Vi kan nu sammanfatta avfärdandet av anonymares TRE trollningsförsök att blanda bort korten när det gäller det faktum att åklagaren inte hade tillräckliga bevis för att kunna väcka åtal.
Anonymares TRE strategier att försöka förklara bort det faktum att Marianne Ny saknade tillräckliga bevis för att väcka åtal innan preskriptiontiden löpte ut:
Strategi nummer ett:
Åklagaren kan visst ha haft tillräckliga bevis. Det vara bara det att det formellt behövdes ett förhör. Eftersom förhöret uteblev så tilläts inte åklagaren väcka åtal.
Svar: Den misstänkte förhördes den 30 augisti 2010. Det finns ingen regel om att två förhör måste hållas innan åtal kan väckas.
När anonymare blev överbevisad vad gäller strategi nummer ett så gav han upp den och övergick till strategi nummer två.
Strategi nummer två:
Åklagaren kan visst ha haft tillräckliga bevis. Okej, jag erkänner att ett förhör redan har ägt rum men det vara bara det att det fanns en del andra omständigheter kring vilka åklagaren vara tvungen att inhämta den misstänktes åsikter. Eftersom åklagaren inte kunde inhämta den misstänktes åsikter kring dessa omständigheter så tilläts inte åklagaren avsluta förundersökningen och därmed tilläts hon inte att väcka åtal.
Svar: Oavsett om avsaknaden av den misstänktes åsikter kommer sig av att den misstänkte vägrar uttala sig eller om avsaknaden kommer sig av att ett förhör inte kunde arrangeras så finns det inget formellt krav som säger att en förundersökning inte får avslutas om inte åklagaren i tillräcklig utsträckning lyckats få den misstänkte att dela med sig av sina redogörelser och tankar. Det faller på sin egen orimlighet att den misstänktes tystnad kan tvinga åklagaren, trots tillräckliga bevis, att avstå från åtal.
Strategi nummer tre:
Okej jag erkänner att ett förhör redan ägt rum.
Och okej jag erkänner att åklagaren inte är tvingad att vänta på att den misstänkte delar med sig av sina redogörelser och tankar för att ha tillåtelse att väcka åtal.
Men åklagaren ville ju ytterligare förbättra ett bevisläge som redan var tillräckligt för att väcka åtal. Hon trodde alltså att ett kompletterande förhör skulle kunna äga rum. Därför så väckte hon inte åtal.
Svar: Den 18:e juni 2015 så visste alla att chanserna för att ett kompletterande förhör var obefintliga. Försöket med att vilja ge sken av att anordna ett förhör på Ecuadors ambassad hade (planenligt) gått i stöpet den 17:e juni. Marianne Ny visste alltså att hon inte skulle ha chansen att förbättra bevisläget med ett kompletterande förhör. I det läget så var hon absolut skyldig att väcka åtal med de s.k. ”tillräckliga bevis” hon hade. Hon gjorde inte det.
Antingen begick hon alltså tjänstefel eller så hade hon inte tillräckliga bevis för att väcka åtal.
Anonymares TRE strategier att försöka förklara bort det faktum att Marianne Ny saknade tillräckliga bevis för att väcka åtal innan preskriptiontiden löpte ut:
Strategi nummer ett:
Åklagaren kan visst ha haft tillräckliga bevis. Det vara bara det att det formellt behövdes ett förhör. Eftersom förhöret uteblev så tilläts inte åklagaren väcka åtal.
Svar: Den misstänkte förhördes den 30 augisti 2010. Det finns ingen regel om att två förhör måste hållas innan åtal kan väckas.
När anonymare blev överbevisad vad gäller strategi nummer ett så gav han upp den och övergick till strategi nummer två.
Strategi nummer två:
Åklagaren kan visst ha haft tillräckliga bevis. Okej, jag erkänner att ett förhör redan har ägt rum men det vara bara det att det fanns en del andra omständigheter kring vilka åklagaren vara tvungen att inhämta den misstänktes åsikter. Eftersom åklagaren inte kunde inhämta den misstänktes åsikter kring dessa omständigheter så tilläts inte åklagaren avsluta förundersökningen och därmed tilläts hon inte att väcka åtal.
Svar: Oavsett om avsaknaden av den misstänktes åsikter kommer sig av att den misstänkte vägrar uttala sig eller om avsaknaden kommer sig av att ett förhör inte kunde arrangeras så finns det inget formellt krav som säger att en förundersökning inte får avslutas om inte åklagaren i tillräcklig utsträckning lyckats få den misstänkte att dela med sig av sina redogörelser och tankar. Det faller på sin egen orimlighet att den misstänktes tystnad kan tvinga åklagaren, trots tillräckliga bevis, att avstå från åtal.
Strategi nummer tre:
Okej jag erkänner att ett förhör redan ägt rum.
Och okej jag erkänner att åklagaren inte är tvingad att vänta på att den misstänkte delar med sig av sina redogörelser och tankar för att ha tillåtelse att väcka åtal.
Men åklagaren ville ju ytterligare förbättra ett bevisläge som redan var tillräckligt för att väcka åtal. Hon trodde alltså att ett kompletterande förhör skulle kunna äga rum. Därför så väckte hon inte åtal.
Svar: Den 18:e juni 2015 så visste alla att chanserna för att ett kompletterande förhör var obefintliga. Försöket med att vilja ge sken av att anordna ett förhör på Ecuadors ambassad hade (planenligt) gått i stöpet den 17:e juni. Marianne Ny visste alltså att hon inte skulle ha chansen att förbättra bevisläget med ett kompletterande förhör. I det läget så var hon absolut skyldig att väcka åtal med de s.k. ”tillräckliga bevis” hon hade. Hon gjorde inte det.
Antingen begick hon alltså tjänstefel eller så hade hon inte tillräckliga bevis för att väcka åtal.
__________________
Senast redigerad av Gugge-B 2016-06-12 kl. 12:45.
Senast redigerad av Gugge-B 2016-06-12 kl. 12:45.