Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Vilken betydelse kan hälsotillståndet tillmätas?

Julian Assange har vidare åberopat att hans hälsoläge försämrats på ett sådant sätt att det inte är proportionerligt att låta utevarohäktningen av honom bestå. Till stöd för det har han åberopat ett intyg om sitt hälsotillstånd och om behov av viss behandling som inte kan tillgodoses på Ecuadors ambassad.

Det ifrågasätts inte att långvarig vistelse inomhus och på begränsade ytor rent allmänt är negativt ur ett hälsoperspektiv eller att Julian Assange har behov av tandvård eller röntgenundersökning av sin axel. Frågan är om detta skall påverka proportionalitetsbedömningen. Det finns inte något som rent fysiskt hindrar Julian Assange att lämna ambassaden. Skälet till att han vistats inomhus och att han inte sökt vård är risken för att gripas och överlämnas för lagföring till Sverige. På så sätt hänger frågan om de negativa effekterna för hans hälsa ska beaktas samman med frågan om hans vistelse på ambassaden ska jämställas med ett frihetsberövande. Vår uppfattning är att detta inte ska ges en självständig betydelse utan ryms inom ramen för frågan om vilken betydelse den långa tid som utevarohäktningen bestått ska ges i proportionalitetsbedömningen.

Frågan om Julian Assange ska ges ”fri lejd” för att få vård för den tandskada han haft sedan i vart fall december 2010 och för att genomgå de undersökningar som krävs för att ställa rätt diagnos på hans axelbesvär är först och främst en fråga för Storbritannien. Att Storbritannien i oktober 2015 inte bedömt behovet så akut att man tillmötesgått hans begäran bör därför inte påverka bedömningen av proportionaliteten i fortsatt häktning i hans frånvaro.

Sammanfattning
En häktning som har verkställts är typiskt sett betydligt mer ingripande än en som inte har verkställts. De begränsningar i sin frihet som Julian Assange upplevt under tiden han vistats på Ecuadors ambassad är en följd av hans eget val att ta sin tillflykt till ambassaden och kan därför inte påverka proportionalitetsbedömningen utöver vad som allmänt ligger i att utevarohäktningen bestått under lång tid.

De allmänt negativa konsekvenserna för hans hälsoläge får på samma sätt beaktas inom ramen för de hänsyn som kan tas till den tid häktningen varat. Frågan om behovet av att uppsöka tandvård eller sjukvård för en röntgenunder- sökning är så akut att ”fri lejd” bör medges är främst en fråga för myndigheterna i Storbritannien att ta ställning till och bör inte tillmätas vikt vid proportionalitetsbedömningen.

Den långa tid beslutet om häktning i frånvaro gällt ställer ökade krav på överväga alternativa åtgärder för att driva förundersökningen framåt. Den enligt vår uppfattning enda möjliga vägen för att genomföra förhör och att ta DNA-prov utan att helt åsidosätta kravet på kvalitet i bedömningsunderlaget består i att göra detta där Julian Assange vistas, nämligen på Ecuadors ambassad i London. Vi har under det gångna året, med den snabbhet det låtit sig göra, bedrivit ett kontinuerligt arbete för att få detta till stånd. Vi väntar för närvarande på svar från Ecuador på den aktuella framställningen om rättslig hjälp.

Det allmänna intresset av att utredningen kan fortsätta väger enligt vår uppfattning fortfarande tungt. Med hänsyn till att arbetet för att genomföra förhör och ta DNA-prov bedrivits kontinuerligt under det gånga året och att det fortfarande finns en möjlighet att de begärda utredningsåtgärderna blir möjliga att genomföra samt att risken för att Julian Assange undandrar sig lagföring är fortsatt hög är häktning enligt vår uppfattning förenlig med proportionalitetsprincipen.

Sedan början av förra året har ett arbete pågått för att få till stånd förhör med Julian Assange på Ecuadors ambassad i London trots att kvaliteten i ett förhör under dessa omständigheter inte kan ge ett så gott bedömningsunderlag som varit önskvärt i en förundersökning rörande brott av aktuellt slag.

Förhöret skulle komma att äga rum på brittiskt territorium och en ansökan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål skickades till Storbritannien i månadsskiftet maj/juni 2015. Samtidigt skickades en likalydande ansökan till Ecuador. Ansökningarna avsåg tillstånd till att på ambassaden genomföra förhör med Julian Assange och att ta DNA-prov på honom. Storbritannien gav tillstånd i enlighet med ansökan vilket innebar att svensk åklagare och polis skulle genomföra utredningsåtgärderna. Däremot kom inget tillstånd från Ecuador och i slutet av sommaren 2015 tog den svenska regeringen ett initiativ som slutligen resulterade i ett avtal om ömsesidig hjälp i brottmål mellan Ecuador och Sverige. Avtalet trädde i kraft den 22 december 2015. Ansökan om rättslig hjälp i brottmål förnyades och Justitiedepartementet översände den 12 januari 2016 ansökan till Ecuadors centralmyndighet, Riksåklagarämbetet. I svaret daterat den 13 januari 2016 avvisades ansökan på formella grunder. Vidare klargjorde Ecuadors riksåklagare att ansökningen bland annat måste avse att utredningsåtgärderna vidtas av en ecuadoriansk åklagare och måste innefatta en lista över de frågor som ska ställas. Vi gjorde då bedömningen att vikten av att ta den enda till buds stående möjligheten att föra utredningen framåt vägde så tungt att den ytterligare kvalitetsförlust i bedömningsunderlaget som förfarandet innebär måste accepteras. Efter översättning till spanska översände Justitiedepartementet vår nya ansökan till Ecuador den 16 mars 2016. Vi väntar för närvarande på svar från Ecuadors riksåklagarämbete.

Mot denna bakgrund anser vi att kravet på att söka alternativa vägar är uppfyllt samt att arbetet bedrivits så snabbt som under rådande omständigheter varit möjligt.

Mot denna bakgrund anser vi att kravet på att söka alternativa vägar är uppfyllt samt att arbetet bedrivits så snabbt som under rådande omständigheter varit möjligt.

en ansökan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål skickades till Storbritannien i månadsskiftet maj/juni 2015. Samtidigt skickades en likalydande ansökan till Ecuador.