2016-10-14, 14:26
  #82201
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Alltså, du måste ju självfallet integrera över området ifråga. Om du bara tar och integrerar från 0 till 2 för både x och y så integrerar du ju över hela kvadraten, vilket inte är vad du ska göra.

Ena området blir ju 0 ≤ x ≤ 1, x + 1 < y ≤ 2. Det andra området blir 1 ≤ x ≤ 2, 0 ≤ y ≤ x - 1.

Hur får du att x går till 1 för första området där? Är inte helt med på andra området heller när du börjar vid 1 för x.
Citera
2016-10-14, 14:29
  #82202
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sveber1
Kan någon ge mig en knuff i rätt riktning? http://i.imgur.com/MCmjSYr.png

Du kan använda dig av induktion för att visa att formeln stämmer. Detta kan vara lite overkill beroende på situationen men det är åtminstone ett sätt att visa det på.
Citera
2016-10-14, 14:34
  #82203
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Yukno
Hur får du att x går till 1 för första området där? Är inte helt med på andra området heller när du börjar vid 1 för x.

Ena området kan man beskriva med 0 ≤ x, y ≤ 2 och y > x + 1. Detta kan alltså skrivas om, om man ignorerar strikta olikheten som är lite smått irrelevant i sammanhanget, som

max{x + 1, 0} ≤ y ≤ 2, 0 ≤ x ≤ 2

Notera nu att max{x + 1, 0} ≤ 2 omm x ≤ 1. Samt att max{x + 1, 0} = x + 1 så länge x ≥ 0. Alltså kan man skriva om det som

x + 1 ≤ y ≤ 2, 0 ≤ x ≤ 1.

Detta blir väldigt tydligt om man ritar en bild.
Citera
2016-10-14, 16:34
  #82204
Medlem
Marcus läser en bok som innehåller 420 sidor. Mellan kl 19.45 och 20.15 läser han 14 sidor. Hur lång tid tar det att läsa boken?

30 min - 14 sidor
60 min - 28 sidor

Förstår inte vad det är jag ska göra...
Citera
2016-10-14, 16:44
  #82205
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Du kan använda dig av induktion för att visa att formeln stämmer. Detta kan vara lite overkill beroende på situationen men det är åtminstone ett sätt att visa det på.

Uppgifterna handlar om integrering, den övre har jag bevisat genom partiell integrering.
Citera
2016-10-14, 17:26
  #82206
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sveber1
Uppgifterna handlar om integrering, den övre har jag bevisat genom partiell integrering.

Ja, antingen så gör du bara ett induktionsbevis. Eller så utvecklar du bara rekursionen så att formeln känns mer uppenbar, då känns det rimligt att skriva rekursionen som

I_{k + 1} = 2²(k + 1)²/((2k + 3)(2k + 2)) I_k.
Citera
2016-10-14, 17:58
  #82207
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
Okej, men annars skall det stämma? Hur räknar man ut b)uppgiften? Vet du det?

Det finns ett vettigt räkneexempel för singulärvärdesdekomposition på den här sidan.

Om du skriver ut ditt försök här så får du svar på om du har gjort rätt eller fel.
Citera
2016-10-14, 19:37
  #82208
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Nästa steg är att sätta in x = 1,02 i polynomet du fått fram.

Är det allt?

Jag har en annan fråga om taylorpolynom.

Låt f(x) = e^(3x) -tan(2x) -x -1

a) Bestäm taylorpolynomet av ordning 2 vid utveckling kring x = 0

Jag får fram (9/2)*(x^2)

b) Bestäm lim x-->0 f(x)/(x^2)

Hur ska man gå tillväga här? i lösningsförslaget så utvecklar man ett polynom av ordningen 3, B(x)x^3 där B(x) är ett begränsat värde nära 0.

Men varför utvecklar man ett polynom av ordningen 3? Varför inte 4 eller 5?
Citera
2016-10-14, 19:41
  #82209
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av S.Busquets
Är det allt?

Jag har en annan fråga om taylorpolynom.

Låt f(x) = e^(3x) -tan(2x) -x -1

a) Bestäm taylorpolynomet av ordning 2 vid utveckling kring x = 0

Jag får fram (9/2)*(x^2)

b) Bestäm lim x-->0 f(x)/(x^2)

Hur ska man gå tillväga här? i lösningsförslaget så utvecklar man ett polynom av ordningen 3, B(x)x^3 där B(x) är ett begränsat värde nära 0.

Men varför utvecklar man ett polynom av ordningen 3? Varför inte 4 eller 5?

Ja, det är inte mer komplicerat än så.

På den nya frågan, det räcker att konstatera att det sedan följer termer med högre exponent än 2. Vid division med x² så får du då 9/2 plus en oändlig serie ytterligare termer som alla innehåller x med exponent 1 eller högre. Eftersom x går mot noll så går alla dessa termer mot noll och gränsvärdet blir alltså 9/2 (under förutsättning att din uträkning av Taylor-polynomet var rätt, det har jag inte dubbelkollat).
Citera
2016-10-14, 19:45
  #82210
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Ja, det är inte mer komplicerat än så.

På den nya frågan, det räcker att konstatera att det sedan följer termer med högre exponent än 2. Vid division med x² så får du då 9/2 plus en oändlig serie ytterligare termer som alla innehåller x med exponent 1 eller högre. Eftersom x går mot noll så går alla dessa termer mot noll och gränsvärdet blir alltså 9/2 (under förutsättning att din uträkning av Taylor-polynomet var rätt, det har jag inte dubbelkollat).

Tack. Varför går dom mot 0? Är det bara så?
Citera
2016-10-14, 19:49
  #82211
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av S.Busquets
Tack. Varför går dom mot 0? Är det bara så?

Det är ju termer av typen a₁x + a₂x² och så vidare. Vad händer med polynomtermer när x går mot noll?
Citera
2016-10-14, 19:51
  #82212
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Det är ju termer av typen a₁x + a₂x² och så vidare. Vad händer med polynomtermer när x går mot noll?

Ja såklart
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in