Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
Nej, en frisk människa anser att hot om att verkställa ett i laga kraft vunnet beslut om häktning inte är något som begränsar någons frihet i juridisk mening.
Det laga kraft vunna beslutet är precis vad som ifrågasätts. En person i HD reserverade sig ju mot beslutet med argumentet att häktningen inte stod i proportion till konsekvenserna för den misstänkte. Att övriga jurymedlemmar var av en annan åsikt är faktiskt förvånande. Det finns liksom ingen gräns för hur mycket Marianne ska få misshandla den misstänkte mannen! Hon ska få hålla honom i praktiken inlåst och utan rörelsefrihet. Hon ska få komma med långsökta stigmatiserande anklagelser som det är svårt att finna grund för i häktningspromemorian. Hon ska dessutom få förvägra honom att ge sin syn på saken, i alla fall inte utan ett oerhört pris för hans egen del, nämligen att riskera liv och lem.
Mariannes härskartekniker och misshandel av Assange måste upphöra! Hon förvägrar honom i praktiken sjukhusvård! Vilken sadistisk misshandlerska hon är. Först då Marianne frihetsberövas och Assange i lugn och ro hinner få lite perspektiv på sin tillvaro, får han en chans att upptäcka hur han egentligen behandlas. Lagföring av Marianne får god effekt som skydd för honom, även utifall Marianne åtalas men inte döms ...
Argumentet att häktningen är oproportionerlig kan faktiskt ses som ett argument till varför häktningen är olaglig.
Enligt EAWn söks han för förhör. Marianne hotade Hurtig med häktningförhandling utifall att det inte gick att komma vidare på annat sätt. Hon hävdar att hon försökte få till ett förhör. Men vänta nu ... den misstänkte behöver inte säga något i ett förhör, så varför använda tvångsmedel som häktning för att få till ett förhör som främst är en rättighet för den misstänkte? Det heter att hon inte kan åtala om hon inte förhör honom först, men borde det inte handla mer om att han ska ges en möjlighet att säga sitt innan Marianne åtalar honom? Man kan väl inte slingra sig undan åtal genom att sitta tyst under ett förhör? Är inte förhöret mer till för den misstänkte än åklagaren?
Har Marianne rätt att hålla honom inlåst till han talar, eller tills han säger "de rätta" sakerna (dvs "erkänner")? Nej, det måste räknas som tortyr, att använda maktmedel och inducerat obehag för att tvinga någon att tala, dvs säga de "rätta" sakerna. Så varför gnäller Marianne så mycket om ett förhör? Och varför gå händelserna i förväg och åtala bara om hon först får verkställa häktningen?
Finns det något som heter att man kan häkta någon bara för att eventuellt åtala honom?
Hon kan inte tvinga honom att säga något i förhör. Hon kan inte tvinga honom att säga "de rätta" sakerna i ett förhör. Så varför gnäller hon (och Anonymare) om att Ecuador inte godkänner hennes villkor, inte accepterar hennes undermåliga ansökan, inte beslutar på en tusendel av den tid det tagit för henne att försöka få till ett förhör? Vad sjutton gnäller hon för, förhöret är inte till för henne.
Marianne har inte ens tillåtit att han skickar henne ett uttalande om hans version av det inträffade. Hon vill inte höra. Hon lät alla allvarliga Anna-anklagelser rinna ut i sanden utan att han gavs möjlighet att lägga sin version till dokumentationen. Det är en ful härskarteknik och ren och skär psykologisk misshandel från misshandlande Mariannes sida.
Vill Marianne lagföra honom så varsågod, det är bara att åtala och sluta gnälla!
Citat:
Har man fått beslut om häktning så är detta något man får finna sig i, som konsekvens av att man är brottsmisstänkt.
Nähä, för häktningen måste vägas mot de konsekvenser de får för den brottsmisstänkte. Särkilt i ett fall som lagts ner en gång av en erfaren åklagare för att inget brott hade begåtts, så verkar häktning à la Marianne helt oproportionerlig. Enligt Finné är han inte ens brottsmisstänkt.
Citat:
Givet detta begränsas friheten inte alls innan häktningen verkställs.
Han har inte freedom of movement. Hans pass togs ifrån honom. Han är inte ens Europé men hålls fången i Europa, i en ytterst begränsad del därav, med rätt extrema begränsningar för sin rörelsefrihet, som dessutom övervakades steg för steg genom elektronisk fotboja. Att HD nyttjar Ny-språk och kallar honom icke frihetsberövad betyder inte att han inte är det. Helt uppenbart har de inte betraktat saken ur ett människorättsperspektiv.
Citat:
JA är helt fri att lämna ambassaden, det är hans rädsla för att bli häktad som begränsar hans frihet.
Han är så ofri att lämna ambassaden att han är friare om han inte gör det. Det är inte hans rädsla utan det han är rädd för som begränsar hans frihet, om du förmår se skillnaden i din verklighetsfrånvändhet.
En kvinna som slås blodig av sin kontrollerande man varje gång hon lämnar huset är naturligtvis fri att när hon vill lämna huset. Enligt din Mariannska logik. Är det bara hennes rädsla säger du?
Bara ängslighet och paranoia? Marianne håller nog med dig.
Citat:
Konsekvensen kommer med största sannolik vara att han grips men detta är något som är fullt normalt och acceptabelt i fungerande rättsstater som Storbritannien och Sverige. Det finns ingen anledning att tänka annorlunda i detta fall.
Fast om Storbritannien och Sverige redan informerats om ett UN-beslut att häktningen är att betrakta som olaglig så finns ju en möjlighet att de avstår. I en fungerande rättsstat så är det väl misshandlerskor som Marianne som borde gripas av brittisk eller svensk polis. Men vi lever kanske inte i en fungerande rättsstat ... vi framstår bara som en rättsstat för att såna som Kwast och Marianne kommer undan alltför lätt. Den syns aldrig i statistiken den misshandel av misstänkta som Marianne m fl måste ställas till svars för i en fungerande rättsstat.
