Citat:
Tror inte detta har nämnts i tråden, men det finns en norsk (nåja) elitidrottare som mycket utförligt kommenterat både Sundby/astmafallet och även Johaugs positiva prov, nämligen nordisk kombinationsåkaren Jan Schmid: http://www.schmidx2.com/ Läs gärna hela blogginlägget vid intresse, jag tycker det han skriver i stort känns hyfsat nyktert.
Det jag reagerade mest på är hans inledning:
Kan inte minnas att jag sett begreppen «strict liability« eller «objektivt ansvar« förekomma i tråden tidigare, men jag kan eventuellt ha missat det. Jag minns dock att det har diskuterats om civilrätt. Läste även någon artikel där det stod att Johaug är «oskyldig till motsatsen är bevisad«, men uppenbarligen verkar det ju vara tvärtom. (Om nu detta inte är Schmids helt egna tolkning.)
Det jag reagerade mest på är hans inledning:
Kan inte minnas att jag sett begreppen «strict liability« eller «objektivt ansvar« förekomma i tråden tidigare, men jag kan eventuellt ha missat det. Jag minns dock att det har diskuterats om civilrätt. Läste även någon artikel där det stod att Johaug är «oskyldig till motsatsen är bevisad«, men uppenbarligen verkar det ju vara tvärtom. (Om nu detta inte är Schmids helt egna tolkning.)
Gjorde ett försök att gå igenom regelverket: (FB) Vintersport och dopingrykten! Samlingstråd /mod
Försöker igen:
Trots strikt ansvar som grund så blir den som befunnits dopad helt utan fel eller försummelse utan avstängning. (Men om testet togs i samband med tävling stryks resultatet.)
Regelöverträdelsen är att ha det otillåtna ämnet i kroppen. Bedömningen av "skulden" görs alltså med avseende på det. Var det utövarens intention? Var det ett misstag beroende på oaktsamhet? Eventuellt också frågan: Hur stor grad av oaktsamhet var det? (Kan leda till sanktionslindring.)
När det gäller en anabol steroid är utgångspunkten (i 2016 års regelverk) att det fanns en intention. En bevisbörda har lagts på utövaren att visa att så inte var fallet. Enligt RF:s expert i SVT:s chatt igår innebär bevisbördan graden av att "göra sannolikt" att uppsåt saknades.
Det är alltså vad TJ, Norska landslaget och läkaren söker göra med sin berättelse om läpp-salvan. Hittills saknas dock uppgifter därom som inte härrör från dem själva. Dessutom innehåller berättelsen flera, vart för sig, mindre sannolika delmoment vilka alla sammantagna frambringar en mycket osannolik helhet. Frågan är hur beslutande instans ska kunna betrakta detta som att berättelsen gjorts sannolik om ingenting nytt dyker upp.
I så fall kommer man inte göra någon vidare bedömning avseende fel eller försummelse. Och regelverket säger då 4 års avstängning.