det verkligen inte alls att temperaturen skulle varit under 200 grader. Det är dessutom kapitlet "OTHER POSSIBLE HYPOTHESES" som NIST har för att förklara varför inte vissa alternativa förklaringar vore möjliga...
Leroy Hulsey är helt enkelt en lögnhals och/eller idiot.
Dessutom är det ju rätt talande att han hela tiden presenterar en massa teorier om varför NIST skulle ha fel när han är mitt uppe i en utredning som han påstod inte gick ut på att bevisa att NIST hade fel utan att kontrollera vad som hände, samt att han inte skulle presentera några resultat alls förrän de hade gjort alla analyser och kommit till en egen slutsats
Leroy Hulsey är helt enkelt en lögnhals och/eller idiot.
Dessutom är det ju rätt talande att han hela tiden presenterar en massa teorier om varför NIST skulle ha fel när han är mitt uppe i en utredning som han påstod inte gick ut på att bevisa att NIST hade fel utan att kontrollera vad som hände, samt att han inte skulle presentera några resultat alls förrän de hade gjort alla analyser och kommit till en egen slutsats
) påståenden så säger i alla fall en NISTrapport att temperaturen var, citat;" below approximately 400 °C", slut citat.(sid. 53 i denna publikation)
__________________
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 18:10.
Senast redigerad av studentroland 2016-12-29 kl. 18:10.
Citat:
Vem som svamlar eller inte när det kommer till resonemang om WTC är väl diskutabelt... järn- och stålbalkar har ju i alla fall skilda hållfastheter beroende av vilken legering de består av... Att tunnan inte deformeras synbart är att den inte utsätts för en kraft högre än den själv kan bära upp, sätt en stor tyngd så kommer den deformeras.
Och nej Klok&Snygg svamlar i okunskap om temperatur och hållfasthet, stål gar inte högre hållfasthet, personen svamlar starkare som har vilken SI enhet, vid 200 till 300 grader. All materia expanderar i mindre eller större grad vid upphettning då bindnigen av molekyler försvagas. Beroende på hur långt de töjs, skjutsihop och kyls ner kan de återgå till sitt utgångsläge. Belastas de utöver den nivå de tål deformeras de.
Och nej Klok&Snygg svamlar i okunskap om temperatur och hållfasthet, stål gar inte högre hållfasthet, personen svamlar starkare som har vilken SI enhet, vid 200 till 300 grader. All materia expanderar i mindre eller större grad vid upphettning då bindnigen av molekyler försvagas. Beroende på hur långt de töjs, skjutsihop och kyls ner kan de återgå till sitt utgångsläge. Belastas de utöver den nivå de tål deformeras de.
Citat:
2.2.3 Inverkan av kemisk sammansättning
Kol har ett starkt inflytande på hållfastheten. I varmvalsat tillstånd ökar Re från min 220 MPa vid
C ca 0,18 % till min 340 MPa vid C ca 0,55 %. De flesta övriga legeringsämnen höjer också
hållfastheten och i kombination med värmebehandling kan ökningen bli betydande.
Några ämnen har ett mycket starkt inflytande även vid små tillsatser. Dit hör aluminium (Al),
vanadin (V), niobium (Nb) och titan (Ti), som tillsammans med kväve (N) bildar ytterst små
partiklar. Dessa verkar alla bromsande på korntillväxten och ger ett finkornigare stål och en upp
till 50 % högre sträckgräns med mycket god slagseghet i normaliserat tillstånd.
2.2.4 Inverkan av temperatur
Allmänt sjunker Re och Rm med stigande temperatur. Det är viktigt att veta när man dimensionerar
byggnader i stål med tanke på rasrisken vid brand. Re kan sjunka till under hälften vid
500°C. Rm för olegerade stål får ett maximum vid ca 200°C för att sedan snabbt sjunka. (sid. 14)
http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del11.pdf
Kol har ett starkt inflytande på hållfastheten. I varmvalsat tillstånd ökar Re från min 220 MPa vid
C ca 0,18 % till min 340 MPa vid C ca 0,55 %. De flesta övriga legeringsämnen höjer också
hållfastheten och i kombination med värmebehandling kan ökningen bli betydande.
Några ämnen har ett mycket starkt inflytande även vid små tillsatser. Dit hör aluminium (Al),
vanadin (V), niobium (Nb) och titan (Ti), som tillsammans med kväve (N) bildar ytterst små
partiklar. Dessa verkar alla bromsande på korntillväxten och ger ett finkornigare stål och en upp
till 50 % högre sträckgräns med mycket god slagseghet i normaliserat tillstånd.
2.2.4 Inverkan av temperatur
Allmänt sjunker Re och Rm med stigande temperatur. Det är viktigt att veta när man dimensionerar
byggnader i stål med tanke på rasrisken vid brand. Re kan sjunka till under hälften vid
500°C. Rm för olegerade stål får ett maximum vid ca 200°C för att sedan snabbt sjunka. (sid. 14)
http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del11.pdf
__________________
Senast redigerad av SnakePlisssken 2016-12-29 kl. 18:50.
Senast redigerad av SnakePlisssken 2016-12-29 kl. 18:50.
Citat:
Nej det är inte diskutabelt utifrån fakta, alla med kunskap och en förmåga ser komplexiteten i olika legeringar av stål, tid för upphettning, påfrestning mm. Och din länk visar på att det är komplext men inte hur den hänger ihop med just WTC? Ska man titta på vad som hände ska man också titta på konstruktionen, brändernas förlopp, påverkan av flygplan mm.
Truther har ignorerat fakta, kunskap från riktiga byggnadsingenjörer och brandingenjörer.
Citat:
Enligt NIST, ja... men enl. Leroy Hulsey så hade de riktat dessa temperaturberoende expansioner åt fel håll, inåt byggnaden istället för ut mot ytterväggen vilket är den mest logiska expanderingsriktningen...och dessutom hade NIST generaliserat en massa parametrar i sina beräkningar... Hulsey är noggrannare helt enkelt... Jo jag angav källa, samma som Leroy Hulsey hänvisade till: NIST NCSTAR 1–9 pg 614
Laddas lätt ner från NISTs hemsida - men om du är intresserad borde du redan ha den..
EDIT: Om du har svårt att hitta: http://ws680.nist.gov/publication/get_pdf.cfm?pub_id=861611
I din länk står även:
The buckling failure of Column 79 between Floor 5 and Floor 14 was the initiating event that led to the global collapse of WTC 7. This resulted from thermal expansion and failures of connections, beams, and girders in the adjacent floor systems.
Dvs, det var inte temperaturen i pelare 79 som fick den att kollapsa, det var temperaturen i de omgivande anslutningarna och stöden som gjorde att pelare 79 inte själv kunde stå emot trycket av byggnaden.
Laddas lätt ner från NISTs hemsida - men om du är intresserad borde du redan ha den..
EDIT: Om du har svårt att hitta: http://ws680.nist.gov/publication/get_pdf.cfm?pub_id=861611
I din länk står även:
The buckling failure of Column 79 between Floor 5 and Floor 14 was the initiating event that led to the global collapse of WTC 7. This resulted from thermal expansion and failures of connections, beams, and girders in the adjacent floor systems.
Dvs, det var inte temperaturen i pelare 79 som fick den att kollapsa, det var temperaturen i de omgivande anslutningarna och stöden som gjorde att pelare 79 inte själv kunde stå emot trycket av byggnaden.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera