Citat:
Ursprungligen postat av
staffanwestberg
Oj. Här var det angrepp, utstuderat. Mycket märkligt.
Är det inte vad du sysslat med hela tråden? Om än gentemot en motståndare som inte kan försvara sig – dvs Lena Andersson?
1. Återigen:
det där är din åsikt, det är inte så det är. Till exempel håller
jag inte med dig, min åsikt är annorlunda. Liksom uppenbarligen andras, eftersom Lena Andersson är en uppburen författare.
Återkom gärna hit om det skulle kvarstå oklarheter när du läst punkt 5.
2. Har jag påstått att det inte förhåller sig så? Det var exakt det jag syftade till: det mesta av det mesta är ofta mediokert; varför du börjar gapa när det är en kvinna som släpper iväg det (enlgit dig) mediokra, när män gjort samma sak i hundratals år, är väl inte särskilt svårt att räkna ut.
3. Här fattar jag inte alls vad du syftar till. Undrar dock över: "vilket avslöjar skillnaden i syn på vad en människa är, självkännedom,
närvaro i det man gör" – vad i helvete har detta med någonting att göra?
4. Nej, inte alls. Såhär:
Så enligt mig kan en människa – konstnär eller inte – omöjligt vara helt fri i sitt skapande, man är ofrånkomligt 'fast' i sin samtid. Detta innebär
inte att nya saker inte kan tänkas – i så fall skulle det onekligen vara ganska lätt att motbevisa. Vad det däremot innebär, är t ex att James Joyces bok om Odysseus omöjligt skulle ha kunnat skrivas på 1500-talet, att det är ett verk som lika mycket växte ur Joyces medvetande som ur sin samtid. Det var detta Wittgenstein berörde med sitt berömda uttalande om en talande tiger, det var delvis detta Barthes syftade till med författarens död, och det är detta jag menar.
Själv finner jag din tro på att en konstnär skulle kunna va "helt fri" – likaledes – patetisk.
5. Det jag menar, är: det
blir inte "bara ord", det är
du som
anser att det blir "bara ord" – och min följdfråga var: varför skulle din röst väga tyngre än t ex min (som inte håller med), när det kommer till Lena Anderssons författarskap? Varför ligger makten att slå fast hur det
är hos dig mer än hos mig? Själv brukar jag försöka acceptera att jag inte förstår och att det inte är för mig, och hålla mig från svepande uttalandet om att det
är dåligt – om det sen har med 50 Shades of Gray, Madame Bovary eller Superman att göra är lite skit samma.
–
Citat:
Börja läs de stora verken, lyssna till de stora konstnärerna. "Innehåll" innefattar inte ett plan i verket. Snälla. De stora konstverken består av många lager.
Har du varit hemma och snokat igenom min bokhylla, eller hur kan du ha någon som helst aning om vad jag läst eller inte?
Vad skulle du själv rekommendera för läsning till en annan – kulturellt ytterligt arm – själ?