Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Absolut !, problemet vi har i Sverige är väl att den ekonomiska aktiviteten detta för oss omfattar en allt mer minskande del av just investeringar/förbättringar som ger ett positivt netto utan är allt mer administrativ sektor som står för ökningen.

)

Varsegod!

1. Första frågan borde omformuleras till kan BNP kan öka med belåning. Där är svaret är ja. När staten spendera pengar (som kan vara statsskulder) direkt eller indirekt i ekonomin så höjs BNP på en kort horisont.
BNP/capita är ett mått som används vid stor befolkningsökning, vilket vi har nu. Här är frågan om hur många av de nya personer som finns i Sverige som kanske jobbar eller får bidrag som då bidrar med ökad BNP men inte är drar ned nämnaren i formeln BNP/capita.

Som exempel. En person invandrar till Sverige och får från dag 1 bidrag från staten.
Dessa pengar spenderar personen i ekonomin (han /hon handlar mat osv ).
BNP ökar med att den person gör transaktioner i Sverige.
Däremot är det frågan om denna person räknas med i capita. Troligtvis gör den inte det direkt.
Så BNP kan öka om många människor invandrar till Sverige och därmed även Bnp/capita kan ge positivt utslag så länge dessa personer i räknas med i formeln BNP/capita.

Låt säga ett land som har 10 miljoner invånare men 11 miljoner som bor, arbetar och /eller får bidrag.
BNP för detta land är 1 miljard.
Ex 1.Räknar man att capita är = 10 miljoner så så blir Bnp/ capita: 1 miljard / 10 miljoner = 100
Ex 2 Räknar man med capita 11 miljoner så blir BNP /capita: 1 miljard / 11 miljoner = ca 90

Knäckfrågan är alltså vilka personer räknas med i per capita i formeln BNP/capita.

Jag hoppas du förstår min förklaring på detta.

2. Ja kikar man på Malmö kommun verkar omfördelning av statens resurser vara ganska stora.
Ja, kommuner kan ta lån själv men en kommuns budgetunderskott lär inte bara vara lån från kommuninvest. Läs gärna på mer om vad kommuner kan låna till via kommuninvest. Intressant ämne!
Jag tror precis som du att det kommer bli svårt, mycket svårt för visa delar av Sverige framöver.
Lägg på en lågkonjunktur på redan pressade kommuner och vi är nog Grekland eller värre inom 10 år.
Detta är en naturlig utveckling av en rent ut sagt galen politik (finansiellt, penning och övrig snömos)

3. Du svarade nog inte på mitt inlägg för denna fråga.
Men det finns säkert fler saker att diskutera. Denna diskussion kan nog spåra ut ska du se
För bostadsmarknaden måste man sätta sig in i hur bankssystmet fungerar och förstå mekanismer för bankers kreditexpansion, riksbankens reporänta, pengar och skuld. Det är ett ämne som har diskuteras många år och det tycks aldrig vara någon som fattar exakt hur saker fungerar.

Slutligen är det mycket bra att folk i ifrågasätter och jag kan bara gratulera till att du har ett ifrågasättande som ca 90 procent av befolkning (eller mer) inte har.

Tar och berör den här frågan lite till. Verkligheten är inte så enkel. Som du kommer att se (så småningom) blir svaret lite komplext.

Låt oss först börja med företagsobligationer.
Säg att SKF emitterar obligationer. Och att jag köper en sådan för 1 MSEK som ligger och skvalpar på mitt lönekonto.
M1 ökar inte med denna operation. Inga nya pengar skapas. SKF lånar min befintliga avista.
Låt oss också säga att SKF använder denna MSEK till något som ökar BNP.
Det som hänt här är att omsättningshastigheten på befintliga "pengar" ökat. Och det leder till att BNP ökar.

Växlar vi nu över till statsskuld så går det till på samma sätt. Köper jag en statsobligation så ökar inte M1, utan jag låter staten förfoga över min avista.
Omsättningshastigheten ökar för existerande M1.


Låt oss nu ta en helt nytt fall:
A) Du lånar 10 KSEK i bank. (M1 ökar). Och köper en båt av mig. Jag låter dock dessa 10 KSEK ligga och vila på mitt konto i 10 år. Under dessa 10 år amorterar du bort skulden.
Summa: Under dessa 10 år har BNP minskat med 1 KSEK (dvs din amortering) varje år. (BNP ökar inte när du köper en begagnad båt av mig).
Dvs i det här fallet ledde ditt lån till minskande BNP. (Under antagandet att du annars skulle ha konsumerat upp det du amorterade).

B) Du lånar 10 KSEK i bank. (M1 ökar). Och köper en båt av mig. Jag konsumerar genast upp dessa 10 KSEK. Nästa månad konsumeras de upp av de som sålde till mig. Osv varje månad. Och låt oss säga att de används till sådant som produceras. BNP har första året ökat med 12*10 KSEK.

Fallen A) och B) är teoretiska extremfall. Men visar ändå på svårigheten att uttala sig tvärsäkert om vad belåning egentligen innebär för BNP. Vidare kan man fråga sig om alla dessa 12*10 KSEK produktion i fall B) skall kopplas till ditt lån. Tål att tänka på.

Vad vi sett här är att omsatt betalmedel leder till produktion. Och det som produceras konsumeras också. Dvs omsatt betalmedel leder till konsumtion. Desto mer omsatt betalmedel desto högre levnadsstandard.

Betalmedel är fordringar. Dvs skuld. Om vi kan öka omsatt betalmedel genom ökad skuldsättning så stiger såväl produktion som konsumtion som levnadsstandard. Men för att det ska ske får det inte bli som i A) utan allra helst som i fall B).

Jag förstår absolut vad du menar och tycker din beskrivning var mycket bra !, att beskriva med praktiskt exempel är också bra för förenklad beskrivning som jag tror många efterlyser just för omständigheten i att söka och utläsa facktermsfakta på myndighetssidor som inte verkar så intresserade av att upplysa enligt min uppfattning.

Jag menar givetvis hur lån i allmänhet tas nu i Sverige av både Kommuner och Staten i termen BNP/Capita.

I och med det byggs ofantligt just nu på en del (% vet jag inte, kanske länkar finns), lånade pengar så kan man väl ändå generellt säga att vi ger en BNP/Capita-höjning genom lån. Om jag pratar om generalisering så är min grund att mer än 50% av generaliserade är åt givet håll.

Finns några länkar på Kommunernas låneskuld och där vi kan utläsa när ansedd kritisk nivå är nådd?.

Jag vill gärna gå djupare i frågan och diskutera minusräntans påverkan på Kommuners och statens belåning. Förutom att de själva i princip får betalt för att låna vilket är en synnerligen bra affär.

Vilka effekter finns mer att lyfta i denna fråga?.

Läs igenom och sammanfatta
http://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/11/Den-kommunala-låneskulden_2015.pdf

Två saker som kommuner kommer / har problem med.
Pensioner (speciellt från det gamla pensionssystemet då många fler arbetet inom offentlig sektor) och ökande socialbidrag.

Jag håller med. Men även en sak till bör beaktas - om de som ej har så mkt tillgångar snabbt spenderar dem bidrar dessa till ökat Vom (velocity of money). Dessutom omsättningsskatter på detta. Vilket kan leda till att du kan ha tillväxt, men minskade skatteintäkter som föjld. Dvs de som tjänar på tillväxten omsätter ej pengarna i så stpr utsträckning som de vilka kanske ej gynnas av denna tillväxt.
Och dessutom måste ju såklart penningmängden, som sagts användas, som mått på inflation.

hoppas detta var till hjälp.

Hej Folk, jag har denna uppgift jag inte klarar lösa

Ett företag verkar på en marknad där det är monopolistisk konkurrens. Företaget möter följande samband mellan efterfrågad kvanitet (QD) och pris på varan (P):

QD = 20 - 2P

Företaget har en konstandsfunktion TC = 4 + 2Q +0.5q^2

Vilket pris bör företaget sätta för att maximera vinsten på kortsikt?

Sätt MR = MC och lös först för Q. Använd sedan svaret för att få fram P.

Du äger en 10-årig kupongobligation (utgiven av staten) med årliga kupongutbetalningar. Vad är kupongobligationens Yield-To-Maturity (ungefär) om nollkupongsräntorna i ekonomin är r=7-0.1n där n (n>0) är nollkupongarens löptid i år.

Någon som kan bidra med en matematisk härledning?

Demand for refrigerators is increasing in many developing countries. You're working for the refrigerator producer Kamet in India and you have results from two statistical studies. The first on the aggregate demand for refrigerators (lumping together all brands) and the second specifically studies demand for Kamet's top of the line model called Kelvin, and its close competitors.

1. We expect that the own price elasticity of aggregate demand for refrigerators to be less
elastic than the product specific own price elasticity of demand. Why?

2. The closest competitor to Kelvin is Celcius. The cross-price elasticity of demand for
Kelvin with respect to the price of Celcius is 0.25. If the price of Celcius were to increase
by 10 percent, what would happen to demand for Kelvin?

På den första frågan är rimligtvis tanken att folk i Indien har ett mycket starkt behov av kylskåp och därför är alltså den generella priselasticiteten låg (man avstår inte från att köpa även om alla kylskåpsmodeller blir dyrare eftersom man ofrånkomligen behöver kylskåp. Samtidigt så finns det konkurrenter, så Kamet specifikt kan inte höja sina priser utan vidare eftersom då köper kunderna konkurrenternas kylskåp istället.

Den andra frågan handlar om definitionen av elasticitet. Eftersom priset ökar med 10% och elasticiteten är 0,25 så minskar efterfrågan med 0,25*10% = 2,5%.

Det där löser man enklast med ett kalkylblad. Sätt upp de 10 årliga utbetalningarna i en kolumn, beräkna nuvärdet diskonterat med de olika nollkupongräntorna och gör sedan en goal seek för den gemensamma yielden som om man diskonterar alla utbetalningar med den ger samma nuvärde för obligationen.