Citat:
Ursprungligen postat av
gato12
Mjoo, alltid lätt att vända på steken...men i de allra flesta fall så har läkaren bra mycket bättre koll än vad du har på diverse medikamenter och gör en kvalificerad bedömning över vad du behöver och inte behöver.
Och det är väl självklart att motion och terapi hjälper i det långa loppet.
Bensodiazepiner hjälper till exempel mer i det kortare perspektivet.
Men det är klart att om man är knarkare så vill man ha starka mediciner.
Nja, terapi hjälper inte alla.
Själv är jag inte speciellt mottaglig.
Första gången man är där, kan det vara rätt skönt att få kräka ur sig.
Men sedan blir det mest ett evigt malande, om samma saker om och om igen. Eller någon som mest sitter och hummar, eller kanske en viktigpetter som ska göra "självklara" liknelser som ofta inte alls stämmer utan bara är något denne fått för sig.
Ja, jag har träffat några stycken.
Starka mediciner kan man vilja ha/behöva utan att vara knarkare.
Jag vet t ex. att jag definitivt kommer att behöva dessa om/när någon av mina nära anhöriga går bort, som jag står nära. Det finns många olika anledningar till att dessa kan behövas under perioder i livet. Men visst, försiktighet ska iakttas.
Antidepp fungerar väl bara på en viss procent på befolkningen?
Begriper inte varför alla läkare är så ihärdiga med att skriva ut dessa som någon mirakelkur. Av vissa (många) av dem har jag fått hemska biverkningar som sitter i länge.
Det är egentligen inget större "fel" på mig.
Men jag är en överkänslig typ som "känner in" för mycket och har en hjärna som jobbar i 110 knyck 24/7. Sover därför dåligt, vilket ger ångest, vilket ger dåligt sömn som ger ångest osv. osv. om igen.