Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Eller också är inte JM mor till tvillingarna. Lite osannolikt kanske...

Vidare från 18 §:
Den misstänkte och hans eller hennes försvarare har rätt att fortlöpande,
i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som
har förekommit vid undersökningen.

Det får inte användas oriktiga uppgifter vid förhör.
Dom behöver inte heller tillhandahålla alla uppgifter om allt som dom har.
Det kan t.ex. gälla vittnesutsagor eller teknisk bevisning om åklagaren
anser att det kan vara till "men för utredningen" att ge detta till misstänkt
eller dennes advokat.

Det är troligt att utredare och åklagare har information som JM och Amanda
Hikes inte har.

Det är också en rimlig förklaring till varför dom gör olika bedömningar.

–

Men eftersom det står i artikeln att barnen läser om mordet
på sin far, så låter det ju som det handlar om äldre barn än
treåringarna.

–

Man ska tolka det som att påståendet gäller då kvinnan häktades och att man inte har kommit längre i utredningen gällande bevisen.

Hikes menar att det som finns på kvinnan inte håller för sannolika skäl. Det kan man tolka att advokaten antingen bedömer misstankegraden fel eller så är det med ytterst liten marginal man har misstankegraden på.


Åklagare och polis som förhör misstänkta kan inte luras eller försöka med trix det är inte tillåtet.
Inte håller dom på uppgifter om det skulle vara så att förundersökningen har nya bevis gällande kvinnan utan man vill då snarast höra kvinnan igen. Det kan betyda att hon tex börjar ändra sin inledande historia osv. Man ska skyndsamt driva förundersökningen framåt.


http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740

Det får inte användas oriktiga uppgifter vid förhör.
Dom behöver inte heller tillhandahålla alla uppgifter om allt som dom har.
Det kan t.ex. gälla vittnesutsagor eller teknisk bevisning om åklagaren
anser att det kan vara till "men för utredningen" att ge detta till misstänkt
eller dennes advokat.

Det är troligt att utredare och åklagare har information som JM och Amanda
Hikes inte har.

Det är också en rimlig förklaring till varför dom gör olika bedömningar.

–

Kan vara som du skriver men vi får komma ihåg att överläggningen efter förhandlingen var väldigt kort, de kom fram till sannolika skäl skyndsamt, det kan tyda på att åklagarna har mer på fötterna än vad Hikes gillar.

Det är synd att dokumentet är så hårt sekretessat, Hike har säkert med argument för sitt resonemang men de försvann ju i tuschet.

Det ser ut som en hel del kommer från kvinnan själv i form uppgifter. Ett långt utlägg ser det ut att vara om vad åklagaren egentligen har på kvinnan eller vad åklagaren påstår och där går meningarna isär gällande misstankegraden.

Exakt och säkerligen har Hikes hjälpt till med formuleringarna, självklart divergerar JM,s synpunkter med åklagarnas, konstigt vore det annars men som sagt, överläggningen vid förhandlingen var kort, då fanns det helt klart skäl som räckte men frågan är ju om läget har förstärkts eller om det står still.

Ändå garderade sig åklagaren med anstiftan. Det kan räcka om någon sett bilen eller henne intill eller på väg osv.
Det kan ju vara en grund för misstanke om sannolika skäl, men att helt lita på häktningen i fall där det kan röra sig om anstiftan skulle jag inte göra. Motiv tar dom upp också ser jag och där är det väl självklart pengar som det handlar om och att vara arvtagare fäller ju ingen, men misstanken ökar ju.

Men eftersom det står i artikeln att barnen läser om mordet
på sin far, så låter det ju som det handlar om äldre barn än
treåringarna.

–

Skulle inte tro det utan man har inte mer än man hade inledningsvis. Det gäller alltså häktningen och misstankegraden som tas upp av försvaret i en överklagan. Vid häktningen måste åklagaren berätta för domstolen och den misstänkte om varför den häktas, och där kan man liksom inte gömma något. Det gör man inte heller eftersom man skulle riskera att häktning inte äger rum.
Det som framkommer framöver kan givetvis förändra åklagarens teori om anstiftan. Anstiftan är inte lätt att bevisa och frågan är fortfarande om man har så det räcker på kvinnan vid eventuellt åtal.

Jag har fäst mig vid ordvalet.

"Omständigheterna i målet är inte sådana att det vid en objektiv bedömning framstår som en berättigad misstanke. Åklagaren har gett in en kortfattad häktningspromemoria bestående av slutsatser dragna på subjektivt sätt."

Jag vet inte hur vanligt det är att använda "subjektiv" och "objektiv" på det här sättet i polisiära och juridiska sammanhang?
Här på detta forum är vi ju synnerligen subjektiva i meningen att vi tycker till utifrån egna referensramar och vad vi tänker oss kan vara någon sorts förnuft. Vad vi inte har i någon större utsträckning är de erfarenheter och kunskaper som erfarna och juridiskt kunniga utredare har. En bedömning blir alltså mer kvalificerad ju mer specialiserad bedömaren är; att den inte kan bli 100% objektiv säger sig själv, men graden av subjektivitet lär krympa i ungefär samma mån. Det bli inte intressant att tala om subjektivitet på ett meningsfullt sätt om man inte tillför saker som fördomar om den som är utsatt för utredning.

Om det ska bli en fråga om den sortens semantik under rättegången, då blir det väldigt intressant.
Objektivitet eller subjektivitet gentemot en nyinflyttad afghan och en kvinna som har dåligt rykte.
---
Vad gäller Älskling så slår mig tanken att det vore ytterst märkligt om han lämnat spår efter sig på just den platsen.
Det blir svårt att som alternativ förklaring tänka sig ett random sommarstugeinbrott som gått snett just där, just då, med den personen? Han har nog hälsat på där och lämnat förklarliga fingeravtryck och annat, men ....