2013-07-16, 14:41
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Vad metafysik är kompliceras av att det ofta används i en snäv betydelse, som dessutom tenderar att bli ett skällsord. Metafysik i större mening, som i inläggen ovan, kallas då t ex ontologi.

Metafysik i mer snäv mening är även den ganska oprecis.. Men ett mycket vanligt drag är att man med metafysik menar en begreppsartad verklighet. Man söker alltså tingens väsen i grundläggande begrepp. Ordmagi skulle man kunna kalla det.

I Comtes anda ställs sedan metafysiken, som ett mer primitivt förstadium till vetenskapen, mot den positiva vetenskapen.

En liknande, snäv betydelse för metafysik använder post-modernister som Derrida.

Här är några inlägg där jag tar upp hur metafysik, i den snäva betydelsen, återkommande skapar problem när man diskuterar kosmologi:
https://www.flashback.org/sp41842514
https://www.flashback.org/sp41842161

Jag tror det du talar om är i linjen efter Kant. Han talade inte om tinget i sig men förståelseapparaten hos människan som formar världen. Så när man undersöker begreppen i begreppsapparaten utför man metafysik. Det är ur det allt det här med berättelser kommer. Vi säger så och så, men det är inte reala objekt vi talar om. Det är en anti-Realism. Man vänder sig mot "språket" istället för verkliga objekt. Exempelvis är det här med universalier en viktig del i realism, men fiktionalism i anti-Realism.

Har jag rätt?
Citera
2013-07-16, 15:55
  #14
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrWarum
Jag tror det du talar om är i linjen efter Kant. Han talade inte om tinget i sig men förståelseapparaten hos människan som formar världen. Så när man undersöker begreppen i begreppsapparaten utför man metafysik. Det är ur det allt det här med berättelser kommer. Vi säger så och så, men det är inte reala objekt vi talar om. Det är en anti-Realism. Man vänder sig mot "språket" istället för verkliga objekt. Exempelvis är det här med universalier en viktig del i realism, men fiktionalism i anti-Realism.

Har jag rätt?

Ja, någonstans i förlängningen av den tyska filosofins diskussion efter Kant nådde väl metafysiken sin höjdpunkt. ( jag vet mkt litet om Kant, har aldrig förstått vitsen med honom ) För Derrida t ex är höjdpunkten Hegel. Men därefter är den positivistiska vetenskapen egentligen maskerad metafysik. Detta är något jag kan hålla med om.

Hegel återförde begreppsapparaten till världen, till den konkreta verkligheten. Historien sågs som utvecklingen av idéers inre motsägelser.

Men metafysiken är mycket äldre än så, såklart. Thomas av Aquino och skolastiken, t ex. Eller nya testamentet: I begynnelsen var ordet....
Citera
2013-07-16, 23:37
  #15
Medlem
Calissimuss avatar
Okej, ser som jag anat tidigare att det undandrar sig enkel definition, men jag tycker ändå att det har klarnat litegrann, tack för svaren. Min reviderade uppfattning om metafysik (naturligtvis fortfarande öppen för korrigering) blir att det främst handlar om djupdykningar i abstrakta begrepp. Alltså för det första frågor om vad tid, rum, sanning, existens, sanning, nödvändighet o dyl egentligen är - en jakt på sådana tings "väsen". Och för det andra är det inte vilka begrepp som helst, utan metafysik begränsar sig (låt säga _i regel_) till en mängd mera fundamentala abstrakta begrepp som inte vetenskaperna vill eller kan dissekera (där finns det ju i regel svar, eller försök till svar, tex vad intelligens är (psykologi), eller vad materia är(fysik)).

Är jag någorlunda med i matchen nu?

Följdfundering: Hur gränsar metafysik mot språkvetenskap? Ägnar man sig åt metafysik om man skriver en ordboksdefinition av tex "sanning"?
Citera
2013-07-23, 20:16
  #16
Medlem
Vindhlers avatar
Collin Cleary har skrivit om vad metafysik är i sin introduktion till Heidegger:

http://www.counter-currents.com/2012...rnists-part-1/

Citat:
The term “metaphysics” has been appropriated in recent years to function as a synonym for “new age” or “occult.” I still vividly remember the two older women in my college metaphysics course who kept asking questions about crystals and astral projection, and who grumbled outside class that the professor was not covering any “real-world metaphysics.”

As a branch of philosophy, metaphysics could be defined as the study of the fundamental nature of reality. It asks such questions as “what is real?” – and, as Heidegger will shortly tell us, “what is being?” Metaphysics asks the most fundamental questions in philosophy – and thus it asks the most fundamental questions possible for human beings.

What Heidegger teaches, however, is that metaphysics should be thought of less as a timeless, perennial area of human inquiry and more as a “project” that began with certain assumptions that were very much rooted in a particular time and place. The project of Western metaphysics then changed and developed and played out the consequences of those assumptions, until it reached a climax and, for all intents and purposes, came to an end. For Heidegger, what has driven the Western metaphysical project is the desire to give expression to what being is. Curiously, however, Western metaphysicians have not only seldom actually identified this as their aim, they have systematically obscured the question of being itself.

Metaphysics begins with the pre-Socratic philosophers, some of whom speculated about a primal and eternal “stuff” from which all things came. Others, like the Pythagoreans, believed in objective ideas after which the material world was fashioned. Plato’s “theory of forms” developed out of such speculations. Aristotle took up that theory, revising it and arguing for the existence of a God that causes worldly change and transformation through the unrequited love all things feel for him
Citera
2013-07-24, 01:14
  #17
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calissimus
Jag kämpar för att få ett bättre grepp om detta begrepp...Vore tacksam för hjälp med detta..

För att utgå ifrån några exempel, jag har fått uppfattningen att följande är metafysik:

-Finns det en gud?
-Finns det fri vilja?
-Fanns det något före big bang?
-Vad är en orsak?

Men då handlar det ju egentligen bara om sakers existens och tillstånd. Frågor som handlar om hur världen är eller fungerar - men som samtidigt inte besvaras eller adresseras av fysik eller andra vetenskaper? Är det rätt uppfattat?

Var går gränsen i så fall mot mera banala frågor såsom:

-Vad hade hänt om jag inte flyttat till staden x utan till y?
-Åt jag en ostmacka för ett år sedan?


Kanske kan man säga att det finns tre typer av frågor, vardagliga frågor, stora frågor och gigantiska frågor/frågor som inte ens är logiska.

De vardagliga frågorna är de som du kallar banala.

Stora frågor är de som behandlas av vetenskapen och som vi antar att vi kan finna ett svar till.

Resterande frågor förväntar vi oss inte kunna finna några svar på och dessa kallar vi metafysiska. Men lustigt nog är många vardagliga frågor egentligen av delvis metafysisk karaktär bara att vi inte tänker på det så. Dina två banala frågor är bra exempel på det. Din första banala fråga har ju tydliga metafysiska implikationer iom att frågor om historiens beräknelighet ingår.

Den andra banala frågan implicerar olika antaganden om minnets tillförlitlighet och beskaffenhet som kan vara lite metafysiska. Går man ner på ännu mer grundläggande nivå så är alla ord metafysiska antaganden av olika slag. Ordet "ostmacka" implicerar att du tror att ostmackor existerar enligt vissa premisser och kulturella överenskommelser.

Det lustiga är att alla tankar vi tänker hela tiden är beroende av massvis med metafysiska antaganden som vi inte är medvetna om och som är inbyggda i språket och kulturen.

Som jag ser det så är alla tankar insvepta i ett metafysiskt dis. Folk är dock så inskolade i att inte se det så att de inte ser det.

Ett annat sätt att uttrycka det är att om du utforskar något fysiskt eller mentalt tillräckligt långt så kommer du alltid hamna i metafysiken. De flesta metafysiska frågor som jag känner till är av paradoxal natur.

Jag ser alltså på världen som en bubbla i metafysiken där vårt tänkande är helt beroende av vilken inställning vi har till det vi aldrig kan veta något om. På något sätt verkar det som om vårt tänkande kring metafysiken är det som faktiskt styr vårt tänkande.

Slutsatsen är att man inte ska tänka på saker som man inte vill tänka på typ. Det är mina fem cent.
Citera
2013-07-24, 13:43
  #18
Medlem
Calissimuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Kanske kan man säga att det finns tre typer av frågor, vardagliga frågor, stora frågor och gigantiska frågor/frågor som inte ens är logiska.

De vardagliga frågorna är de som du kallar banala.

Stora frågor är de som behandlas av vetenskapen och som vi antar att vi kan finna ett svar till.

Resterande frågor förväntar vi oss inte kunna finna några svar på och dessa kallar vi metafysiska. Men lustigt nog är många vardagliga frågor egentligen av delvis metafysisk karaktär bara att vi inte tänker på det så. Dina två banala frågor är bra exempel på det. Din första banala fråga har ju tydliga metafysiska implikationer iom att frågor om historiens beräknelighet ingår.

Den andra banala frågan implicerar olika antaganden om minnets tillförlitlighet och beskaffenhet som kan vara lite metafysiska. Går man ner på ännu mer grundläggande nivå så är alla ord metafysiska antaganden av olika slag. Ordet "ostmacka" implicerar att du tror att ostmackor existerar enligt vissa premisser och kulturella överenskommelser.

Det lustiga är att alla tankar vi tänker hela tiden är beroende av massvis med metafysiska antaganden som vi inte är medvetna om och som är inbyggda i språket och kulturen.

Som jag ser det så är alla tankar insvepta i ett metafysiskt dis. Folk är dock så inskolade i att inte se det så att de inte ser det.

Ett annat sätt att uttrycka det är att om du utforskar något fysiskt eller mentalt tillräckligt långt så kommer du alltid hamna i metafysiken. De flesta metafysiska frågor som jag känner till är av paradoxal natur.

Jag ser alltså på världen som en bubbla i metafysiken där vårt tänkande är helt beroende av vilken inställning vi har till det vi aldrig kan veta något om. På något sätt verkar det som om vårt tänkande kring metafysiken är det som faktiskt styr vårt tänkande.

Slutsatsen är att man inte ska tänka på saker som man inte vill tänka på typ. Det är mina fem cent.

Tycker du benar ut det rätt bra här, att frågorna är av olika typer eller nivåer. För att spinna vidare: Vardagsintuitionen ger en ytlig men praktisk idé som svar på "vad är"-frågor, ett "förståelsedjup" som oftast duger för de flesta. Sen kan vetenskap i en andra nivå på "vad-är" frågandet dissekera det vardagliga tinget ytterligare - definiera beståndsdelar, blottlägga strukturer, ställa upp kvantitativa samband. Men någonstans stöter vetenskapen på, om den bryr sig att gå så långt, frågor som viker undan för den vetenskapliga skalpellen - oavsett hur mycket kraft som läggs på- och då kallar man det metafysik. Men vad som är metafysik beror väl på hur vass skalpellen är i dagsläget. "Vad är materia?" kanske en gång var metafysik? Eller vad ljus är? När Newton sysslade med sitt kartläggande av optiska lagar, så var ju det "cutting edge" för vetenskapen och frågan om vad ljus egentligen är, var då omöjlig att angripa (elektromagnetiska lagarna var ju t.ex. inte upptäckta) och att anse som metafysik...
Citera
2016-02-10, 11:06
  #19
Medlem
starke_adolfs avatar
Metafysikens natur och verklighetsanknytning

Jag vill diskutera metafysikens natur samt nytta och inverkan på verkliga, fysikaliska fenomen.
  • Hur kan man dra några metafysiska slutsatser om de per definition inte går att upptäcka?
    Det finns bortom det fysiska. Bortom våra sinnen. Vad skiljer då metafysik från rena fantasier?
  • Kan man tänka sig att vissa områden av metafysiken inte är fysikaliska än eller hur ska man ställa sig till det? Gränsen för vad som är upptäckbart förändras konstant i och med den vetenskapliga utvecklingen.
  • Hur ställer ni er till metafysikens giltighet, trovärdighet och sanningsvärde? Kan det finnas något rent metafysiskt som är rätt eller fel? Kan det finnas något rent metafysiskt som är sant eller falskt?
  • Är metafysiken nödvändig för att förstå och motivera fysiken? Om ja, varför?
Citera
2016-02-10, 11:09
  #20
Medlem
Bogomils avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Jag vill diskutera metafysikens natur samt nytta och inverkan på verkliga, fysikaliska fenomen.
  • Hur kan man dra några metafysiska slutsatser om de per definition inte går att upptäcka?
    Det finns bortom det fysiska. Bortom våra sinnen. Vad skiljer då metafysik från rena fantasier?
  • Kan man tänka sig att vissa områden av metafysiken inte är fysikaliska än eller hur ska man ställa sig till det? Gränsen för vad som är upptäckbart förändras konstant i och med den vetenskapliga utvecklingen.
  • Hur ställer ni er till metafysikens giltighet, trovärdighet och sanningsvärde? Kan det finnas något rent metafysiskt som är rätt eller fel? Kan det finnas något rent metafysiskt som är sant eller falskt?
  • Är metafysiken nödvändig för att förstå och motivera fysiken? Om ja, varför?

Först en fråga: Avser du med "metafysik" det som folkligt kallas "övernaturligt"?
Citera
2016-02-10, 11:26
  #21
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bogomil
Först en fråga: Avser du med "metafysik" det som folkligt kallas "övernaturligt"?
Nej, men det beror på vad du menar med övernaturligt? Jag tycker att ordet "övernaturligt" klingar spöken, andar och annat löst paranormalt, det är inte främst det jag menar även om de fenomenen antagligen också faller under metafysiska fenomen.

Svårt att definiera, men med metafysik menar jag det som inte är fysik. Det som är bortom vetenskapen och som inte kan upptäckas. Världens beskaffenhet på ett plan som är bortom den påtagliga verkligheten men som ändå kan tyckas ha en inverkan på det verkliga. Slog upp metafysik på Wikipedia, och följande är exempel på sådana ämnen: Fri vilja, kausalitet, varande, etc. (länk)

Du eller någon annan får gärna komma med en tydligare och bättre definition om ni har en.
Citera
2016-02-10, 12:35
  #22
Bannlyst
Håll tråden levande folk!
Citera
2016-02-10, 12:59
  #23
Medlem
Aha men du tänker på metafysik som att handla om föremål och att vi inte har några sensorer för att upptäcka dem. I Platons teori om universaler går det verkligen att ha kunskap om sådant. Du har ju idén i huvudet. Den teoretiska grunden för att betrakta det så är resonemangen om likhet och återerinring. Så det är inte så att detta är föremål som vi inte har sensorer för att upptäcka.

Däremot är det substanser i Platons mening, eftersom de är självtillräckliga. Men föremål kräver materia. Detta är former. Som en soffa består av materialen skinn och trä och mjukmaterial, vilket jag antar fysiken kan mäta, medan soffan i sin form är en instantiering av universalen soffa. Hur ska fysiken använda något enda verktyg för att fastställa vad som är en soffa? Ändå måste vi tala om soffor, det är något som vi vet finns redan förteoretiskt. Att svara på vad det är tillhör metafysiken

Jag känner till fyra svar på vad som är en soffa: formlära, nominalism, troplära, och Heideggers holistiska verktygslära. Men jag tror aldrig att fysiken skulle få ett verktyg för att mäta och bedöma detta.
Citera
2016-02-10, 13:42
  #24
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrWarum
Aha men du tänker på metafysik som att handla om föremål och att vi inte har några sensorer för att upptäcka dem. I Platons teori om universaler går det verkligen att ha kunskap om sådant. Du har ju idén i huvudet. Den teoretiska grunden för att betrakta det så är resonemangen om likhet och återerinring. Så det är inte så att detta är föremål som vi inte har sensorer för att upptäcka.

Däremot är det substanser i Platons mening, eftersom de är självtillräckliga. Men föremål kräver materia. Detta är former. Som en soffa består av materialen skinn och trä och mjukmaterial, vilket jag antar fysiken kan mäta, medan soffan i sin form är en instantiering av universalen soffa. Hur ska fysiken använda något enda verktyg för att fastställa vad som är en soffa? Ändå måste vi tala om soffor, det är något som vi vet finns redan förteoretiskt. Att svara på vad det är tillhör metafysiken

Jag känner till fyra svar på vad som är en soffa: formlära, nominalism, troplära, och Heideggers holistiska verktygslära. Men jag tror aldrig att fysiken skulle få ett verktyg för att mäta och bedöma detta.
Tack för ett klargörande svar! Nej, jag tänker inte endast på materiella ting som vi inte kan upptäcka. Jag tänker på allt, oavsett hur det införlivas i världen (som ett föremål, en tanke ,etc.), som är bortom det fysikaliska. Man kan argumentera för att det enda fysiken kan behandla är olika slags föremål, nämligen partiklar och hur de interagerar och bygger upp världen som vi upplever den. Alla partiklar som fysiken behandlar är däremot inte materiella i meningen att de har en rumslig utbredning eller att de har en massa. Jag syftar på punktpartiklar och masslösa partiklar. Likförbannat är de i någon mening fysikaliska, då de utgör fundamentala delar i den vetenskapliga teorin om vårt universum.

Om vi kan programmera en dator att känna igen föremål så är det väl precis läran om universaler som vi programmerar in? Vi ger datorn förutsättningar för att något ska kunna klassas som exempelvis en soffa och använder fysikaliska mätinstrument för att skanna av soffan, varvid datorn testar förutsättningarna mot mätresultaten och avgör om det är en soffa eller ej. I den meningen skulle alltså soffan i sin form vara någonting som är avgörbart genom logiska instruktioner och algoritmer. Datorn kan alltså kategorisera fysiska ting. Logik och algoritmer är metafysiska. Är datorn en slags brygga mellan metafysik och fysik? Precis när övergår det fysiska till metafysik och vice versa?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in