2016-01-20, 21:40
  #9049
Medlem
Jag har en uppgift som gäller elektrolys av NaCl.
Anodreaktion: 2Cl- (aq) → Cl2 (g) + 2e-
Vad som händer vid anoden är jag med på men varför finns inte Na med vid katodreaktionen? Det kan väl inte bara försvinna?

Katodreaktion: 2 H2O + 2e- → H2 (g) + 2OH- (aq)
2016-01-21, 07:44
  #9050
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Avenged93
Jag har en uppgift som gäller elektrolys av NaCl.
Anodreaktion: 2Cl- (aq) → Cl2 (g) + 2e-
Vad som händer vid anoden är jag med på men varför finns inte Na med vid katodreaktionen? Det kan väl inte bara försvinna?

Katodreaktion: 2 H2O + 2e- → H2 (g) + 2OH- (aq)
Na+ ombildas till Na(s) om spänningen är tillräckligt hög men återbildas till Na+ så fort spänningen sjunker (genom att reducera vattnet). Nettoreaktionen blir den du har angivit.
2016-01-21, 15:52
  #9051
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
2 Cu(s) + S(s) -> Cu2S(s)

I Cu2S ska 2:an givetvis vara nedsänkt.

Beräkna massan av den kopparsulfid som bildas då 2,0 g koppar reagerar med svavel(det handlar om ett överskott av svavel om det har betydelse).

Det är ett räkneexempel från kursboken, och ändå förstår jag inte trots en presenterad uträkning.

m(Cu) = 2,0 g
M(Cu) = 63,5 g/mol
M(Cu2S) = 159,1 g/mol

Så långt är jag med. Men sedan står det 2 mol Cu <-> 1 mol Cu2S. DÄR är jag lost. Hur kan 2 mol koppar vara likamed 1 mol kopparsulfid?? 2 mol koppar väger 127 g, 1 mol kopparsulfid väger 159,1 g?

Tack för svar!
2016-01-21, 17:05
  #9052
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SPlLLEVINK
2 Cu(s) + S(s) -> Cu2S(s)

I Cu2S ska 2:an givetvis vara nedsänkt.

Beräkna massan av den kopparsulfid som bildas då 2,0 g koppar reagerar med svavel(det handlar om ett överskott av svavel om det har betydelse).

Det är ett räkneexempel från kursboken, och ändå förstår jag inte trots en presenterad uträkning.

m(Cu) = 2,0 g
M(Cu) = 63,5 g/mol
M(Cu2S) = 159,1 g/mol

Så långt är jag med. Men sedan står det 2 mol Cu <-> 1 mol Cu2S. DÄR är jag lost. Hur kan 2 mol koppar vara likamed 1 mol kopparsulfid?? 2 mol koppar väger 127 g, 1 mol kopparsulfid väger 159,1 g?

Tack för svar!
Det är inte lika med. Det som avses är att 2 mol Cu innehåller lika många kopparatomer som en mol kopparsulfid, dvs att kopparinnehållet är ekvivalent.
2016-01-21, 18:26
  #9053
Medlem
Jag har en fråga som lyder såhär i min bok.
Två redoxpar med olika oxiderande förmåga ingår i en galvanisk cell. Vilken av redoxparen bildar den positiva halvcellen.

Då står det i svaret såhär.
"Den positiva halvcellen innehåller den starkaste oxidationsmedlet, dvs. den atom eller positiva jon som lättast tar upp elektroner."

I frågan står det ju oxiderande förmåga. Oxiderande förmåga är väl hur lätt ämnet har att avge elektroner? Högre oxiderande förmåga desto lättare för ämnet att avge elektroner? Betyder det att det med högst oxiderande förmåga är vid den negativa halvcellen? Och det ädlare ämnet finns vid pluspolen?
Kan svaret på frågan vara att den är den med minst oxiderande förmåga och som även är starkast oxidationsmedel?
2016-01-21, 20:25
  #9054
Medlem
studentrolands avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Avenged93
Jag har en fråga som lyder såhär i min bok.
Två redoxpar med olika oxiderande förmåga ingår i en galvanisk cell. Vilken av redoxparen bildar den positiva halvcellen.

Då står det i svaret såhär.
"Den positiva halvcellen innehåller den starkaste oxidationsmedlet, dvs. den atom eller positiva jon som lättast tar upp elektroner."

I frågan står det ju oxiderande förmåga. Oxiderande förmåga är väl hur lätt ämnet har att avge elektroner? Högre oxiderande förmåga desto lättare för ämnet att avge elektroner? Betyder det att det med högst oxiderande förmåga är vid den negativa halvcellen? Och det ädlare ämnet finns vid pluspolen?
Kan svaret på frågan vara att den är den med minst oxiderande förmåga och som även är starkast oxidationsmedel?
IMO så har det ämnet med störst oxiderande förmåga också störst benägenhet att uppta elektroner...Fluor har alltså större oxiderande förmåga än t.ex. klor, eftersom fluor är mer elektronegativt...klor har i sin tur större oxiderande förmåga än brom o.s.v...både fluor, klor och brom är dock oxidationsmedel eftersom de alla utgör de medel som krävs för att oxidera t.ex. metaller som Natrium eller magnesium o.s.v.
2016-01-21, 21:15
  #9055
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av studentroland
IMO så har det ämnet med störst oxiderande förmåga också störst benägenhet att uppta elektroner...Fluor har alltså större oxiderande förmåga än t.ex. klor, eftersom fluor är mer elektronegativt...klor har i sin tur större oxiderande förmåga än brom o.s.v...både fluor, klor och brom är dock oxidationsmedel eftersom de alla utgör de medel som krävs för att oxidera t.ex. metaller som Natrium eller magnesium o.s.v.
För när jag tänker på detta så tycker jag att oxiderande förmåga borde vara samma sak som oxidation och då avges ju elektroner. Fast är det förmågan att oxidera ett annat ämne?
2016-01-21, 21:17
  #9056
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av studentroland
IMO så har det ämnet med störst oxiderande förmåga också störst benägenhet att uppta elektroner...Fluor har alltså större oxiderande förmåga än t.ex. klor, eftersom fluor är mer elektronegativt...klor har i sin tur större oxiderande förmåga än brom o.s.v...både fluor, klor och brom är dock oxidationsmedel eftersom de alla utgör de medel som krävs för att oxidera t.ex. metaller som Natrium eller magnesium o.s.v.
Instämmer i detta. Oxiderande förmåga är förmågan att få andra ämnen att oxidera, dvs hur bra ämnet är på att stjäla elektroner från närliggande atomer.
2016-01-21, 21:30
  #9057
Medlem
studentrolands avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Linara
Instämmer i detta. Oxiderande förmåga är förmågan att få andra ämnen att oxidera, dvs hur bra ämnet är på att stjäla elektroner från närliggande atomer.

Citat:
Ursprungligen postat av Avenged93
För när jag tänker på detta så tycker jag att oxiderande förmåga borde vara samma sak som oxidation och då avges ju elektroner. Fast är det förmågan att oxidera ett annat ämne?
Precis...i redox-reaktionen sker ju en reduktion och en oxidation samtidigt, liksom...själva oxidationen är ju avgivandet av elektroner hos ämnena till vänster i det P.S., medan förmågan att få denna oxidation att hända kommer utifrån från något annat ämne...natrium eller magnesiumatomer oxiderar ju inte av sig själva s.a.s., utan ett annat ämne med förmågan att suga åt sig elektroner krävs för att oxidationen skall genomföras, och att elektronerna har någonstans att ta vägen s.a.s.... och olika ämnen med denna dammsugeeffekt har olika sugkraft s.a.s., beroende av deras inbördes olika elektronegativitet...
2016-01-23, 14:53
  #9058
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
"För att bestämma massan natriumklorid i en vattenlösning av detta salt tillsatte man silvernitratlösning så länge det bildades en fällning av silverklorid. Därefter filtrerades fällningen och torkades. Massan silverklorid vägde 2,3 g. Hur stor massa natriumklorid fanns i den ursprungliga lösningen?"

AgNO3(aq) + NaCl(aq) -> AgCl(s) + NaNO3(aq)

m(AgCl) = 2,3g
M(AgCl) = 143,5 g/mol
M(NaCl) = 58,5 g/mol

1 mol NaCl <-> 1 mol AgCl

(Varför innebär detta att substansmängden för natriumklorid och silverklorid är densamma? Är jag helt tappad bakom flötet? )

n(NaCl) = n(AgCl) = 2,3 g/143,5 g/mol

m(NaCl) = M(NaCl)*n(NaCl) = 58,5 g * (2,3 g/143,5 g/mol) = 0,938 g.

Har någon lust att förklara med ord varför "experimentet" genomfördes på så sätt som det gjorde? Jag får inte in i min hjärna hur man kan komma fram till den ursprungliga massan av NaCl med hjälp av massan av en fällning av AgCl... Själva uträkningarna fattar jag, förutom det där med att substansmängden är lika...
2016-01-23, 17:41
  #9059
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SPlLLEVINK
"För att bestämma massan natriumklorid i en vattenlösning av detta salt tillsatte man silvernitratlösning så länge det bildades en fällning av silverklorid. Därefter filtrerades fällningen och torkades. Massan silverklorid vägde 2,3 g. Hur stor massa natriumklorid fanns i den ursprungliga lösningen?"

AgNO3(aq) + NaCl(aq) -> AgCl(s) + NaNO3(aq)

m(AgCl) = 2,3g
M(AgCl) = 143,5 g/mol
M(NaCl) = 58,5 g/mol

1 mol NaCl <-> 1 mol AgCl

(Varför innebär detta att substansmängden för natriumklorid och silverklorid är densamma? Är jag helt tappad bakom flötet? )

n(NaCl) = n(AgCl) = 2,3 g/143,5 g/mol

m(NaCl) = M(NaCl)*n(NaCl) = 58,5 g * (2,3 g/143,5 g/mol) = 0,938 g.

Har någon lust att förklara med ord varför "experimentet" genomfördes på så sätt som det gjorde? Jag får inte in i min hjärna hur man kan komma fram till den ursprungliga massan av NaCl med hjälp av massan av en fällning av AgCl... Själva uträkningarna fattar jag, förutom det där med att substansmängden är lika...

De menar att molförhållandet är 1:1 - alltså för 1 mol av x får du 1 mol av y.
2016-01-23, 17:44
  #9060
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SPlLLEVINK
"För att bestämma massan natriumklorid i en vattenlösning av detta salt tillsatte man silvernitratlösning så länge det bildades en fällning av silverklorid. Därefter filtrerades fällningen och torkades. Massan silverklorid vägde 2,3 g. Hur stor massa natriumklorid fanns i den ursprungliga lösningen?"

AgNO3(aq) + NaCl(aq) -> AgCl(s) + NaNO3(aq)

m(AgCl) = 2,3g
M(AgCl) = 143,5 g/mol
M(NaCl) = 58,5 g/mol

1 mol NaCl <-> 1 mol AgCl

(Varför innebär detta att substansmängden för natriumklorid och silverklorid är densamma? Är jag helt tappad bakom flötet? )

n(NaCl) = n(AgCl) = 2,3 g/143,5 g/mol

m(NaCl) = M(NaCl)*n(NaCl) = 58,5 g * (2,3 g/143,5 g/mol) = 0,938 g.

Har någon lust att förklara med ord varför "experimentet" genomfördes på så sätt som det gjorde? Jag får inte in i min hjärna hur man kan komma fram till den ursprungliga massan av NaCl med hjälp av massan av en fällning av AgCl... Själva uträkningarna fattar jag, förutom det där med att substansmängden är lika...
Att substansmängden är lika ser du på den kemiska formeln. I detta fall får den förutsättas känd. Dvs, du har samma mängd silverjoner som natriumjoner i silvernitrat och samma mängd silverjoner som kloridjoner i silverklorid.
Då kan vi anta att substansmängden natriumjoner i lösningen (och därmed även substansmängden tillsatt natriumklorid när lösningen preparerades) är lika stor som den substansmängd silverklorid som som fälls ut när silverjonerna reagerar med kloridjonerna i lösningen.

Det du gör i laborationen är helt enkelt att mäta mängden kloridjoner i lösningen och eftersom natriumklorid innehåller en kloridjon och en natriumjon så är det samma substansmängd natriumklorid tillsatt som det finns kloridjoner i lösningen.

Är det begreppet substansmängd som är svårt att greppa?
Se det som ett mått på antal enheter av godtycklig storlek. Är ämnet rent och atomärt så är det ett mått på antal atomer, medan om man har sammansatta enheter som molekyler så är det ett mått på antalet molekyler och om man pratar om joner gäller samma sak, fast enheten är istället byggenheten (t.ex NaCL) i saltet.

Ett exempel: En mol MgCl2 innehåller 1 mol magnesiumjoner och 2 mol kloridjoner. Dvs, substansmängden salt är 1 mol, substansmängden magnesiumjoner är 1 mol och substansmängden kloridjoner är 2 mol.

För det enklare natriumklord gäller att en mol NaCl innehåller 1 mol natriumjoner och 1 mol kloridjoner.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in