Citat:
möjligt att detta är en rätt dum invändning (jag kan ca nada om heidegger), men:
i vilken mening "trivs" judar med kapitalism på ett sätt som inte gäller också andra grupper, och som skiljer sig åt jämfört med hur judar skulle "trivas" i andra ekonomiska system? de rimliga förklaringarna till ashkenazijudisk överrepresentation i kapitalistiska samhällen är väl: 1.) hög generell intelligens, och 2.) prestations- och kognitionscentrerad kultur? dessa torde innebära att ashkenazijudar skulle vara överrepresenterade på systemreproducerande statuspositioner också i alternativa ekonomiska system. dvs: i den nuvarande situationen, i vilken kapitalismen är dominant, har ashkenazijudarna främst en systemupprätthållande funktion. detta innebär inte att det skulle finnas någon speciell eller nödvändig koppling mellan den judiska kulturen och kapitalismen, eller att judarna (med bibehållna kognitiva och kulturella egenskaper) alltid skulle spela en systemupprätthållande funktion (man kan tänka sig att judarna, vilket de ju också historiskt sett gjort, skulle ta täten i antisystemiska rörelser, givet specifika materiella och sociala förhållanden).
något annorlunda: också om den judiska kulturen som den faktiskt ser ut idag är mer genomgående och substantiellt anpassad till kapitalismen än vad jag gick med på i ovanstående, så skulle inte detta innebära att judarna nödvändigtvis står i ett motsatsförhållande till kulturell förändring som främjar ett autentiskt förhållande till dasein. för: denna anpassning kan bero på mer grundläggande egenskaper (av kulturell och kognitiv art) specifika för judarna, som givet materiella eller sociala förändringar inom det kapitalistiska samhället istället skulle ge upphov till en antisystemisk utveckling av den judiska kulturen som helhet.
om ovanstående är rimligt finns det väl ingen anledning att behöva bita i antisemitkulan bara för att man gillar heidegger.
i vilken mening "trivs" judar med kapitalism på ett sätt som inte gäller också andra grupper, och som skiljer sig åt jämfört med hur judar skulle "trivas" i andra ekonomiska system? de rimliga förklaringarna till ashkenazijudisk överrepresentation i kapitalistiska samhällen är väl: 1.) hög generell intelligens, och 2.) prestations- och kognitionscentrerad kultur? dessa torde innebära att ashkenazijudar skulle vara överrepresenterade på systemreproducerande statuspositioner också i alternativa ekonomiska system. dvs: i den nuvarande situationen, i vilken kapitalismen är dominant, har ashkenazijudarna främst en systemupprätthållande funktion. detta innebär inte att det skulle finnas någon speciell eller nödvändig koppling mellan den judiska kulturen och kapitalismen, eller att judarna (med bibehållna kognitiva och kulturella egenskaper) alltid skulle spela en systemupprätthållande funktion (man kan tänka sig att judarna, vilket de ju också historiskt sett gjort, skulle ta täten i antisystemiska rörelser, givet specifika materiella och sociala förhållanden).
något annorlunda: också om den judiska kulturen som den faktiskt ser ut idag är mer genomgående och substantiellt anpassad till kapitalismen än vad jag gick med på i ovanstående, så skulle inte detta innebära att judarna nödvändigtvis står i ett motsatsförhållande till kulturell förändring som främjar ett autentiskt förhållande till dasein. för: denna anpassning kan bero på mer grundläggande egenskaper (av kulturell och kognitiv art) specifika för judarna, som givet materiella eller sociala förändringar inom det kapitalistiska samhället istället skulle ge upphov till en antisystemisk utveckling av den judiska kulturen som helhet.
om ovanstående är rimligt finns det väl ingen anledning att behöva bita i antisemitkulan bara för att man gillar heidegger.
En tanke - hitta något som Peter Wolodarski skrivit sen han tog över efter Niklas Engdal som innebär något fördelaktigt för en vanlig svenssons liv, mer än uppoffringens glädje.
