Citat:
Ursprungligen postat av
Bob-Wright
Assange påstår i sina submissions till UNWGAD att åklagare inte har rätt att utfärda EAWs. Det är inte sant. Åklagare och och även Ministry of Justices har denna rätt under förutsättning att det finns ett underliggande beslut från en opartisk domstol. Något som bekräftades i Bucnys v Ministry of Justice, Lithuania. Assanges påståenden är falska.
Här gäller det att kunna läsa innantill och förstå engelska. Vad JA påstått är följande: "It has determined that the requirement of a “
judicial authority” cannot be interpreted as being fulfilled by a prosecutor [...]", och detta: "In the Bucnys case, the Supreme Court revisited its split decision in
Assange vs. Swedish Prosecution Authority and explained that the single argument which had become the decisive point in Assange had been reached incorrectly."
Detta är fullständigt korrekt, inte sant? Det är förvisso inte ett argument som hjälper JA eftersom engelsk domstol alltså numera skulle betrakta åklagaren, uppbackad av HDs beslut som en
judicial authority. Det väsentliga här är alltså domstolsbeslutet, inte åklagaren. Åklagaren kan bytas ut mot en sekreterare, asfaltsläggare eller systemtekniker om man så önskar.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bob-Wright
I JAs fall är den enda anledningen till att han ännu inte blivit åtalad är att han uteblivit från Sverige. Det hade en domstol funnit om de prövat ärendet. JA är också charged. Mer om detta nedan.
Här måste vi reda ut vad begreppet "enda anledningen" egentligen betyder. Innebär det, som du antyder, att åklagaren kan ställa upp en arbetsordning där JAs närvaro i Sverige är en förutsättning för ett antal utredningsåtgärder vilka måste vidtas innan åtal, och sedan hävda att överföring av JA till Sverige är den enda åtgärd som återstår eftersom alla andra åtgärder är blockerade av detta enligt det givna arbetschemat?
Om så vore fallet är det i princip upp till åklagarens godtycke när man når fram till punkten då "enda anledningen" återstår.
Nej, det rimliga är att "enda anledningen" skall tolkas som att det finns någon juridisk teknikalitet innan åtal beslutas som kräver närvaro av den i princip åtalade personen. Det kan inte innebära att hörandet av den misstänkte återstår. Förhöret är, som framgår såväl av europakonventionen som rambeslutet för EAWn, den brottsanklagades rättighet och skall utföras
utan dröjsmål. Det finns inget lagstöd att skjuta upp detta tills efter EAWn verkställts på grund av eventuella kvalitétsvinster.
Eftersom det inte finns några sådana teknikaliteter i Svensk lagstiftning som hindrar att åtalsbeslut fattas innan man utfärdar en EAW kan det inte vara tal om att detta undantag gäller vid utlämning till Sverige.
Att High Court föreslår att man skall etablera en praxis där man bara skall fråga åklagaren om saken kan inte sägas vara en effektiv sätt att uppnå syftet med den nya lagstiftningen. Denna praxis bör överprövas av Supreme Court.
UNWGAD uppgift är att granska om den anklagades rättigheter enligt FNs konventioner är uppfyllda. De benämner därför till den tidigare avsaknaden av krav på åtalsbeslut som en
brist, och införandet av kravet som en
rättelse. Det är alltså, enligt dem, nödvändigt med en effektiv kontroll av att åtalsbeslut är i princip fattat för att den anklagades rättigheter skall vara uppfyllda.
Jag skall titta närmare på hur High Court föreslår att man genomför proportionalitetsprövningen, och återkommer eventuellt om detta. Tack för länken!
Citat:
Ursprungligen postat av
Bob-Wright
Så till sist det du påpekar att UNWGADs beslut grundar sig på lagtexter och fakta. Detta är också helt felaktigt. För det första är Assange ”charged”. Att det förhåller sig på detta sätt är tydligt om man går till Europadomstolens utslag om när en person är att betrakta som charged. Se domen Eckle v Germany 15 July 1982, nr 51:
Den här frågan har vi diskuterat förr. JA befinner sig förvisso i ett tillstånd som är likvärdigt med "charged", men begreppet saknas i Svensk lagstiftning och jag kan inte se att det är något fel i att kritisera Sverige för att ha en svårbegriplig praxis för att bestämma vilka rättigheter som gäller vid brottsmisstanke. Dessutom är det inte tillräckligt med "charged", det skall även fattats beslut om åtal. Sverige bestrider inte att beslut om åtal saknas. Man hävdar inte heller att JAs närvaro är det enda som återstår innan åtalsbeslut fattas. Det framgår dessutom av HDs dom att ytterligare utredningsåtgärder kan genomföras i London.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bob-Wright
Bristen i UNWGADs "opinion" är att man bortsett från fakta och lagtexter. Huruvida UNWGADs ”opinion” kommer att ändras vet jag inte. Men om UNWGADs trovärdighet ska bibehållas måste den ändras.
Ett påstående blir inte sant bara för att det kommer från Bob-Wright. UNWGAD är en viktig institution för att utöva påtryckningar på länder som begår övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Deras trovärdighet skadas förstås av att Sverige och Storbritanniens förtal. För att upprätthålla deras trovärdighet måste Sverige och Storbrittannien begränsa sig till sakliga argument om man avser kritisera deras beslut, och respektera beslutet även om man inte håller med.
För inte kan man väl kasta FN framför tåget för att hålla en misstänkt brottsling häktad? För det handlar väl om en häktning för en brottsmisstanke värt max 4 års fängelse? Och några hundra tusen i skadestånd? Eller?