Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
Preskription inträdde pga ambassadflykten, det fanns inte förutsättningar för att slutföra förundersökningen och väcka åtal så länge JA flyr undan rättvisan på ambassaden. Vi vet inte alls i juridisk mening om det saknades bevis. Bevis nog för häktning på sannolika skäl fanns, om dessa bevis hade räckt i rättegång vet vi inte och det kommer vi aldrig att få veta pga preskriptionen.
Du hävdar att det inte är relevant att JA befinner sig på en ambassad. Detta är givetvis helt fel, det är ju flykten undan rättvisan till ambassaden som sätter käppar i hjulet för normal rättsprocess, en rättsprocess i enlighet med demokratiskt anstiftade lagar i linje med och för att upprätthålla mänskliga rättigheter...
Var någonstans har du fått den befängda idén att en svensk åklagare inte behöver utreda brott om den misstänkte befinner sig på en ambassad?
Det är åklagarens ovillkorliga plikt enligt svensk lag att så skyndsamt som möjligt undersöka alla möjligheter att låta förundersökningen fortskrida.
Anledningen till varför den misstänkte bedömer att han inte kan lämna ambassaden har heller absolut ingen betydelse för åklagarens ansvar. Om den misstänkte bedömer att risken för utlämning till USA är för allt för stor för att kunna ignoreras eller om han tror att han kommer bli bortrövad av gröna utomjordingar i flygande tefat sekunden han lämnar ambassaden har exakt NOLL inverkan på åklagarens absoluta plikt att låta förundersökningen fortskrida.
Det är inget brott mot svensk lag som Assange gör sig skyldig till om han orsakar att ett förhör inte kan äga rum på svensk mark.
Det ÄR dock ett brott mot svensk lag och tjänstefel som åklagaren gör sig skyldig tillom hon bedömer att ett förhör är nödvändigt men samtidigt inte skyndsamt undersöker och prövar alla tänkbara sätt som ett förhör kan arrangeras på.
FN-gruppens slutsats antyder mycket riktigt att hon brustit i detta ansvar.
Citat:
...there has been a substantial failure to exercise due diligence...
Är åklagarens underlåtelse uppsåtligt skulle det kunna betraktas som grovt tjänstefel. Enligt kapitel 20 i brottsbalken så skulle Marianne Ny i så fall kunna dömas till fängelse i upp till sex år.
Vi har redan sett att misstankarna om brott vad gäller den preskriberade halvan av brottsutredningen inte höll för att väcka åtal. Som det är nu verkar det som att misstankarna vad gäller den andra halvan inte heller håller måttet för åtal.