Jag har tagit ledigt över påsken, och njuter av lite gott vin...
Piero Marras ”Quando Gigi Riva tornerà” :
https://www.youtube.com/watch?v=Wnby-U5q9cg
För att återvända något till diskussionen där vi snuddade vid Ancelotti så vill jag lyfta fram att han är sympatisk. Självklart kan han sin Calcio och har enormt mycket kunskap. Men han kan också ta människor och erkänna sina brister, och därmed lära sig från dem. På 1990-talet var det populärt med system. Demon-tränarna hade sina system. Och Ancelotti tackade nej till Baggio för att han inte passade in i hans system...
Något han såklart ångrar, men visade att han hade förstått då han i Milan fick möjlighet att spela med Pirlo och Rui Costa samtidigt. Mazzone hade visat att det fungerade med Pirlo i sin djupa roll som regista medan man hade Baggio. Och det tog Ancelotti fasta på. För det var hans uppgift att få mest möjliga ur de spelare som han hade tillgängliga. Det var ett trendbrott inom italiensk fotboll.
Mycket av mitt snack om Calcio kommer från Cagliari, men även Mazzones Brescia. Och Pep Guardiola förstod detta tidigt och ville vara där. För att spela med Baggio, och lära sig Calcio.
Men Pep håller stenhårt vid sitt system. I Barcelona hade han stommen till de som tog guld i EM2008, VM2010 och EM2012, samt såklart Messi som kan uppfinna allt ur inget. Gick till Bayern München med stommen till de som tog guld VM 2014 kryddat med flera världsstjärnor. Regerande CL-mästare.
Allegri däremot är annorlunda. Han lyfter fram sina fel, brister och misstag. Både personliga och som tränare. De en del av hans styrka. Och vare sig i Milan eller Juventus har han fått spela med sin renodlade trequartista som alla vet att han vill ha. Men han uppfinner nya sätt att spela. Beroende på vilka spelare han har tillgängliga, efter motståndarna och övriga omständigheter. Av de tre är han nog fotbollsmässigt den skickligaste tränaren.