2013-07-16, 14:41
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Vad metafysik r kompliceras av att det ofta anvnds i en snv betydelse, som dessutom tenderar att bli ett skllsord. Metafysik i strre mening, som i inlggen ovan, kallas d t ex ontologi.

Metafysik i mer snv mening r ven den ganska oprecis.. Men ett mycket vanligt drag r att man med metafysik menar en begreppsartad verklighet. Man sker allts tingens vsen i grundlggande begrepp. Ordmagi skulle man kunna kalla det.

I Comtes anda stlls sedan metafysiken, som ett mer primitivt frstadium till vetenskapen, mot den positiva vetenskapen.

En liknande, snv betydelse fr metafysik anvnder post-modernister som Derrida.

Hr r ngra inlgg dr jag tar upp hur metafysik, i den snva betydelsen, terkommande skapar problem nr man diskuterar kosmologi:
https://www.flashback.org/sp41842514
https://www.flashback.org/sp41842161

Jag tror det du talar om r i linjen efter Kant. Han talade inte om tinget i sig men frstelseapparaten hos mnniskan som formar vrlden. S nr man undersker begreppen i begreppsapparaten utfr man metafysik. Det r ur det allt det hr med berttelser kommer. Vi sger s och s, men det r inte reala objekt vi talar om. Det r en anti-Realism. Man vnder sig mot "sprket" istllet fr verkliga objekt. Exempelvis r det hr med universalier en viktig del i realism, men fiktionalism i anti-Realism.

Har jag rtt?
Citera
2013-07-16, 15:55
  #14
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrWarum
Jag tror det du talar om r i linjen efter Kant. Han talade inte om tinget i sig men frstelseapparaten hos mnniskan som formar vrlden. S nr man undersker begreppen i begreppsapparaten utfr man metafysik. Det r ur det allt det hr med berttelser kommer. Vi sger s och s, men det r inte reala objekt vi talar om. Det r en anti-Realism. Man vnder sig mot "sprket" istllet fr verkliga objekt. Exempelvis r det hr med universalier en viktig del i realism, men fiktionalism i anti-Realism.

Har jag rtt?

Ja, ngonstans i frlngningen av den tyska filosofins diskussion efter Kant ndde vl metafysiken sin hjdpunkt. ( jag vet mkt litet om Kant, har aldrig frsttt vitsen med honom ) Fr Derrida t ex r hjdpunkten Hegel. Men drefter r den positivistiska vetenskapen egentligen maskerad metafysik. Detta r ngot jag kan hlla med om.

Hegel terfrde begreppsapparaten till vrlden, till den konkreta verkligheten. Historien sgs som utvecklingen av iders inre motsgelser.

Men metafysiken r mycket ldre n s, sklart. Thomas av Aquino och skolastiken, t ex. Eller nya testamentet: I begynnelsen var ordet....
Citera
2013-07-16, 23:37
  #15
Medlem
Calissimuss avatar
Okej, ser som jag anat tidigare att det undandrar sig enkel definition, men jag tycker nd att det har klarnat litegrann, tack fr svaren. Min reviderade uppfattning om metafysik (naturligtvis fortfarande ppen fr korrigering) blir att det frmst handlar om djupdykningar i abstrakta begrepp. Allts fr det frsta frgor om vad tid, rum, sanning, existens, sanning, ndvndighet o dyl egentligen r - en jakt p sdana tings "vsen". Och fr det andra r det inte vilka begrepp som helst, utan metafysik begrnsar sig (lt sga _i regel_) till en mngd mera fundamentala abstrakta begrepp som inte vetenskaperna vill eller kan dissekera (dr finns det ju i regel svar, eller frsk till svar, tex vad intelligens r (psykologi), eller vad materia r(fysik)).

r jag ngorlunda med i matchen nu?

Fljdfundering: Hur grnsar metafysik mot sprkvetenskap? gnar man sig t metafysik om man skriver en ordboksdefinition av tex "sanning"?
Citera
2013-07-23, 20:16
  #16
Medlem
Vindhlers avatar
Collin Cleary har skrivit om vad metafysik r i sin introduktion till Heidegger:

http://www.counter-currents.com/2012...rnists-part-1/

Citat:
The term metaphysics has been appropriated in recent years to function as a synonym for new age or occult. I still vividly remember the two older women in my college metaphysics course who kept asking questions about crystals and astral projection, and who grumbled outside class that the professor was not covering any real-world metaphysics.

As a branch of philosophy, metaphysics could be defined as the study of the fundamental nature of reality. It asks such questions as what is real? and, as Heidegger will shortly tell us, what is being? Metaphysics asks the most fundamental questions in philosophy and thus it asks the most fundamental questions possible for human beings.

What Heidegger teaches, however, is that metaphysics should be thought of less as a timeless, perennial area of human inquiry and more as a project that began with certain assumptions that were very much rooted in a particular time and place. The project of Western metaphysics then changed and developed and played out the consequences of those assumptions, until it reached a climax and, for all intents and purposes, came to an end. For Heidegger, what has driven the Western metaphysical project is the desire to give expression to what being is. Curiously, however, Western metaphysicians have not only seldom actually identified this as their aim, they have systematically obscured the question of being itself.

Metaphysics begins with the pre-Socratic philosophers, some of whom speculated about a primal and eternal stuff from which all things came. Others, like the Pythagoreans, believed in objective ideas after which the material world was fashioned. Platos theory of forms developed out of such speculations. Aristotle took up that theory, revising it and arguing for the existence of a God that causes worldly change and transformation through the unrequited love all things feel for him
Citera
2013-07-24, 01:14
  #17
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calissimus
Jag kmpar fr att f ett bttre grepp om detta begrepp...Vore tacksam fr hjlp med detta..

Fr att utg ifrn ngra exempel, jag har ftt uppfattningen att fljande r metafysik:

-Finns det en gud?
-Finns det fri vilja?
-Fanns det ngot fre big bang?
-Vad r en orsak?

Men d handlar det ju egentligen bara om sakers existens och tillstnd. Frgor som handlar om hur vrlden r eller fungerar - men som samtidigt inte besvaras eller adresseras av fysik eller andra vetenskaper? r det rtt uppfattat?

Var gr grnsen i s fall mot mera banala frgor ssom:

-Vad hade hnt om jag inte flyttat till staden x utan till y?
-t jag en ostmacka fr ett r sedan?


Kanske kan man sga att det finns tre typer av frgor, vardagliga frgor, stora frgor och gigantiska frgor/frgor som inte ens r logiska.

De vardagliga frgorna r de som du kallar banala.

Stora frgor r de som behandlas av vetenskapen och som vi antar att vi kan finna ett svar till.

Resterande frgor frvntar vi oss inte kunna finna ngra svar p och dessa kallar vi metafysiska. Men lustigt nog r mnga vardagliga frgor egentligen av delvis metafysisk karaktr bara att vi inte tnker p det s. Dina tv banala frgor r bra exempel p det. Din frsta banala frga har ju tydliga metafysiska implikationer iom att frgor om historiens berknelighet ingr.

Den andra banala frgan implicerar olika antaganden om minnets tillfrlitlighet och beskaffenhet som kan vara lite metafysiska. Gr man ner p nnu mer grundlggande niv s r alla ord metafysiska antaganden av olika slag. Ordet "ostmacka" implicerar att du tror att ostmackor existerar enligt vissa premisser och kulturella verenskommelser.

Det lustiga r att alla tankar vi tnker hela tiden r beroende av massvis med metafysiska antaganden som vi inte r medvetna om och som r inbyggda i sprket och kulturen.

Som jag ser det s r alla tankar insvepta i ett metafysiskt dis. Folk r dock s inskolade i att inte se det s att de inte ser det.

Ett annat stt att uttrycka det r att om du utforskar ngot fysiskt eller mentalt tillrckligt lngt s kommer du alltid hamna i metafysiken. De flesta metafysiska frgor som jag knner till r av paradoxal natur.

Jag ser allts p vrlden som en bubbla i metafysiken dr vrt tnkande r helt beroende av vilken instllning vi har till det vi aldrig kan veta ngot om. P ngot stt verkar det som om vrt tnkande kring metafysiken r det som faktiskt styr vrt tnkande.

Slutsatsen r att man inte ska tnka p saker som man inte vill tnka p typ. Det r mina fem cent.
Citera
2013-07-24, 13:43
  #18
Medlem
Calissimuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Kanske kan man sga att det finns tre typer av frgor, vardagliga frgor, stora frgor och gigantiska frgor/frgor som inte ens r logiska.

De vardagliga frgorna r de som du kallar banala.

Stora frgor r de som behandlas av vetenskapen och som vi antar att vi kan finna ett svar till.

Resterande frgor frvntar vi oss inte kunna finna ngra svar p och dessa kallar vi metafysiska. Men lustigt nog r mnga vardagliga frgor egentligen av delvis metafysisk karaktr bara att vi inte tnker p det s. Dina tv banala frgor r bra exempel p det. Din frsta banala frga har ju tydliga metafysiska implikationer iom att frgor om historiens berknelighet ingr.

Den andra banala frgan implicerar olika antaganden om minnets tillfrlitlighet och beskaffenhet som kan vara lite metafysiska. Gr man ner p nnu mer grundlggande niv s r alla ord metafysiska antaganden av olika slag. Ordet "ostmacka" implicerar att du tror att ostmackor existerar enligt vissa premisser och kulturella verenskommelser.

Det lustiga r att alla tankar vi tnker hela tiden r beroende av massvis med metafysiska antaganden som vi inte r medvetna om och som r inbyggda i sprket och kulturen.

Som jag ser det s r alla tankar insvepta i ett metafysiskt dis. Folk r dock s inskolade i att inte se det s att de inte ser det.

Ett annat stt att uttrycka det r att om du utforskar ngot fysiskt eller mentalt tillrckligt lngt s kommer du alltid hamna i metafysiken. De flesta metafysiska frgor som jag knner till r av paradoxal natur.

Jag ser allts p vrlden som en bubbla i metafysiken dr vrt tnkande r helt beroende av vilken instllning vi har till det vi aldrig kan veta ngot om. P ngot stt verkar det som om vrt tnkande kring metafysiken r det som faktiskt styr vrt tnkande.

Slutsatsen r att man inte ska tnka p saker som man inte vill tnka p typ. Det r mina fem cent.

Tycker du benar ut det rtt bra hr, att frgorna r av olika typer eller niver. Fr att spinna vidare: Vardagsintuitionen ger en ytlig men praktisk id som svar p "vad r"-frgor, ett "frstelsedjup" som oftast duger fr de flesta. Sen kan vetenskap i en andra niv p "vad-r" frgandet dissekera det vardagliga tinget ytterligare - definiera bestndsdelar, blottlgga strukturer, stlla upp kvantitativa samband. Men ngonstans stter vetenskapen p, om den bryr sig att g s lngt, frgor som viker undan fr den vetenskapliga skalpellen - oavsett hur mycket kraft som lggs p- och d kallar man det metafysik. Men vad som r metafysik beror vl p hur vass skalpellen r i dagslget. "Vad r materia?" kanske en gng var metafysik? Eller vad ljus r? Nr Newton sysslade med sitt kartlggande av optiska lagar, s var ju det "cutting edge" fr vetenskapen och frgan om vad ljus egentligen r, var d omjlig att angripa (elektromagnetiska lagarna var ju t.ex. inte upptckta) och att anse som metafysik...
Citera
2016-02-10, 11:06
  #19
Medlem
starke_adolfs avatar
Metafysikens natur och verklighetsanknytning

Jag vill diskutera metafysikens natur samt nytta och inverkan p verkliga, fysikaliska fenomen.
  • Hur kan man dra ngra metafysiska slutsatser om de per definition inte gr att upptcka?
    Det finns bortom det fysiska. Bortom vra sinnen. Vad skiljer d metafysik frn rena fantasier?
  • Kan man tnka sig att vissa omrden av metafysiken inte r fysikaliska n eller hur ska man stlla sig till det? Grnsen fr vad som r upptckbart frndras konstant i och med den vetenskapliga utvecklingen.
  • Hur stller ni er till metafysikens giltighet, trovrdighet och sanningsvrde? Kan det finnas ngot rent metafysiskt som r rtt eller fel? Kan det finnas ngot rent metafysiskt som r sant eller falskt?
  • r metafysiken ndvndig fr att frst och motivera fysiken? Om ja, varfr?
Citera
2016-02-10, 11:09
  #20
Medlem
Bogomils avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Jag vill diskutera metafysikens natur samt nytta och inverkan p verkliga, fysikaliska fenomen.
  • Hur kan man dra ngra metafysiska slutsatser om de per definition inte gr att upptcka?
    Det finns bortom det fysiska. Bortom vra sinnen. Vad skiljer d metafysik frn rena fantasier?
  • Kan man tnka sig att vissa omrden av metafysiken inte r fysikaliska n eller hur ska man stlla sig till det? Grnsen fr vad som r upptckbart frndras konstant i och med den vetenskapliga utvecklingen.
  • Hur stller ni er till metafysikens giltighet, trovrdighet och sanningsvrde? Kan det finnas ngot rent metafysiskt som r rtt eller fel? Kan det finnas ngot rent metafysiskt som r sant eller falskt?
  • r metafysiken ndvndig fr att frst och motivera fysiken? Om ja, varfr?

Frst en frga: Avser du med "metafysik" det som folkligt kallas "vernaturligt"?
Citera
2016-02-10, 11:26
  #21
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bogomil
Frst en frga: Avser du med "metafysik" det som folkligt kallas "vernaturligt"?
Nej, men det beror p vad du menar med vernaturligt? Jag tycker att ordet "vernaturligt" klingar spken, andar och annat lst paranormalt, det r inte frmst det jag menar ven om de fenomenen antagligen ocks faller under metafysiska fenomen.

Svrt att definiera, men med metafysik menar jag det som inte r fysik. Det som r bortom vetenskapen och som inte kan upptckas. Vrldens beskaffenhet p ett plan som r bortom den ptagliga verkligheten men som nd kan tyckas ha en inverkan p det verkliga. Slog upp metafysik p Wikipedia, och fljande r exempel p sdana mnen: Fri vilja, kausalitet, varande, etc. (lnk)

Du eller ngon annan fr grna komma med en tydligare och bttre definition om ni har en.
Citera
2016-02-10, 12:35
  #22
Bannlyst
Hll trden levande folk!
Citera
2016-02-10, 12:59
  #23
Medlem
Aha men du tnker p metafysik som att handla om freml och att vi inte har ngra sensorer fr att upptcka dem. I Platons teori om universaler gr det verkligen att ha kunskap om sdant. Du har ju idn i huvudet. Den teoretiska grunden fr att betrakta det s r resonemangen om likhet och tererinring. S det r inte s att detta r freml som vi inte har sensorer fr att upptcka.

Dremot r det substanser i Platons mening, eftersom de r sjlvtillrckliga. Men freml krver materia. Detta r former. Som en soffa bestr av materialen skinn och tr och mjukmaterial, vilket jag antar fysiken kan mta, medan soffan i sin form r en instantiering av universalen soffa. Hur ska fysiken anvnda ngot enda verktyg fr att faststlla vad som r en soffa? nd mste vi tala om soffor, det r ngot som vi vet finns redan frteoretiskt. Att svara p vad det r tillhr metafysiken

Jag knner till fyra svar p vad som r en soffa: formlra, nominalism, troplra, och Heideggers holistiska verktygslra. Men jag tror aldrig att fysiken skulle f ett verktyg fr att mta och bedma detta.
Citera
2016-02-10, 13:42
  #24
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrWarum
Aha men du tnker p metafysik som att handla om freml och att vi inte har ngra sensorer fr att upptcka dem. I Platons teori om universaler gr det verkligen att ha kunskap om sdant. Du har ju idn i huvudet. Den teoretiska grunden fr att betrakta det s r resonemangen om likhet och tererinring. S det r inte s att detta r freml som vi inte har sensorer fr att upptcka.

Dremot r det substanser i Platons mening, eftersom de r sjlvtillrckliga. Men freml krver materia. Detta r former. Som en soffa bestr av materialen skinn och tr och mjukmaterial, vilket jag antar fysiken kan mta, medan soffan i sin form r en instantiering av universalen soffa. Hur ska fysiken anvnda ngot enda verktyg fr att faststlla vad som r en soffa? nd mste vi tala om soffor, det r ngot som vi vet finns redan frteoretiskt. Att svara p vad det r tillhr metafysiken

Jag knner till fyra svar p vad som r en soffa: formlra, nominalism, troplra, och Heideggers holistiska verktygslra. Men jag tror aldrig att fysiken skulle f ett verktyg fr att mta och bedma detta.
Tack fr ett klargrande svar! Nej, jag tnker inte endast p materiella ting som vi inte kan upptcka. Jag tnker p allt, oavsett hur det infrlivas i vrlden (som ett freml, en tanke ,etc.), som r bortom det fysikaliska. Man kan argumentera fr att det enda fysiken kan behandla r olika slags freml, nmligen partiklar och hur de interagerar och bygger upp vrlden som vi upplever den. Alla partiklar som fysiken behandlar r dremot inte materiella i meningen att de har en rumslig utbredning eller att de har en massa. Jag syftar p punktpartiklar och masslsa partiklar. Likfrbannat r de i ngon mening fysikaliska, d de utgr fundamentala delar i den vetenskapliga teorin om vrt universum.

Om vi kan programmera en dator att knna igen freml s r det vl precis lran om universaler som vi programmerar in? Vi ger datorn frutsttningar fr att ngot ska kunna klassas som exempelvis en soffa och anvnder fysikaliska mtinstrument fr att skanna av soffan, varvid datorn testar frutsttningarna mot mtresultaten och avgr om det r en soffa eller ej. I den meningen skulle allts soffan i sin form vara ngonting som r avgrbart genom logiska instruktioner och algoritmer. Datorn kan allts kategorisera fysiska ting. Logik och algoritmer r metafysiska. r datorn en slags brygga mellan metafysik och fysik? Precis nr vergr det fysiska till metafysik och vice versa?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in