Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Har att göra med att : för att ses som prioriterat att människa ses som guds redskap, med det kommer evidenskraven, evidens i sin tur... är vetenskapsfilosofiska sprösmål som går före.. religiösa ANTAGANSEN, efter insinuerad emotionell övertygelse som i sin tur.. följer ofta mycket gammal antik rättspraxis.


Men, så kommer det här med att man köper in sig i en nutida pågående aktiv marknad, aktieposter och styrelseandelar. Möjligheten, träder in, det ska gå att tolka.... humanvärdet men ägandets egen dynamiska rörelse.



Därför, är den religiöst vikta individen, som kalkyleras ofta emot sin vilja,,, att inträda i religiös etisk moralism, så ofta förbryllad när den upptäcker sig inte ha de moraliska preferenserna aktivt styrande i sitt liv, som religiöst kollektiv, kan ha gått och investerat i.

Det finns dilemman, med att slentrianmässigt orda "vi" som något allom givet. För att respekten för individen, inte får tummas på hur långt som helst.

Generaliserande trams. Den moderna metafysikern kan mycket väl "förstå" (i betydelsen vara bekant med principer och metodologi) teismen. Desutom är den moderna metafysiken inte nödvändigvis fokuserat på reduktionism.

Det du gör är är att försöka begränsa religions-debatten till det jag kallar "väderkvarnskriget" mellan (filosofisk) materialism och "absolut idealism" ... trots att detta väderkvarnskrig har varit ökande inaktuellt dom senasta 50 åren.

Och slutligen "förstår" olika typer av (pådyvlande) teism inte heller varandras esoterism, men käbblas sinsemellan lika mycket som dom käbblas med anti-teismen och/eller filosofisk materialism.

Bring ditt religionsdebatts-underlag up-to-date.

Hej!
Mycket intressant faktiskt. Jag undrar varför det är på detta vis?

Varför bör tänkesättet förändras om man vill förstå religionen på djupet?

Tack,
Muhammed

Den "moderna" tankevärlden kan inte begripa sig på religion oavsett om det är modern metafysik eller andra riktningar inom modernismen. Religion bygger på ett tänkande som gått förlorat i vår epok, endast i ett övervinnande av moderna dogmer kan religion bli fullständigt begripligt.

Hej!
Vår tidsera, modernismen, kan inte annat än missförstå religion pga. dess oförmåga att förstå verklighetens natur. Religion bygger på idén att verkligheten är hierarkiskt organiserad i olika "nivåer". Högst upp är det Ena, Gud oberoende av allt. Längst ned i hierarkin finner vi materian och det psykiska. De högre nivåerna föregår de lägre och är "verkligare", vi kan visualisera det genom att mena att en kropp "föregår" sin skugga och ger den sin existens, skuggan behöver kroppen för att existera medan kroppen kan finnas till utan skuggan, kroppen är således "verkligare". Enligt religiös esoterik är Gud det som är Absolut verkligt, allt annat står i ett beroendeförhållande till Gud, framför Gud är allting annat "skuggor".

Modernismen är däremot endimensionell och platt i sitt tänkande, den erkänner ingen hierarki utan menar att blott de lägsta nivåerna, den materiella och psykiska ses som verklig. Allt det som går bortom den psykomateriella nivån diskvalificerar man på förhand från att vara verkligt, ex. Gud som man förnekar. Modernisten tänker inte i olika verklighetsnivåer utan menar att antingen så är något verkligt eller så är det overkligt. Detta synsätt innebär att man omedvetet försöker förklara de högre verklighetsnivåerna genom att reducera dem till de lägre (de som endast anses verkliga). Man försöker förstå det högre genom det lägre.

När modernisten försöker sig på att förstå religion ser han den som en produkt av materiella konsekvenser som ex. i marxism - religion är ett mänskligt påfund för att härda ut under svåra omständigheter. Kan vi förbättra de materiella omständigheterna kan vi slutligen överge religionen. - Eller, vilket kanske är vanligare idag, så reducerar man religion till psykologiska faktorer, religion bygger på önsketänkande, religion grundas i mentala brister, rädsla inför döden etc. Någon som upplever enhet med Gud påstår man har bara samma typ av subjektiva upplevelser som en knarkare och äger ingen allmängiltighet. Men det högre kan inte förklaras från det lägre. Det som behövs är en djupare insikt i religionernas innersta väsen, denna dimension inom religionen finner man i de olika esoteriska strömningarna och dessa strömningar är per definition antimoderna eftersom modernismen är antiesoterisk.

Tillägg: För att koppla det tydligare till trådens ämne. Bågot "bevis" för Gud kan inte modernisten finna pga. av sin oförmåga att förstå Verkligheten i sin fulla mening. För esoterikern däremot "bevisar" den minsta partikeln Gud eftersom den lägsta formen av verklighet behöver den Absoluta Verkligheten för att överhuvudtaget finnas till.

Visst kan den det, den accepterar bara inte metodologin och konklusionerna.


Jag förmodar att du som vanligt väntar på en chans för att kunne smussla in din fallerade pseudo-epistemologi.

Vilket bara är en spekulativ ad hoc premiss.


Som inte blir mer legitim av en hänvisning till Platon.


Japp ... du vill så gärna begränse debatten till "väderkvarnskriget" mellan (filosofisk) materialism och absolut idealism. Det är demagogi.


Vilket är rent ad hoc predikande.

*

Du är på en ren såpbox-nivå nu (även om du användar pseudo-akademisk terminologi).

Baruch Spinoza formulerade ett andligt perspektiv som kom att kallas pantheism vilket Albert Einstein uttryckte förtroende för.

Det handlar om att det byggmaterial som bildar universum, vår närmiljö och våra egna kroppar, bara är känt till cirka 5%.

Resten kallar partikelfysikerna för mörk materia och mörk energi utan att ha ens en susning om dess fysiska egenskaper eftersom dessa inte kan detekteras.

Stephen Hawking är inne på samma linje i sina få andliga betraktelser och för new-age-flummarna är detta rena klondyke.

Det okända som utgör 95% av allt blir ett slags gudomlighet.

Hur det är med detta får vi aldrig veta men en sak är kristallklar och det är att andligt perspektiv baserat på vad maktgalna araber skrev för 1400 år sedan, är ren enfald.

Finns det en allsmäktig, tidlös och substanslös gud som vill kommunicera med oss människor så har vederbörande makt att helt enkelt bygga in sitt budskap i våra medvetanden så att alla människor i alla tider i alla länder slipper gå omvägen via skäggsluskar som är experter på 600-talsarabiska.

Punkt!

Förvisso är gnosis, den genomgående termen för klassisk antik insikt..


Men glöm då inte att den är insikt knuten till lydnad inför Gud, gud som dyrkansobjekt som det yttersta, ultimativa målet.. inte för tingens natur och ordning och naturens (då innefattas mänskliga medvetandet och hur, människa reflekterar.. och varför..)

Att skapa ett objekt, att sikta mot, som för det första inte befinner sig i sinnliga värld, här och nu.. utan ett därborta ifrån oss, att kräva suggestiv mystifierade hemliga koder.. för att nå fram till något ANNAT, är i sig dualismens dynamik. Den harmoni som talas om, den allienerar man sig ifrån genom att tala om en "högre värld"

Sedan klagar man, när empiriskt baserad evidens, genomgående framställer den ena insikten efter den andra, i outsinlig ström.. så varför? För att undersökande insikt, är av helt annan ansats och problemställnings-formulering.. än den gnostiska.

Den gnostiska är en härlighet, den agnostiska är målsiktande, att förstå naturens föränderliga ständiga rörelse. Att förstå varför en naiv föreställning inte kan vara fix. Att isf.. också Gud.. är en ständig slagskugga, som tyngt mer än det lättat..

Att skam straff skuld och beroende av nåd, tyder på att gnostiker och mystiker esoteriker och "gudskännare" , har.. någon form av paranoid ångest (som jag tror harmed oförstånd och omognad att göra) , av kanske sinneslidande karaktär, som kan förstärkas i kollektiv, särskilt i de mer sekteristiska kollektiven, som så blint tror på de gamla skrivna orden, att vartenda paradigmskifte.. utgör ett ytterligare hot, som kan förstärka intill den mer yttersta främlingsfientligheten, när man inte längre ser andra som "mänskliga nog" , utifrån att andra, inte bygger samma föreställningar via tolkning, av sedan länge lämnade slutsatser som står präntat, och poleras upp däremot.


Att försöka konservera, andra kontexters moral.. och döma nutida levnad och behov av insikt, med gamla mallar. För mig är det uppenbart, men för en som förts in i en troskonfessionellt klimat, kan det vara helt omöjligt att förstå redan grundläggande logik, som påverkar också den emtionella laddningen som uppstår mellan starkare teism, som kan bli kategorisk.. och de mer rörliga intellekten, som har common sense.. som ledord och försöker förstå, orsaker.. istället för att förneka dem.

T.ex diskriminering, för att försöka hävda gud som absolut konsistent närvarande... utan att framstå som ett ärkenöt, krävs vissa doser av förnekelser av mycket avgörande livspremisser. Detta har jag uttryckt snart tolvtusen gånger. ATt religiösa sällskap, inte får vara hur blinda och ignoranta som helst, och dra offerkoftementaliteten om sig, hur länge som helst, för det rämnar.. redan isis-kulturen har visat sitt söndrande innanmäte redan... isis.. har en skara bakom sig,... som suttit och delat verklighetsflykternas seanser, det är självklart inget roligt att mötas av en spann vatten på sig, eller gå ut och se att den gudomliga verklighet man vill att alla ske se och förstå.. den kan vara överdrivet eskapistiskt ihopknåpad, retorisk ventil.. utan samröre med de ärliga naturliga premisserna, som man icke kan med ord.. förändra, enbart börja förstå och behaga ta ansvar genm att försöka lära sig , något UTÖVER eskapistiska andliga seglatser, som syftar till att slippa ta ansvar.

Visst, det är hårt med ansvar, man måste ge ifrån sig en massa, avbryta månskensdansens eviga kyssande och smekande på den gudomliga färden, medan man i sann dualistisk anda, tvärt stängt om, och slutat ta ansvar (men är man som vanligt, ekonomiskt oberoende, fine... )

(en religiös tolkningsföreträdande elit, brukar knappast stå i avsaknad av medel.. eller? )












Kom nu inte och säg att detta är kränkande, det är känt!! att många gudssökande lider av att befinna sig i en vad de genomgående säger, materiell värld.. materian är för dem ett slit, inte den glädje som för undersökande empiriker, som står öppet nyfikna på den existens, man ordar om.. och förskjuter inte sanningen framför ögonen, omskriver eller omtolkar inte dem, enbart... att den som ihärdigt bearbetar naturen.. genast av religiösa mer blint ogenomtänkt repressivt troende, så snabbt benämns som materielister. Så är Carl Sagan.. en materielist, som ständigt fångar uppmärksamhet.. på all den skönhet, materiens samspel med sinnen och därmed upplevelser.. ?

Är det verkligen så platt.. att under levnad, ägna sig åt levnad, istället för flykt och längtan bort?

Finns verkligen avsaknad av dimensionellt inkännande tänkande med handlingskraft , i den empiriska skolningen, eller.. är den verkligen känslokall? tänk om är du snäll.. börja isf. gärna tränga in i insikten, och förstå människan oavsett den dyrkar sin mentala nalle eller inte alls har en nalle att vilja uppnå.. istället för att svepa historiska dåtida övermännisko-floskler om dig som en swagger att avassande dölja och flänga dig med, som ett ständigt försvar.

Ingen mänsklig individ, kan undgå den kloak.. som väller inom, det doftar fortfarande inte hallon om människan, men för den skull kan man ändå älska människan så som den är, istälelt för att förskjuta och dyrka gud, som om gud är verkligare än människan själv. Det är en cellklump först, sedan en komplext habegärlig sate som kräver en massa, men gäller att lära sig älska det man inte förstår, för att förstå att materian är det som får tanken att studsa, för att öht utgöra en reflektion, det är hindren som möjliggör insikterna, inte att undgå dem.

Sedan ska inget sägas om de "elixir" eller låt säga förstärkningsmedel.. som fanns, för att det hypnotiska gudsberoendet, kom att bli ett sant beroende.. med en jävla massa opposition, så fort ett litet paradigmskifte, började göra upp med gudsvisionens mer innersta vi kan säga "delmoment" som man kan välja att nämna, men likaväl helt glömma eller hoppa över lite elegant, då fanns det inte .. host,

Hur det gick att etablera.. och sådant. Hur man kan öka, känslan av att "han finns, verkligeen-känslan" , och i masspsykosens klimax.

Men då är man ju omigen, heeeelt fixerad vid "det materiella" och frångår vad det.skahandla-om, vid inträdandet i mysticism. och har inte fattat nåt.

Ja hur fick religionen sådant grepp i Afghanistan? vilka är de "sanningens" självaste innanmäte då? för det är iaf inte orden självt, som "gör gud" , eller...
lol

Vill bara betona att just nu för tillfället saknas kunskap om vad som utgör mörk materia och mörk energi. Det är förmodligen bara en tidsfråga, så jag skulle nog vara försiktig att stoppa in en gapets gud för att fylla dessa kunskapsgap.

Däremot är det en intressant frågeställning om det någonsin kommer att finnas en epistemologisk metod att ha kunskap om vad som utgör den metafysiska verklighetens beskaffenhet. Så huruvida ett transcendent medvetande som vi kan kalla gud skulle utgöra denna metafysiska yttersta verklighet förhåller jag mig agnostisk till, så länge som denna hypotes inte gör några falsifierbara förutsägelser som vi kan verifiera rationellt eller empiriskt.

Det du gör är att hitta på saker. Någon form av intelligens som krävs för att inse att gud existerar och säger att det krävs en öppenhet för att nå denna intelligens. Detta är rätt "jaw dropping" och väldigt förmätet. Extremt förmätet.

Men kom då ihåg att gud är ett namn, att säga skriva och påstå att "det är gud" är enbart ett etiketterande, precis som människan alltid försöker sig på definition, t.ex definieras ämnen med olika namn..personer med namn,..men när det kommer till upplevelsevärlden.. säger det sig självt att det inte finns en enda indikation på att en människas påstående om att den nått gud, är sann.. för det finns isf en gud för varje individ, enligt den förklaringen som Myein, avgivit.

Detta utifrån att varje mäniskas inre värld.. kan sägas vara hennes egna universum, så som din känsla är din egen, den är självklart sann, men din slutsats om vad du erfor.. kan vara förljugen, den kan ha uppstått av okunskap av annat, som skulle helt förändra ivern att omedelbart hävda att det "var gud" , det kan vara av omognad, av stark vilja att hävda sig men mest av allt..

.. de vill (dem som vill in i religiositet, som ger högre social status inom många kulturer) vill med ordalag visa sig uppfylla.. ... ledarskiktens dekret, om hur man ordar den gud, som ledarskikten KRÄVER, för att de ska erkänna människan, som en värdig förståndig individ.

T.ex skulle jag inom några timmar, troligtvis stenas eller få tungan avskuren eller låsas in och kraftigt bespottas och många , många många .. med mig.

Utifrån att inte glida in i det begärliga maktkoncentratets behov av jasägare, gärna helst mer innantilläsande, då det som Myein skrev, är ett mer el mindre plagiat.. och innantilläsning, han/ho utgår ifrån att modern människa, dvs nutida levande.. inte förstår utifrån att tänka i två dimensioner, men vad som ses.. är det framställningen av en toppriden religiös läras tänkesätt, som avslöjar avsaknaden av de dimensioner, som bl.a empiriker tänker och känner med, detta vill kanske myein inte ta till sig, för det skulle isf inte ses att den religiösa tankestrukturen, som de underkastas.. att vara exklusiv, för den är ett plagiat.

Bl.a Bogo märkte också snabbt, vad nyplatonistiskt imiterande är, man rotar i antika dåtida lådor, och försöker med det, finna argument att kritisera det man inte ens förstår.

Att empiri med sans och vett.. självklart inte är att se liv som platt manifestation, följdaktligen krävs djupare förståelse än enbart känna-med-materien.. som jag tycker att myein försökte säga.

Att materielisten har emotionell bindning till materien, men det om något är ett kraftigt ad hoc med strawman.. man behöver se ner på vad som befattar sig med det, som sedan de religiösa försöker berida, att ha varit feel, för att verklighetsflykterna ju så sjlvklart, aldrig producerar något livsviktigt, att känna-sig -upp-till-vad man påstår.. ska vara gud, kan lika gärna vara att man slumrat några timmar, men rotar i gamla skrifter, och komemr på att det ju kan nämnas till att jag-känner-gud och därmed är en högt stående individ, nåja.

Sjlvhävdandet, är inget nytt under solen.

men dt var inte Myein, jag ville kritisera... tvärtom, det är den lata inställningen som är förmäten, som du säger, ignoransens lata buk med ständiga bukfyllor, rapar mest ut gas.. så som luften som de namnar till "gud" är en utandning.. det saknas för mycket, namnet gud, i sig.. är alltså en mänsklig utandning, så som man säger .. ååh.. som kan skrivas med versal och därmed, bli något såå speciellt. : Ååh

ååh.. tyder på en fascination, man dväljer i sann solipsistisk anda. och vill icke för livet, erkänna att man självförhärligar, sedan.. in i inbördes beundran.

men skriver för mkt om detta uppenbara. det är en gammal diskussion det här.