Citat:
Ursprungligen postat av
Finskpinne
Han kan fortfarande dömas till mord om man lyckas bevisa att han hade det uppsåtet vid själva gärningstillfället (dvs under misshandelns gång). Om gärningsmannen ringer polis/ambulans efteråt så är det inte nödvändigtvis en förmildrande omständighet eller en uppsåtsbrist i lagens ögon, då det kan vara så att gärningsmannen anar/inser att offret är bortom räddning och enbart larmar i ett försök att lindra straffpåföljden för brottet. Vi får hoppas att åklagaren lyckas bevisa uppsåt till mord och att han får sitta inlåst och ruttna resten av sitt liv.
Det är ju ett relativt vanligt beteende hos männen som dödar (f.d) parters att de anmäler sig själva eller åtminstone inte gör något för att komma undan efteråt.
På den beskrivning som lämnats här i tråden tycker jag det låter som att uppsåtsfrågan inte bör bli något svårt problem. Han måste ha insett att det besinningslösa våld han utsatte henne för mycket väl kunde leda till hennes död, kanske rentav troligen skulle göra det. Likgiltighetsuppsåt föreligger och precis som du skriver så spelar det då ingen roll att han larmar efteråt.
Om inte sättet hon misshandlades på överdrivits i rapporteringen så tänker jag fortsätta att både tro och hoppas på livstids fängelse, där också mannens tidigare grova våldsbrott kommer att bidra till att driva rätten ditåt (oavsett om de sen lämnar det som en officiell motivation till valet av påföljd eller inte).
Martin Jonsson ska låsas in och inte släppas ut mer. Eftersom hans styrka och humör utgör säkerhetsrisker hoppas jag att kriminalvården kan hitta sätt att specialövervaka honom som minimerar risken att han får tag i anabola i fängelset och att han inte tillåts bedriva aktiv styrketräning av samma skäl.