Citat:
Ursprungligen postat av
UnicornMeat
Det är av "processekonomiska" skäl åklagare väljer att inte ta med alla brott i ett åtal.
Hon gör helt enkelt bedömningen att straffet blir detsamma oavsett om Catrin fälls för 29 fall eller bara de 3 fall som åklagaren valt att fortsätta driva. Och då är det mer kostnadseffektivt att inte ta med de extra 26 fallen som ändå inte hade lett till ett strängare straff.
En rättegång med 29 fall tar längre tid att förbereda och genomföra än en med 3 fall och tid är pengar. Den kostar också mer på andra sätt eftersom det är 29 (och inte 3) personer som ska få sina resor betalda för att kunna medverka vid rättegången, få ersättning för förlorad arbetsinkomst för den tid rättegången tar, kanske få ett målsägandebiträde som bekostas av staten osv osv osv.
Ett tillägg:
Fick klarhet i frågan förundersökningsbegränsning vs. åtalsunderlåtelse! (En fråga som iofs bara verkar ha intresserat mig men man vet aldrig, kan finnas någon mer som upplevt det som värsta cliffhangern men bara hållit sina funderingar för sig själv.)
Åklagaren har fattat beslut om förundersökningsbegränsning, inte om åtalsunderlåtelse.
Det här hänger ihop med kostnadsfrågan. Att färdigställa förundersökningarna i de 26 fallen hade sannolikt krävt ganska mycket resurser. Att lägga ner dem tidigt in i förundersökningsprocessen (=förundersökningsbegränsning) innebär att de resurserna kan läggas på annat.
Jag tycker fortfarande att åklagaren borde tagit med samtliga fall men rättsväsendet är utformat med gärningsmannen och straffet i fokus, inte brottsoffren.
