Bostadsbubbla i Sverige?

Alltså, nyss bodde de i villa med sjötomt, nu i bostadsrätt

Förklaringen är enkel, de som blir utkonkurrerade från arbetsmarknaden där de kommer från flyttar till Stockholm för där får alla med två armar och två ben jobb.
Självklart blir det då de lite dummare/trögare som hamnar i Stockholm, dessa stackare blir ju lätt lurade och slutar med att de förköpt sig på en liten städskrubb för flera miljoner.

Som sagt, de som inte klarar av kraven för att få jobb på sin hemort får ju fly hals över huvud till Stockholm.
Undrar hur det blir om ett par generationer när de lågpresterande alla flyr till samma ort och börjar föröka sig med varandra, blir hela området en enda stor trailerpark med WT till slut?

Slå till, en sån givmildhet har sällan skådats!

http://www.maklarringen.se/Kopa/Objektsida/?objectid=OBJ27549_1403689872&source=hemnet

Som i Phuket eller

Mitt räkneexempel var ägnat att visa att dina räntekostnader kan öka mycket mer än vad inflationen "gröper ur värdet av lånet", och att det därför är missvisande att betrakta realräntan som en approximering av dina räntekostnader.

Om vi med inflation avser KPI så är det inte heller säkert att tillgångsvärden följer med. Däremot tenderar löneökningen att följa med, men om inflationen är 2% och räntekostnaderna redan då ökar med 133% kan du säkert förstå hur man i vissa scenarion kan hamna med en ohållbart hög räntekvot (av inkomsten) trots en hög inflation.

Antag exempelvis att inflationen är 10% och boräntan dito 10%. "Real(bo)räntan efter skatt" är -3%. Din lön kanske ökar med 10%, dvs 4000/mån för en vanlig akademikerlön, men samtidigt har dina räntekostnader ökat från 2 625/mån vid ett lån på 3mkr till 17 500/mån. Då kan du ta ditt snack om realränta med din bank när du börjar halka efter med dina ränteinbetalningar. Berätta för dem hur inflationen gröper ur ditt lån med 17 500 i månaden och att "real ränta efter skatt" är negativ.

Skulle tillgångspriserna följa med inflationen, dvs med ökningar på 10%/år?
Snarare skulle vi vid ett sådant scenario se framför oss hur tillgångspriser rasar tills räntekvoten av disponibel inkomst för nya bostadsköpare närmar sig en hållbar nivå, dvs (taget ur luften) under 30%. Om räntekvoten vid ett lån på 3 000 000 idag är 9% efter ränteavdrag vid en inkomst på 40 000 och boränta på 1,5%, så gör en inkomst efter ett års 10-procentig inflation på 44 000 och boränta på 10% att lånesumman för en ny bostadsköpare måste rasa till ca 1 600 000 för att räntekvoten ska hamna på 30% efter ränteavdrag. Inflationens "urgröpande effekt"? "Implicit amortering"?

Vet inte vad som föranledde din anmärkning om utgift respektive kostnad, men räntekostnader är exempel på en finansiell kostnad, inte en utgift. Utgiften kom när du köpte boendet.

P.s. jag tror inte att inflationen kommer gå upp till 10% närmaste tiden.

Nämen titta "Underteckna köpekontrakt innan 31 juli 2016 och få 150.000 kr ink. moms i presentcheck att använda på valfritt byggvaruhus. "

Vänta nu, det här liknar något jag sett förrut.

"http://www.aftonbladet.se/bostadinredning/article10395641.ab"

från 2003, när man hade svårt att få sålt nyproduktion som stod och gapade tomma i Hammarby sjöstad.

"Den som köper en lägenhet i kvarteret Holmen i Sickla allé får en bil på köpet."

"Av företagets 114 lägenheter i kvarteret är hälften ännu inte sålda.
– Självfallet är det här ett sätt att få lägenheterna mer lättsålda. Vi tycker att vi skulle prova någonting nytt, säger Peeter Trepp, regionchef på NCC boende till Dagens Nyheter."

"Det är ett klumpigt och ineffektivt sätt att tala om för omvärlden att lägenheterna inte gick att sälja till det pris som tidigare skulle betalas, säger professor Bengt Turner vid institutet för bostadsforskning i Gävle."

Ska bli mycket intressant att följa närmsta året på bostadsmarknaden!

Trodde nämligen att vi hade bostadsbrist ( enligt folk här ) och då är det ju konstigt att bostäder inte säljer sig själv utan behöver kryddas med hundratusentals i presentkort

Märkligt hur fasaden krackelerar när spekulationens puts visar sig hålla undermålig kvalitet, grisar som agerar i egen sak och skiter i hur många dom lurar in så länge spelet upprätthålls.

När vi har inflationen 10%, situationen är vanligtvis så illa att man blir glad att bli inte arbetslös.

det är mycket lättare att göra än 2-3%

Du får i så fall försöka igen för det såg jag inte. Men innan du gör det kan du begrunda exemplet nedan.

Jag använde förändring i KPI, så det där gör vi lika.
Tillgångsvärdena kan vi ignorera här iom att vi bara talar om skuld i relation till inkomst och hur mycket som faktiskt betalas. Och hur stor skulden är.

Varför skulle man diskutera realräntan med banken? Banken diskuterar man lån och nominell ränta med.

Men vad som framkommer är att din invändning handlar om ränteutgiften. Och där tyckte jag att jag varit väldigt tydlig med att jag talade om den kostnad som man känner av.
Men att ränteutgiften (dvs cash out) kan öka. Gick det verkligen inte att följa?

Vi kan väl ta ett konkret exempel:
* Antag hipstern Beppe med 40KSEK/månad i (brutto)inkomst, och som har 2 MSEK i lån.
* Lånets storlek är idag 50 månadslöner. Och han betalar ut, med 1.7% nominell ränta, 23.8 KSEK/per år. (eller 0.595 månadslöner).
* Med delta KPI på 0.6% (Maj) så minskar skulden motsvarande, givet att Beppe minst får det i löneökning. Låt oss säga att Beppe får 0.6% dvs 40.24KSEK/månad. Efter ett år så har då skulden minskat till 49.7 månadslöner. Dvs en skuld motsv 0.3 månadslöner har försvunnit.
* Dvs det Beppe känner av är en räntekostnad på 0.595-0.3=0.295 månadslöner. (Men ränteutgiften är fortfarande 0.595 månadslöner. Vi kan inte kalla en låneminskning för en kostnad).

* Antag nu att vi ändrar lite och säger att Beppe i stället har en nominell boränta på 3.5%. Och delta KPI ligger på 2%. Och Beppe får en löneökning på 2% till 40.8KSEK. (Lånet är fortfarande nominellt 2000 KSEK).
* Då kommer skulden att minska till 49 månadslöner. Men cash out öka till 49 KSEK/år, eller 1.2 månadslöner. Så vi har en ökning på cash out och en minskning av lånets storlek.
* Den räntekostnad som Beppe har är nu 1.2-1.0=0.2 månadslöner. Vi kan alltså se att Beppe får en kostnadsminskning från 0.295 till 0.2 månadslöner, när nominell ränta och lön ökar.

* Om nu Beppe tycker att en ränteutgift på 1.2 månadslöner är för besvärligt, så kan han med största sannolikhet gå till banken och öka på sitt lån med 0.6 månadslöner och använd det till att betala ränta med. Dvs då skulle ränteutgiften öka från 0.595 till 0.6. Och skulden istället bara minska från 50 månadslöner till 49.6.

Vi har haft inflation på 10%. Du kan ju gå tillbaka och titta hur det var i verkligheten istället för att ägna dig åt blinda gissningar.

Förhoppningsvis har det framkommit ovan att en minskning av skulden inte är att se som en kostnad.

Nä, det är en utgift som medför en utgiftsminskning och en ökad alternativkostnad. Eller?

När vi har 10 % inflation är arbetslösheten lika med noll och vi måste importera arbetskraft från Finland och Jugoslavien. Minns du inte det glada 60-, 70- och 80-talet?

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Konsumentprisindex-KPI/33831/