Juristprogrammet

Läste något inlägg tidigare i tråden där någon påstod att hen mer eller mindre struntar i språket vid examination. Självklart kan det ju inte gå att göra så vid hemskrivning, det förstår jag.

Men vid salstenta, där man skriver för hand(?), måste väl språket på något sätt beaktas vid bedömning? Har man råd med grammatiska fel? Hur kan en salstenta se ut? Och hur besvarar man en fråga bäst? Finns det något krav på omfång i regel?

Har för mig att jag läst att väldigt många förbereder sig via gamla tentor där vissa gör upp till 15 st gamla på ett ämne. Har ni hört om vissa som gör det eller gör ni själva det rent av?

Men hur gör ni rent konkret när ni går igenom en gammal tenta? Ser ni till att ni kan besvara en fråga genom att hänvisa till någon paragraf eller dylikt? För att sedan memorera detta svar och var man kan hitta det och att därefter kunna gå tillbaka till detta om en fråga på en riktig tenta påminner om någon av alla du löst under förberedandet?

Om det fungerar att göra på ovan beskrivna sätt, verkar det ju ganska enkelt att få ett bra resultat. Och inte ska man väl behöva plugga mer än 40 timmar per vecka som vissa verkar göra?

Hur mycket lägger ni i regel ut på litteratur per termin eller år och hur många av dessa kronor får ni tillbaka vid försäljning?

Och till sist: läser att vissa påstår att man nästan aldrig under studierna har behov av lagboken, medan andra säger att man ska ha en ny, uppdaterad version varje år. Vad tycker ni med erfarenhet och som lyckats få betyg över medel om detta?

Vet att någon kommer bli upprörd för att jag ställer alldeles för många frågor. Ber tusen gånger om ursäkt för detta. Och så tackar jag för eventuella svar på förhand. Hajj.

Mina upplevelser, detta gäller UU.

Det står ibland att saker som disposition påverkar poängbedömningen men jag är tveksam. Jag lägger ingen tid på sånt och i efterhand har jag sett att flera av mina svar varit tveksamma språkligt och vad gäller dispositionen. Har heller aldrig sett att en lärare påpekat detta. jag tror det är av starkt underordnat betydelse, det är inte det som är det viktiga att visa vid en tentamen.

Så många brukar jag inte ha att tillgå, jag gör snarare 0-7 st skulle jag gissa. Det är en bra metod dock, och speciellt kommentarer till gamla tentor brukar innehålla exempel på bra resonemang. Jag går dock aldrig direkt på detta, utan först efter en tids inläsning.

Jag brukar läsa genom frågan, sen tänka vilka regler jag anser är tillämpliga. Gör en kort och ganska översiktlig tillämpning, mest för att se om jag tänkt rätt. Sen läser jag svarsförslaget noga och jämför med mitt eget. Jag lägger inte så mycket tid på att göra egna svar.

Det är inte enkelt att få ett bra resultat. Det krävs mycket inläsning och att du är skärpt under tentan och förstår vad du ska göra, gör det på ett bra sätt och framförallt: visar att du har förstått essensen av kursinnehållet. Vidare kommer du att jämföras med 150-200 andra studenter (hur ogärna lärosätena än skulle erkänna det) som också pluggat häcken av sig.

Jag köper allting begagnat och säljer efter kursens slut. Brukar få ge 1000-1500 kr och säljer för några hundralappar billigare.

Du är körd utan lagbok. Eller i vart fall utan författningstext. I och för sig kan du ju alltid kolla alla lagar på datorn, men det är mycket mer otympligt och svårare att överblicka. Däremot behöver du sällan den senaste upplagan och många behåller sin bok i två eller tre år innan de köper en ny. Oftast märks ingen skillnad alls i de relevanta lagarna.

Även om det säkert varierar från examinator till examinator skulle jag tro att språket spelar en inte oväsentlig roll vid bedömningen. Det är lättare att övertyga med sitt svar om det har en bra disposition och är väl stilistiskt skrivet. Att göra grammatiska fel ser direkt illa ut. Så även att använda krångliga ord som studenten inte vet hur de ska användas. Mitt bästa råd i det här avseendet är att skriva enkelt och koncist samt på ett klart sätt med många underrubriker så att examinatorn lätt kan läsa igenom svaret. Det är bra med luft och mellanrum i texten. Tänk själv att läsa igenom 250 handskrivna svar som behandlar samma fråga. Inte inspirerande precis

När jag pluggade köpte jag en lagbok inför första terminen som jag hade hela programmet. Använde den bara vid tentor och aldrig annars (vid många tentor hade vi dessutom speciella lagtextkompendier, varför lagboken inte behövdes). Jag tycker personligen att det är mycket smidigare att läsa lagtext på dator.

http://www.tidningenkarriar.se/Arkivet/2006/4/Ung-pa-byran---lagre-timlon-an-stadaren/

Detta är troligen väldigt vinklat, men ändå. Man börjar tänka om lite när man läser det där.

Ämnet juridik är ju dock väldigt intressant. Men jag vill inte jobba mer än 45 timmar i veckan. Finns det roliga, statusfyllda och välbetalda jobb där man inte jobbar ihjäl sig?

Jag tycker åklagaryrket verkar jäkligt spännande och ska nog satsa på det. Men för att bli det krävs väl både tur och bra betyg? Vad satsar ni på och varför?

(SU)


Jag har aldrig hört om någon som fått avdrag för språkfel. Om språket är tillräckligt för att examinatorn ska förstå hur du tänkt är du nog safe.



Det varierar från kurs till kurs något. Här är senaste JIK:en på SU (4h): http://s000.tinyupload.com/?file_id=36760624602725543046


Försök vara noggrann, systematisk, stringent och koncis. Hoppas det hjälpte.


Jag gjorde alla gamla tentor jag kunde komma över. Ibland var det fler än 15. Man får vara försiktig och se till att hålla koll på att rättsläget eller kursinnehållet kan ha ändrats dock.


Det är ibland lite mer komplicerat än korvstoppande av paragrafer (juridik är inte det samma som var i lagen något står). En säkert tveksam jämförelse är att det inte räcker att memorera femmans, sjuans och åttans multiplikationstabell om det är sexan som kommer på tentan.

Jag brukade göra extentor med andra eller ensam och därefter läsa på de områden jag missat poäng på. När man gjort 10+ tentor brukar man också ha eliminerat många av de vanliga slarvfelen (de brukar pekas ut i svarsmallarna).


Jag ska räkna ut det där någon gång men i korthet är det dyrt, säkert ~3k/termin om man köper allt nytt. Jag har gjort på olika sätt men alltid fått tillbaka 60-70 % via vidareförsäljning.

Hade jag gått om programmet hade jag inte köpt lagbok. Jag använde den på två kurser (JIKen T1/Processen T5) och då egentligen bara tentorna. Lär dig slå i den, därefter kan du låna en för respektive tenta.

Don't.


Säkert. Men jag tror det är en klok idé att vara förberedd på att få jobba lite om man har som mål att få status och pengar.

Är 45h så mycket? Jag spelade just CS i 12h och det gick snabbt och var kul. Men jag tror inte det kommer ge mig så mycket pengar och status.


Tingsmeritering (bra betyg, ish) och därefter något säkert skrämmande intervjuförfarande. Jag tror för övrigt de ofta lägger lite mer tid på jobbet än vad som står i avtalet.



För närvarande är mitt största karriärsmål att övertyga min flickvän att bli affärsjurist, så att jag slipper.

Tackar.

En fråga angående att sitta ting:

Är det bara den där totalpoängen som gäller? Såg att man i snitt behövde knappt 290 poäng runt om i landet. Jag har minst 24 p via 180 hp och ett jobb hittar man ju oavsett betyg, så tids nog kommer man ju upp i ett par års arbetslivserfarenhet, vilket väl blir 36 poäng att addera. Då har jag minst 60 poäng efter ett par års arbete.

Förmodar att det ligger till på följande vis, men vill bara försäkra:

Jag kan alltså via ba i snitt lyckas få en tingsplats med lite tur? 155*1,5+60 poäng innebär ju en totalpoäng som eventuellt kan vara tillräckligt. Eller hur? Sen att jag är rätt gammal när jag får tingsplatsen är väl en annan femma. Fast det går kanske att skaffa rätt mycket arbetslivserfarenhet medan man studerar? Isf behöver man inte vara lastgammal när man får platsen, förutsatt att man snittar ba.

Du kan få max 36 extrapoäng allt som allt. Raka Ba + 36 = 268.

Nja, artikeln är lite gammal och innehåller en del frågetecken, men direkt vinklad ser den inte ute att vara.

Grejen är den att det finns hundratals byråer där ute, och lika många byråer, lika många olika arbetskulturer och arbetsklimat finns det. På vissa byråer jobbar den biträdande juristen 40 timmar i veckan, kanske till och med mindre, när den biträdande juristen på andra byråer jobbar från nio på morgonen till tre på morgonen. På vissa byråer är stämningen human, kanske till och med varm, när den på andra byråer är koncentrationslägermässig. Det varierar helt enkelt.

En sak som alltjämt verkar vara kutym är att det finns "storbyråer" som bygger på något av ett pyramidspel; unga, ambitiösa och duktiga biträdande jurister rekryteras in i en verksamhet för att närmast slava, antingen för den mer eller mindre uttalade möjligheten att bli delägare, eller i värsta fall för den mer eller mindre uttalade "ynnesten" att jobba på storbyrå. Inte sagt att inte delägarna också kan jobba hårt på dessa byråer, men hur man än vänder och vrider på det handlar det i många fall om att tjäna pengar på arméer av jurister där kanske 1 på 25 blir delägare.

Vad som krävs för att bli delägare kan i sin tur diskuteras, men förenklat handlar det mindre om juridisk expertis och mer om klientackvisition.

Advokatbranschen är egentligen en märklig bransch, eftersom det är en bransch där du å ena sidan är advokat med allt vad det innebär, och å andra sidan är konsult med allt vad det innebär. Två aspekter som inte alltid rimmar väl med varandra.


Säkert, men det kanske krävs några hundår innan man når dit, t.ex. genom att jobba på byrå några år och sedan bli bolagsjurist.


Det krävs notarietjänstgöring för att bli åklagare, vilket i sin tur kräver bra betyg, och därefter är det lite som att söka till vilket jobb som helst med CV, personligt brev, tester, intervju m.m.

Många åklagare jobbar betydligt mer än 45 timmar i veckan och många åklagare lägger ner mycket tid på mindre spännande rutinmål.


Jag satsar på att bli en mer renodlad processjurist framöver. I affärsjuridiska processer kan väl tilläggas. Helt enkelt av den anledningen att det är väldigt kul, vilket i sin tur har att göra med kampmomentet.

Någon av er som ska läsa/läst UJIKEN?

Det är ytterst lite självständigt författande under grundkurserna (T1-T6) på GU, bortsett från det studenterna skriver på tentorna. Fördjupningskurserna har olika upplägg, vissa examineras genom uppsats, andra genom salstentamen. Ytterligare vissa genom båda två och ytterligare andra på något annat sätt.

Som jag nämnde för något inlägg sedan så kanske jag kommer att posta en guide om hur juristprogrammet är på GU.

Tills dess, eftersom intresse verkar finnas, presenteras här de moment där något, mer eller mindre, fritt ska skrivas på GU under gundkurserna. Med reservation för att jag kommer ihåg fel eller att något ändrats sedan jag gick kurserna.
T1 - grupp-PM (4-5 personer) 1,5 hp
T2 - DD (4-5 personer), 3 hp inkl muntlig redovisning på Vinges kontor.
T3 - grupp-uppsats (3 personer), 3 hp inkl opponering. (Även två hemtor á 6 hp vardera, men det torde kanske inte inkluderas i denna uppräkning?).
T4 - rättsutredning (4-5 personer), 6 hp inkl rättegångsspel
T5 - individuellt PM, 3 hp
T6 - möjlighet att lämna in totalt fyra individuella PM varav ett kan ersätta en av de fyra tentafrågorna på en 15 hp-kurs (OBS! Denna kursen har såvitt jag förstått nytt upplägg.)

Apropå betyg på GU så är uppfattningen i tråden att de är betydligt lägre på GU än på andra universitet. Jag har säkert bidragit (utan något som helst stöd men jag gillar att klaga ) till den uppfattningen men jag upplever det som att GU nog är det universitet som har lägst betyg (iaf jämfört med LU, UU och SU – UmU och ÖU hör jag i princip ingenting ifrån). Även denna statistik talar väl för att så är fallet.

Framför allt är det, på grundkurserna, två kurser som brukar ha en fantastiskt hög andel U; GJM (T1) och Civilrätt C/KERAI (T5). Utöver det förstår jag det som att AB-procenten generellt är lägre på GU än på övriga universitet (jfr. länken till statistiken).

Med det sagt, det går att få höga betyg på GU. Det är inte omöjligt, men kanske helt enkelt lite svårare än på övriga universitet (eller så är studenterna på de andra universiteten duktigare/mer ambitiösa?). Dock har jag bara gått på just GU så jag har ju ingen som helst möjlighet att jämföra. Det vore dock roligt att höra vad någon som bytt från ett universitet till ett annat har att säga om svårighetsgraden på de olika universiteten.

(Jag har hört lösa rykten om att ett par studenter som inte klarade GJM (tre försök) på GU ska ha bytt till SU och att de då fick AB på första kursen )

Edit: Jag såg nu att länken till statistiken avser betygen från 2014. Jag läste Civilrätt C/KERAI HT14 och min uppfattning är att betygen på den kursen just det året var ganska höga och att ganska få kuggade. Således hade statistiken troligen sett ännu värre ut om det hade varit statistik från ett år då GU på vanligt vis underkände drygt 50 % på den kursen.

Försöker igen med min fråga som inte fick nåt svar.

Hur går man till väga angående praktik? Vilken termin kan man börja praktisera? Vilka uppgifter får man på byrån? Hur kontaktar man byrån? Via arbetsförmedlingen eller hur går man till väga? Allt ni kan om praktik är av intresse.