Citat:
» 242 arbetsgivare har hittat och åtgärdat osakliga löneskillnader (44,2 procent).
» Lönejusteringarna berör minst 5 246 personer, varav mer än 90 procent är kvinnor.
» Den sammanlagda lönejusteringen uppgår till minst 70,3 miljoner kronor.
» Den genomsnittliga lönejusteringen per person är 1 120 kronor i månaden.
» 179 arbetsgivare planerar andra åtgärder än lönejusteringar för att främja
jämställda löner (32,7 procent).
https://jamstalldhetsfeministern.files.wordpress.com/2014/04/miljongranskningen_etapp2_nov2008.pdf
( alla som vill kolla detta, scrolla ner till sidan 54/56. så ligger där en prydlig sammanfattning i tabellform)
Arbetsgivare som vidtagit lönejusteringar eller andra åtgärder 59,7 %
Alltså över hälften av de deltagande arbetsgivarna upptäckte lönediskriminering på sina arbetsplatser. Alltså ett spritt fenomen hos arbetsgivare, och som du ser mer än hälften av dessa har i sin tur åtgärdat bristen på andra sätt än via lönejusteringar.
» Lönejusteringarna berör minst 5 246 personer, varav mer än 90 procent är kvinnor.
» Den sammanlagda lönejusteringen uppgår till minst 70,3 miljoner kronor.
» Den genomsnittliga lönejusteringen per person är 1 120 kronor i månaden.
» 179 arbetsgivare planerar andra åtgärder än lönejusteringar för att främja
jämställda löner (32,7 procent).
https://jamstalldhetsfeministern.files.wordpress.com/2014/04/miljongranskningen_etapp2_nov2008.pdf
( alla som vill kolla detta, scrolla ner till sidan 54/56. så ligger där en prydlig sammanfattning i tabellform)
Arbetsgivare som vidtagit lönejusteringar eller andra åtgärder 59,7 %
Alltså över hälften av de deltagande arbetsgivarna upptäckte lönediskriminering på sina arbetsplatser. Alltså ett spritt fenomen hos arbetsgivare, och som du ser mer än hälften av dessa har i sin tur åtgärdat bristen på andra sätt än via lönejusteringar.
Om man läser en liten del av den där rapporten så finner man ganska snabbt att skillnaderna inte främst ligger inom yrkeskategorier utan mellan dem. Det är alltså en rapport som undersöker kvinnors generella lön jämfört med männens. Att påvisa diskriminering i så generella system blir väldigt komplicerat, och lönenivån blir därför inte den enda faktorn. Som man förstår så spelar personligt val av yrke, arbetslivserfarenhet osv roll i lönesättning på ett mer generellt plan.
Den sektor som genomförde de största lönejusteringar var yrkesområdet Utbildning (1 074 kr/anställd jämfört med genomsnittet 242 kr/anställd). Om man tittar närmare på resultatet så ser man följande:
Citat:
Flera av högskolorna och universiteten i Miljongranskningen har i sin analys
särskilt lyft fram de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män som utför
lika och likvärdiga arbeten vid olika fakulteter (humaniora och samhällsvetenskap
jämfört med ekonomi, teknik och naturvetenskap). Löneskillnaderna har
förklarats med att arbetstagarna inom ekonomi, teknik och naturvetenskap har
marknadsmässiga löner. För att ändå skapa jämställda löner mellan kvinnor och
män som utför lika och likvärdiga arbeten har arbetsgivarna i sin handlingsplan
åtagit sig att på lång sikt minska löneskillnaderna.
https://jamstalldhetsfeministern.files.wordpress.com/2014/04/miljongranskningen_etapp2_nov2008.pdf
s. 32-36
särskilt lyft fram de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män som utför
lika och likvärdiga arbeten vid olika fakulteter (humaniora och samhällsvetenskap
jämfört med ekonomi, teknik och naturvetenskap). Löneskillnaderna har
förklarats med att arbetstagarna inom ekonomi, teknik och naturvetenskap har
marknadsmässiga löner. För att ändå skapa jämställda löner mellan kvinnor och
män som utför lika och likvärdiga arbeten har arbetsgivarna i sin handlingsplan
åtagit sig att på lång sikt minska löneskillnaderna.
https://jamstalldhetsfeministern.files.wordpress.com/2014/04/miljongranskningen_etapp2_nov2008.pdf
s. 32-36
Man jämförde alltså löner inom humaniora och samhällsvetenskap, som inte hade marknadsmässiga löner, mot ekonomi, teknik och naturvetenskap som använde sig av marknadsmässiga löner, och därefter gjorde lönejusteringar. Detta räknas med i statistiken som du hänför som bevis på att diskriminering förekommer. Det måste ju då innebära att det faktum att humaniora och samhällsvetenskapliga fakulteterna inte använde sig av marknadsmässiga löner är diskriminering i sig. Men hur förklarar man då att det självklart finns manliga lärare inom dessa fakulteter? Det skulle väl snarare vara att se som en diskriminering av lärare inom ämnena humaniora och samhällsvetenskap än att det skulle handla om diskriminering av kvinnor.
Eller tänker jag fel?
__________________
Senast redigerad av Knapptryckarn 2016-02-26 kl. 13:16.
Senast redigerad av Knapptryckarn 2016-02-26 kl. 13:16.

