Citat:
Jodå, i länken står det att regimen rensar upp bland de egna leden, så visst görs det ansatsningar även där. Varför jag "utgår ifrån vad andra gör" för för att belysa problematiken i ditt resonemang. Du anser att man ska "terrorstämpla" en hel stat och dess officiella armé (som för övrigt är en begreppsmässig omöjlighet), och mitt svar var att man, om vi ska leka med den tanken, i så fall måste tillämpa den regeln konsekvent och då hamnar man i just den problematiken jag beskrev. Detsamma gäller utredande av krigsbrott (som ju stater kan göra sig skyldiga till) att man i så fall skulle behöva ICC som inte har någon juristiktion att vare sig utreda eller döma i Syrien. Tycker man att Syrien bör förgöras för att de inte gått med i ICC så måste man även här vara konsekvent och inse att flera andra länder inte heller gjort det (som t.ex. Israel) och att man måste bedöma dessa lika konsekvent enligt samma princip, så det är inte helt enkelt.Så du har alltså inga andra fall att komma med, men ändå är du villig att påstå att "Så ja, regimens hejdukar åtalas de med."? Varför valde du istället att försvara det genom att ta första länken ur din google-sökning?
Jag håller med dig i din poäng att Assadregimen inte kan åtala sig själv. Däremot ligger problematiken i att du hellre vill se Assadregimen vid makten än IS på grund av ideologiska skiljelinjer, vilket är förståeligt. Men varför väljer du mellan de två? Varför anser du inte att båda borde bekämpas och ersättas av syriska nationella koalitionen, vilket innehåller representanter från minoriteter såsom assyrier/syrianer och kurder? Du anser att Assad är den mindre onda av de båda, men förstår du att Assad står för de överväldigande dödsfallen i Syrien? IS och andra jihadister är ett symptom för ett misslyckat styre.
http://sn4hr.org/blog/2016/01/02/16116/
Israel, när soldater begår krigsbrott, åtalar de ansvariga när det finns bevis, precis som i vilken demokratiserat och oberoende domstol som helst. Jag kan rada upp flera exempel på israeliska soldater som åtalats, till skillnad mot ditt exempel på Assads kusin, så trots allt inte blev dömd för krigsbrott.
Gällande att bomba under fredsamtal så är det en beprövad metod. Under Vietnamkriget körde nordvietnam ofta med en "Talk-Attack" strategi som gick ut på att man ömsom anföll, omsom förhandlade. Detta ledde till att nordsidan skaffade sig stora fördelargentemot USA, och till slut vann man som bekant kriget. Läs mer om detta i Professor James Hershberg bok “Marigold: The Lost Chance for Peace in Vietnam”. Så ja, taktiskt sett kan det vara till Assad och Rysslands favour att göra på det sättet, även om det ur "rebellernas" perspektiv säkert uppfattas som taskigt.
Du svarar inte på min fråga. Varför utgår du från vad andra gör? Om de flesta stater begår krigsbrott betyder det att det är något att föredra? Du för ju ett dumt och ogenomtänkt resonemang som inte berör min fråga överhuvudtaget. Den enkla frågan är, anser du att bomba oppositionen gynnar fredssamtalen? Det kan ju gynna Assadregimen att fortsätta bomba, men är det viktigare än att undvika civila dödsfall, vilket hans bomber medför? Uppenbarligen är svaret för Ryssland och Assadregimen ja, och detta visar på hur mycket de värderar fred och människoliv.
Jag håller med dig i din poäng att Assadregimen inte kan åtala sig själv. Däremot ligger problematiken i att du hellre vill se Assadregimen vid makten än IS på grund av ideologiska skiljelinjer, vilket är förståeligt. Men varför väljer du mellan de två? Varför anser du inte att båda borde bekämpas och ersättas av syriska nationella koalitionen, vilket innehåller representanter från minoriteter såsom assyrier/syrianer och kurder? Du anser att Assad är den mindre onda av de båda, men förstår du att Assad står för de överväldigande dödsfallen i Syrien? IS och andra jihadister är ett symptom för ett misslyckat styre.
http://sn4hr.org/blog/2016/01/02/16116/
Israel, när soldater begår krigsbrott, åtalar de ansvariga när det finns bevis, precis som i vilken demokratiserat och oberoende domstol som helst. Jag kan rada upp flera exempel på israeliska soldater som åtalats, till skillnad mot ditt exempel på Assads kusin, så trots allt inte blev dömd för krigsbrott.
Gällande att bomba under fredsamtal så är det en beprövad metod. Under Vietnamkriget körde nordvietnam ofta med en "Talk-Attack" strategi som gick ut på att man ömsom anföll, omsom förhandlade. Detta ledde till att nordsidan skaffade sig stora fördelargentemot USA, och till slut vann man som bekant kriget. Läs mer om detta i Professor James Hershberg bok “Marigold: The Lost Chance for Peace in Vietnam”. Så ja, taktiskt sett kan det vara till Assad och Rysslands favour att göra på det sättet, även om det ur "rebellernas" perspektiv säkert uppfattas som taskigt.
Du svarar inte på min fråga. Varför utgår du från vad andra gör? Om de flesta stater begår krigsbrott betyder det att det är något att föredra? Du för ju ett dumt och ogenomtänkt resonemang som inte berör min fråga överhuvudtaget. Den enkla frågan är, anser du att bomba oppositionen gynnar fredssamtalen? Det kan ju gynna Assadregimen att fortsätta bomba, men är det viktigare än att undvika civila dödsfall, vilket hans bomber medför? Uppenbarligen är svaret för Ryssland och Assadregimen ja, och detta visar på hur mycket de värderar fred och människoliv.
Jag väljer inte mellan två onda ting, jag väljer mellan tre onda, och av dessa är Assad minst dåligt. Blandrebellerna har Nusra och jihadisterna alltjämt ett för stort inflytande och det finns även alltför stor oenighet och fragmention bland dem. Jag tror det finns en roamtiserad vanföreställning bland manga i väst om vilka rebellerna är. Vinner Assad så finns det EN förhandlingspart att ta itu med efter kriget. Vinner däremot rebellerna så finns ett ändlöst lapptäcke av sekteristiska grupper och islamister som snabbt kommer lägga all tillstymmelse av enighet åt sidan så fort motståndaren är besegrad, varpå nytt inbördeskrig snabbt kommer bryta ut. Vi så detta tydligt i Afghanistan i början av 90-talet då väst vurmade för mujaheddin och diverse motståndsgrupper mot Sovjetstödda regimen ungefär på samma naiva sätt som John McCain vurmar för rebelljihadisterna. Så fort kommunistregimen föll blev det totalt kaos i landet då alla började slåss mot alla. Detsamma i Somalia efter att diktatorn Barre störtats. Landet har än idag, snart 25 år senare, fortfarande inte stabiliserats! Jag kan nästintill garantera att vi kommer få se liknande scener i Syrien om rebellerna kommer till makten. Syrienkriget kräver en pragmatisk lösning, och den lösningen just nu är Assad. Det behöver inte betyda att man glömmer vad han gjort eller att man behöver tycka om honom, men att man föredrar en situation som är dålig men hanterlig framför en som är dålig och ohanterlig.
__________________
Senast redigerad av scrollock 2016-02-11 kl. 00:55.
Senast redigerad av scrollock 2016-02-11 kl. 00:55.