Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
JA påstår sig ju vara rädd för något i USA, alltså är det USA som fått en asyl beviljad emot sig, eller hur?
Asylrätten undantar asyl för icke-politiska brott och även om syftet med asylen kan vara att JA vill komma undan åtal för våldtäkt så är de formella/påstådda skälen att han är rädd för att bli utlämnad till USA.
Sålunda, Sverige har alltså inte fått någon asyl emot sig.
Fast även om Marianne inte bryr sig vad USA tycker om Assange, så finns ju i Sverige en önskan att statuera exempel med kändisar. Det anses bra att sätta dit kändisar för narkotikabrott, till exempel, för då “lär sig folk“ att det är fel när det slås upp stort i tidningarna. På samma sätt kan Marianne och Borgström och Anna och Massi Fritz ha velat statuera exempel med en kändis för att slå ett slag för den nya sexuallagstiftningen, i rent pedagogiskt syfte att “lära“ folket hur man inte får göra. Att Assange troligtvis är oskyldig är en petitess de inte bryr sig om. Han är kändis, och därför värdefull för att statuera exempel med, och alla svenska domstolar spelar med för det är ju så viktigt det här med sexualbrott, att de tas på större allvar, och vad kan vara bättre än den publicitet de får när det gäller Assange? Att stackarn dessutom är jagad av USA kan de inte behöva bry sig om, de har ju ett så ädelt syfte med att utnyttja honom för sig egen agenda.
Poängen är att med ett sådant tänkande så blir det politik även av sexbrottsmisstankarna. Det är uppenbart att han blivit särbehandlad för att han är den han är. En Svensson skulle de inte ha brytt sig om på samma sätt, och det är uppenbart att allvarligare fall än detta har släppts för att den jagade personen inte varit tillräckligt intressant.
De politiska kopplingarna finns där alltså, och det är väl det som räknas, oavsett hur mycket du yrar om icke-politiska kopplingar du tycker dig se. Wikileaks är politik, och ny svensk sexualbrottslagstiftning som Marianne varit med att utforma, det är i allra högsta grad politik det med i feminist-Sverige. Mycket av det är säkert bra, men man ska som sagt vara medveten om hur fallet fullständigt dryper av politik, var sig det är amerikansk visselsblåsarförföljelsepolitik eller svensk sexualförföljelsepolitik eller Bodströmsk utlämningspolitik eller alltihop på en och samma gång.