Vad har ni upplevt för övernaturligt / paranormalt?

När jag var i skogen och promenerade såg jag en sten där det stod '' hjälp mig '' jag tog då självklart med mig stenen hem, så på kvällen så hörde jag en tjejröst som viskade ''hjälp mig''. Sen dagen efter hörde jag trappsteg. Slängde stenen sen och inget hände, var lite äckligt.

Efter att snart ha läst igenom tråden kom jag på en händelse som någon gärna kan förklara för mig.

Jag och familjen skulle åka på semester och minns väl att vi lämnade huset nystädat och prydligt.
(värt att notera är att ingen annan har nyckel eller möjlighet att ta sig in i huset)

I alla fall när vi kommer hem så märker vi att varenda kökslucka står öppen i exakt samma vinkel, alltså ingen som slängt upp dem som en inbrottstjuv t.ex.
Första tanken var ju såklart inbrott men hittade absolut inget som tydde på det.

Så flashback förklara för en skeptiker vad som kan ligga bakom

Jag tror inte på spöken ,andar eller övernaturliga fenomen, jag har alltid avfärdat allt som inbillning ovasett hur övertygande upplevelsen än varit (flygande tefat, svarta skuggor och andra konstiga grejer jag sett har jag alltid lyckats avfärda).

En gång i mitt liv har jag dock tvekat, vid en begravning av en familjemedlem som avtackades vid kistan hade jag en extremt märkligt fysisk upplevelse, under loppet av kanske 5 sekunder är jag helt övertygad om att personen i kistan i någon imateriell form står precis bredvid mig, den absolut starkaste närvarokänslans jag överhuvud taget upplevt. Detta har inte hänt mig vid några andra begravningar av närstående personer, inte har jag heller varken före eller efter upplevet någonting liknande.

Kanske att Matrix buggade ur, vad vet jag

Jag tror inte heller på spöken/andar/övernaturliga ting. Det fascinerar mig dock väldigt mycket och det hade varit coolt om det fanns.
Men det känns alldeles för osannolikt. Tänk hur många döda människor det ändå finns på jorden. Det blir fasligt många miljarder andar 😂

Anyway.. har aldrig vart med om något direkt men en sak har hänt;
Det var för ca 4 år sedan då min lotsas farfar gick bort i cancer.

På vägen mellan mitt jobb och hemmet ligger kyrkan där han begravdes så jag åker ju förbi där varje dag.
Cirka en vecka efter att han somnat in så kom jag som vanligt åkande i bilen på väg hem från jobbet. På vägen mellan arbetet och hemmet passerar jag alltid kyrkan som han begravdes i.
Vid kyrkan finns en korsning där jag alltid stannar för att svänga vänster och kan ibland få stå en stund då det oftast är mkt trafik. Just som jag stod där och väntade på att få åka över så möter jag farfar, jag drar upp näven och tänker hälsa när jag direkt drar mig till minnes att det kan fan inte vara han.
Han svänger ut höger på vägen jag står på och försvinner bort...
Allt stämde, hans blåa bil, långa skägg och trötta blick.
Troligtvis så var väl detta bara ett sammanträffande, att en gubbe kom åkande i exakt likadan bil och liknade honom. Men lite creepy var det ändå!

Okej, nu är jag också en såndär som inte tror, så ni får förklara detta för mig om ni kan.

För några nätter sedan låg jag och sov. Jag bor ensam och dörren var ordentligt låst, alla fönster stängda och jag kan lova att ingen var här. Klockan är omkring 3 på natten och jag befinner mig helt plötsligt nästan i vaket tillstånd, utan att förstå varför. Då känner jag en hand som tar i min axel, på ett vänskapligt sätt, inget våldsamt alls. Det sprider sig en värme inom mig och jag känner mig helt plötsligt lättare, som om jag är viktlös. Då inser jag naturligtvis hur orimligt det är att någon tar i mig, eftersom det inte finns någon där. Jag öppnar ögonen och ser... Ingenting. Det finns ingen där. Jag känner inte längre handen och jag drabbas av en insikt att någon är död. Efter detta är jag klarvaken. Tyvärr så har jag inte hittat något dödsfall i min bekantskapskrets ännu, så det är väl sannolikt bara inbillning. Förmodligen handen också, även om jag kan svära på att någon rörde vid mig.

Har otroligt mycket att dela med mig av! Lite för mycket.. Detta är dock en liten del av det.

Har stött på på paranormala aktiviteter enda sedan jag var liten, Första gången var då jag kanske var runt 8? Jag och min familj bodde i ett hus som var relativt gammalt där även han som bodde innan hade gått bort i cancer. Jag var nog den enda som upplevde saker, eller ja.. Såg och ens lade märke till det.. Hörde ofta fotsteg på nedervåningen och en gång såg jag mannen då när jag skulle sova.. Det var mörkt i rummet men en vit skepnad + ansikte, han hängde i princip över mig För att vara 8 var det hemskt traumatiskt.

Sedan även att när jag var hos en kompis (som bor i ett löjligt hemsökt hus, skämtar inte..) Så satt vi i vardagsrummet och hade det trevligt! Så hörde vi att någon gick ner för trappan, öppnade dörren(handtaget drogs ner och vi såg den öppna sig) från trappan och fortsätta gå 4-5 steg. Det var enbart vi i huset då och hennes far var inte hemma utan var iväg och jobbade.. En annan sak som hände i samma hus var då att klockan 3-4 på morgonen så hörde man hur folk sprang/gick upp och ner för trappan hur mycket som helst, min dåvarande sade då till mig att det säkert bara var hennes pappa.. som det inte var då han vaknade vid 7..

Har alltid känt av andar och dess närvaro! Men får lite för mycket kontakt med dem ibland, tycker sådant redan är läskigt som fan men ändå intressant! Jag är nog den största fjanten. Hos min låtsasmormor är det löjligt jobbigt att vara hos. Det tar på energin som fan att vara runt/i det huset pga aktiviteten och den negativa energin fanskapet ger ifrån sig. kan gå runt i ca 10%-20% av huset men inte mer pga 'väggar' som hindrar mig, jäveln vill inte ha mig där..

Det är inte så ovanligt det du beskriver, att det kan kännas så på begravningen invid kistan.
Dvs det finns en hel del som berättar om sådant.
Även jag själv har har en sådan upplevelse.
Det är verkligen en "närvarokänsla", så som du formulerade det. Det är väl det bästa sättet att beskriva det på.

Men det har inte varit likadant på de andra begravningarna, bara den gången.

När jag fortfarande bodde hemma så kollade jag på film i vardagsrummet med min mamma. Jag pausar efter ett tag för att gå och hämta filmfodralet på rummet, blev helt iskall och förstelnad när jag kom in. Min datorstol som ska stå bredvid datorbordet i dörröppningen stod nu på andra sidan rummet, med "riktning" mot min kudde vid sängen. Alltså stolsryggen var placeras så att någon kunde sitta ner framför kudden om ni förstår. Det var bara jag och morsan hemma .

Mamma har ibland blivit riktigt skaj av olika upplevelser i hemmet men jag är väldigt "anti" övernaturligheter. Men ville fan lipa efter det. Vad kan ha hänt? Alltså det finns ingen logisk förklaring hur en datorstol kan flyttas av sig själv genom hela rummet och placeras framför sängen vid huvudkudden.

Edit: Läste Fel.

När jag var ett barn så bodde vi i ett hus som låg strax utanför ett samhälle med typ 1000 invånare. Huset var ganska stort och det var en stor gård också så det var ett idylliskt ställe för en unge på 10 år. I början när vi flyttade dit så märkte jag ingenting men min Mamma klagade ofta på att garderobsdörrarna inte höll sig stängda, dock så brydde jag mig inte om det. Men efter några månader så började jag märka att det var något i mitt rum. Jag kunde inte sätta fingret på vad men varje gång jag var där inne så kände jag att det var nån annan där inne, jag kände mig iaktagen.

Samtidigt som detta började så upplevde jag också hur garderobsdörren öppnade sig själv. Det som gjorde att jag reagerade var att man var tvungen att vrida på handtaget o dra så vinden kan omöjligt ha öppnat. En händelse som hade starkast intryck på mig var dock en dag när jag kom hem från skolan. Jag visste att jag skulle vara ensam hemma då mamma var iväg o handlade eller något. Öppnar dörren och hör direkt att någon är uppe på övervåningen och går. Hörde klart och tydligt tunga fotsteg som gick runt där uppe.

Annars har jag inte varit med om jättemycket

Tror mig upplevt flera saker.

En, två? dagar efter att min morfar gått bort ligger jag i sängen och sover. Vaknar och känner en stark och varm närvaro. Kändes som att han var där och sade adjö.

I mitt nuvarande hem har det hänt en hel del. Barnen sov väldigt oroligt, vaknade och var rädda. Var rätt små och kunde inte riktigt förklara sig men det jag kunde tolka var att dom var rädda för något. Kunde peka, sade att en stor mjukisbjörn/docka rört på sig. Blev själv skiträdd när jag försökte trösta och släta över det hela. Men man fick hålla masken och äsch det är ingen fara. Hade det bara varit att barnen blev rädda hade jag avfärdat det men det hände så mycket mer.

Jag själv kunde se skuggor i ögonvrån, ute i hallen, ute i köket osv. När jag låg för att försöka somna kunde jag höra fotsteg som gick i hallen utanför min sovrumsdörr, hörde också hur någon andades i mitt sovrum. Nej, ingen var där. Blev många nätter med lite sömn och tända lampor.

En annan sen natt, om jag hade jobbat och kommit hem eller bara var uppe pga av nattmänniska minns jag ej. Satt och pratade i telefon i vilket fall. Då börjar en leksaksbrandbil tuta i ett av barnens rum. Blev skiträdd! Vågade mig dit tillslut. Och ja, jag var själv hemma.

Har vaknat flera ggr av att det låter som att någon drar ut lådan som finns på mina nattduksbord och det skramlar. Har haft den där appen som spelar in ljud, sleepwalker nånting. Den har spelat in ljud, t ex en gång låter det som att dörren till nattduksbordet smäller igen.

Jag rökte under fläkten i köket och vet inte hur bättre förklara det än ett platsminne? När jag stod och rökte fick jag en bild i huvudet och känsla av att en äldre kvinna argsint kommer gående emot mig med höjt finger och att hon skäller på mig. Vad hon skällde om vet jag ej? Men just den scenen kändes och sågs ett flertal gånger. Exakt samma scen.

Har stora problem med elen. Lampor går sönder ovanligt ofta. Om det hänger ihop med något övernaturligt eller ej vet jag ej men tyckte det blev ett bevis. Kommer till det.

Har hört höga ljud utan förklaring, att något ramlat ned eller så. Min katt har jag sett varit rädd två gånger. En gång satt den och stirrade på köksväggen och verkade följa något med blicken och började sedan backa fort bakåt som att den var rädd för något. Det gjorde i vilket fall mig rädd! Vad är det du ser!?

I vilket fall. Utmanade en person som säger sig kunna tala med andar. Kom igen, säg nått om mig då! HA! Lite allmänt och sedan: du är inte själv hemma. Där stoppade jag personen och skrek håll käften! Jag vet, men vill inte veta. Han fick mig att tro då han tog upp det där med elen och det kan han omöjligt ha vetat om. Han skulle prata med "dessa" och jojojo.... MEN det har blivit så mycket lugnare. Skuggorna är borta, tantscenen finns inte kvar osv. Helskumt men sant. Får gärna fortsätta så.

En annan gång, en annan plats. Var upp extremt tidigt för att sedan gå och vila igen vid kl 8. Det var ytterdörren, köket och sedan rummet vi sov i. Vaknade av att någon öppnade ytterdörren, gick över köksgolvet och fram till vår dörröppning. Jag förberedde mig på att någon skulle sticka in huvudet men det var ingen där. Gick tillslut upp och kikade omkring men tomt. Det var en riktigt stark upplevelse och så levande. Detta var i ett litet hus ute på landet.

Bodde utomlands och tog kort ute på tomten sent en kväll. Fotot var fyllt av orber. Om man nu tror på sådant.

Var nyligen i en känd nedlagd byggnad mitt i natten. Skulle ta ett foto och ser en orb på skärmen precis innan jag tar fotot. Tittade självfallet snabbt omkring efter insekter men nej. Typ 2 minuter efter slocknar min mobil, blir tvärsvart. Ingen varning om lågt batteri, bara svart. Går heller inte att starta igen. Och visst, mobiler kan slockna. Men att den legat på laddning i bilen och var fullt laddad för att bara dö var helskumt. Visst kan hjärnan ställa till spratt men på ett foto (av många foton) ifrån stället tycks det ha fastnat något. Vill dit igen! =)

Detta är grejer jag minns att jag upplevt personligen. Har dock släktingar som upplevt en hel del. Kanske är vi öppna? Jag vet ej? En av mina farbröder berättade för två helger sedan om en nuligen upplevelse han varit med om i skogen. Han satt och fikade för sig själv mitt ute i skogen, han är en skogsmulle, då han hör en kvinnoröst, sedan en man och även ett barn. Som ett vanligt samtal fast han kan inte höra vad som sägs. Han tänker svampplockare men lyfter på rumpan för att kolla. Det finns ingen där. Alls. Det syns ingen, det hörs ingen. Men på platsen har det legat en större gård och han fick en känsla av platsminne. Han har berättat många spännande saker.

För att deras hjärnor buggat eller feltolkat omgivningen. Det kan hända alla. Testa att hålla dig vaken i en vecka eller trippa på datura.