Juristprogrammet

Det är få som kan balansera festande 4 dagar i veckan och samtidigt få bra betyg på kurserna. Min gissning är att dessa inte bryr sig om betygen i samma utsträckning, alternativt har fruktansvärt lätt för sig.

Första terminen var värst i min kull, vissa snittade nog uppåt 5 utekvällar i veckan de första två månaderna. Inte konstigt att många får alkoholproblem under studietiden...

Det är en av fördelarna på SU - obefintligt nationsliv och nazistiska priser i stan gör det svårare att bli alkis än i studentorterna!

Alla har vi haft de där kursarna. Mina var i Uppsala och de hoppade av efter ett par terminer då ett festande på den där nivån omöjliggör ett tillräckligt lärande för att klara av tentorna. När de inser att de ligger efter och aldrig kommer att komma ikapp (alt. kuggar omtentorna) så dyker de bara inte upp mer en vacker dag.

För många så är universitetet första kontakten med alkohol och en del klarar helt enkelt inte av det.

På tal om Stockholms universitet.

Vad tycker Flashbacks SU-jurister om det här tilltaget på initiativ av dekanus Jonas Ebbesson m fl? http://www.jurinst.su.se/om-oss/nyheter/d%C3%A4rf%C3%B6r-byttes-professorsportr%C3%A4tten-ut-mot-nya-konstverk-1.242324

Jag är inte SU-student men bidrar ändå. Att i sig byta ut konst är det inget fel i; det finns inget egenvärde i att bevara bara för bevarandets skull. Det problematiska här är enligt min meningen motiveringen bakom, vilket liknar någon form av historierevisionism. Ebbesson argumentation är minst sagt underlig. Först hävdar han att konstverken inte speglar fakultetens historia. Sedan kommer det fram att de de-facto gör det. Avslutningsvis frångår han dock helt de historiska resonemangen och hävdar istället att tavlorna inte speglar de nu aktuella medarbetarna på fakulteten.

Jag får lite 1984-vibbar.

Jag har full förståelse för att de plockade ner tavlorna, visserligen har erfarenheten inte visat oss att herrarnas insatser inom juridiken (som var anledningen till att förära herrarna tavlor till att börja med) var noll och intet, visserligen är deras insatser alltjämt av stort värde, men vad som motiverar att en tavla hängs upp behöver inte vara i närheten av motivet till att plocka ner densamma.

En och annan skulle kanske säga att målningar på gamla gubbar inte riktigt är tidsenligt, kanske argumentera för lite modernisering och i det dolda hänvisa till Darwins teorier, men personligen tycker jag det är ett alldeles förträffligt drag att uttrycka följande: "Tavlorna, som föreställer äldre vita manliga professorer, beskriver inte fakulteten och dess historia på ett relevant sätt." Inte fan beskriver tavlorna den nuvarande fakulteten på ett relevant sätt, visserligen beskriver tavlorna fakultetens historia på ett relevant sätt, men endast så som det var och inte så som det borde ha varit.

Vi bör skämmas för att den akademiska världen var mansdominerad förr i tiden! Just vi bör göra det! Arvsynd är bra! Generationsstraff bättre! Total avsaknad av intellektuell hederlighet bäst av allt! Eller nej; allra bäst är det faktum att historia inte existerar om vi inte tänker på det, och genom att sopa bort alla spår av vår historia så behöver vi inte tänka på den, ergo; den existerar inte och inträffade aldrig.

Det glädjer mig att ingen ung student ska behöva titta på tavlorna och tänka tanken: "Satan i gatan vad det var andra tider förr. Så strama, bistra, och vänta här, japp, så mansdominerat. Vita äldre män. Så var det då. Tiderna har ändrats. Bra det." Undertecknad tänkte något liknande inför ett rättegångsspel i en av de berörda lokalerna och undertecknad hade gynnats av att inte behöva tänka tanken. Tur att ingen framtida student ska behöva reflektera över vad som varit. Tur att framtida studenter ska få titta på könsneutral hen-konst som inkluderar alla socioekonomiska grupper och kränkbara varianter. Jobbiga frågor bemöts bäst med skygglappar.

Viktigast är trots allt att alla känner sig delaktiga och inkluderade! Sådant handlar inte om så triviala saker som människors agerande utan rummet i vilket agerandet sker.

Härnäst bör stolarna justeras så att de längre får sitta på kortare stolar och vice versa!

På vissa kurser går det lätt att festa fyra dagar i veckan (dock inte under hela kursen!), då dessa är så enkla. RoA:n i Uppsala är ett exempel, och flera andra fördjupningskurser torde kvala in i "fest-kategorin". T1 är ju inte heller särskilt saftig, varför det går att festa i början av terminen och efter PM-inlämning innan tentaplugget drar igång.

Hej, likt många andra jur.stud har jag tänkt att dubbla med en ek.kand för tingspoängen. Dock är tanken att bara skita helt i betygen i alla icke-juridiska kurser (främst för att jag har behövt lägga ner ca 45h/veckan för att få alla AB hittills och inte vill lägga mer än 20h/veckan på ekonomistudier).

Under sommaren har jag dock insett att jag även är intresserad av en master på Oxbridge/LSE. Skulle dåliga ekonomibetyg skada mina chanser att komma in på en sådan master, eller bör jag köra på för att maximera mina tingspoäng?

Tack på förhand!

Ja, då räcker knappt bara bra betyg till. Den här frågan bör du emellertid ställa i en mer relevant tråd.

Med all respekt så vore det trevligt att få svar av någon som ligger lite före mig i utbildningen, eller åtminstone studerar juridik.

Gällande att frågan är felplacerad så ber jag om ursäkt. Med tanke på att du tidigare har frågat hur mycket en delägare lyfter så trodde jag att min fråga var tillräckligt väl anknuten till juristprogrammet.

Det är nog klokare att fråga i en tråd som handlar om vad som krävs för att komma in på en master på LSE (eller oxbridge, men oxbridge kan ju betyda en jävla massa olika masters). Rakt av skulle jag väl tro att du bör fundera mer på GMAT-test, engelska, referenser (professor är nog bra) och CV i övrigt än en sidoexamen. Management t ex: