Citat:
Jag e lite skeptiskt färgat av en utbildning jag precis hoppat av på rätt låg nivå (högskolenivå dock), i rätt osköna ämnen med tydliga pseudo-vibbar och lärare med överensstämmande intellektuella brister som lite förvånande ofta framträdde med sån tydlighet att det skulle gett vem som helst lite oroskänslor allt (det va en klinisk utbildning). Men ETT JÄVLA TJAT OCH HETS var det kring det vetenskapliga idealet och metoden hela tiden - mycket pga att t ex "omvårdnad" är ett "vetenskapligt" område som relativt nyligen börjat få fäste i den akademiska världen. Det finns förstås då ett slags hävdelsebehov av sin vetenskapliga nytta, behov och giltighet - dels pga att de säkert mobbas rätt skoningslöst på vissa ställen av etablerade discipliner som den medicinska vetenskapen (vilket de borde för området är skräp rakt igenom kan jag intyga, släng ut dem ur den akademiska gemenskapen med huvudet före gärna så att ståndpunkten mot en överdriven popularisering av vetenskapens verksamhet som kommer rasera dess finess totalt annars genom att öppna alla fönster och dörrar för apflocken som hittat sin nya ego-tripp i akademiska spår som är så jävla dagisverksamhet så det visslar om det men ger dem master degree hit och PhD dit, till höger och vänster så de till slut verkligen tror de representerar en relevant akademisk tillgång.. nåväl, låt dem hållas, bättre det än att knarkar ner sig som en själv.)
Det var alltså ett evigt tjöt om vetenskapligt förhållningssätt blaha blaha jag behövt utstå sista halvåret, och i sig låter detta rätt sunt eg, speciellt då man vill lyfte den akademiska nivån hos klientelet i kursen som sällan kunde bruka språket utan uppenbart grammatiska fel och stavfel lite här och där i allt som skrevs. Lite känslan hos "Mahayana", dvs i den stora vagnen ska alla med, varenda jävla en och det är fint! Det är dock en utopisk strävan då folk inte har den utvecklingspotential man forcerar fram sanningen i idag. Man kan utvecklas mycket det kan man, men det är ju knappast som om "utveckling" är nåt precist liksom. Finns hur mycket sätt som helst att analysera ner alla aspekter hos en persons utveckling och när det gäller vissa bitar som rör just intellektet och vissa av dess dimensioner vi inte behöver låtsas att vi vet så mycket om här - när det gäller detta och därtill närbesläktade "tänkandet" vilket väl som begrepp går in i det föregående, så står det helt enkelt rätt klart att detta vältrande i vetenskapsteorin inte gjorde nån smartare där utan blev modet bara som indoktrinerades för att fungera mekaniskt mer eller mindre (tyvärr med fasligt låg logisk tillämpning på hela skolan vill jag mena, så om du tycker jag är misstänksamt skeptisk - som att jag hade fördomar mot sånt jag inte begrep bättre - så beror det på den väldigt obefintliga reella begåvning i hela denna miljö, t o m bland lärare som "doktorerat").
Jag fick en bitter smak av alla ideal jag i efterhand föreställer mig har stor finess och bärkraft i sökandet efter sann kunskap. Men om discipliner som "omvårdnad", vilka saknar existensberättigande i min värld, börjar bygga sina självuppfyllande teoretiska ramverk, där ordet teori får det att låta alltför avancerat egentligen, då det bara är väldigt mycket intetsägande text som ändå säger nåt, men där den objektiva frukten som faktiskt resulterar utanför snårskogen, knappt har betydelse om ens någon alls... då klarnar det snart vilken cirkus hela etablissemanget i detta fall egentligen kunde sägas likna (bättre än riktig vetenskap, behöver inte förklara detta efter hela min utläggning här om vad som inte är räknas dit). Störde mig exceptionellt på hur man liksom lite började med en slags vetenskapsteoretisk mall och sen försökte fylla ut den utifrån den egna pseudo-disciplinen så att resultatet skulle visa på vilken otroligt kvalificerad disciplin som låg högskolan till ära att ha som huvudämne. Snarare skulle jag betrakta det hela som det mest tydliga moderna exemplet på ett projekt som visar att vetenskapen - dess filosofi, teori och ideal - inte passar dagisbarn alls, då de behöver lära sig lite mer praktiskt handlag och vore betydligt mer välinvesterad utbildningsomläggning eftersom hur gärna än lärarkåren såg framtiden i det klientel jag gick med - hur bra det till slut skulle bli när man utgick ifrån forskning och kunde arbeta som en forskare själv i sitt dagliga kliniska arbete, nästan - så är detta helt orealistiskt, ingen som vill då det är ett jävla pseudolära hela jävla "vårdvetenskapen" och alla känner detta starkt men vet inte vad detta innebär eller funderar mer över det (en dålig känsla uppkommer dock långt innan man kognitivt kan ger beskrivningar och resonemang kring nåt felaktigt, tur är väl det..), tydligen är det ju både resurs- och tidsbrist (kanske räknas som samma..) samt för få platser och alltså för många sjuka.. helt idiotiskt mycket av "teorin" de matade in som de själva behärskade dåligt, inte riktigt verkade inse att de gjorde osv. Apmänniskor är apmänniskor och min poäng är att de inte bara befläckar vetenskapsbegreppet - genom att det höjs till en nivå av hängiven dyrkan bland bland varenda en som till slut lärde sig läsa och skriva, så blir det ju samma religiösa grej lite som tidigare eftersom det som avgör utvecklingsnivå inte är vad vi lärt de trögare apmänniskorna är rätt världsbild och modell som kan ge optimera vår skärpa när vi söker djupare och djupare - de fattar inte detta mer än nåt annat inlärt, bibeln eller vetenskap kvittar för populasen och jag tror vi är många här som nånstans inser detta faktum men håller tillbaka lite för att tidsandan är väldigt noga med en annan av vår tids allra mest skrattretande illusioner som helt klart är fel men ingen får ge minsta ticks som antydan att det bara är nåt alla lärt sig "är sant" liksom. Just det, haha, ALLA MÄNNISKOR ÄR JU LIKA VÄRDA!
Säger inte emot, för det finns inget relevant att säga emot i första skedet. Man måste skilja på människor som liksom jag själv inte håller med i allt så, i de som säger emot för att det mer grundar sig i uteslutande identitetskänslor när de säger emot och bildar kontrovers, kanske för att göra det, och den andra varianten som faktiskt utvecklats och börjar riva upp den illusoriska tapeten (dock gärna utan att göra detta till en ännu större illusion och kanske försvinna från verkligheten mer än apmänniskorna som går nere på gatan..). Bägge dessa typer säger emot, visst, och på detta sätt förenas dom under begreppet "revoltör", men deras delade egenskaper är just bara detta vilket är helt onödigt att söka gemenskap i - grejen är att den första sorten jag nämnde är ofta lika dum som flocken i övrigt och man spikar sig själv i stortån om man tar för givet att deras lite mera djupgående tänkande lett dem till avvikande synsätt, men kanske är det inte så svart och vitt som jag lägger fram det då många säkert börjat tänka lite grann av de jag åsyftar. På samma sätt kan jag ju inte heller förneka att det i viss mån "gör min identitet" att låta nedvärderande och sitta här och skriva romaner i flashbacks religionsforum i redigt pundarmode sen ett par dar tillbaka.
Finns inget vare sig tragiskt eller häftigt som jag ser det, däremot en jävla tendens hos folk att veta vad de ska tänka när de får vissa input-värden - apmänniskorna som befolkar planeten (alla människor alltså) är nog mer automatiserade idag än nånsin tidigare.. Tänker att man bättre visste sin plats på åkern förr och att vissa ägnade sig åt att tänka, andra att plöja, och att denna ordning gav en otrolig harmoni, men resultatet blev sällan harmoniskt pga att krig hela tiden, samt noll teknik så att folk ändå svalt fast alla jävlar ägnade sig åt att införskaffa mat mer eller mindre. Om folk förpassas till åkern helt sonika blir emellertid problemet att många på åkern är väldigt intellektuella eller har potential till att utveckla sitt tänkande till höga höjder och många som utses att tänka visst inte hade optimala förutsättningar - ah, precis som förr då det rådde klassamhälle i en mer definitiv bemärkelse än idag (då klassamhället mycket har att göra med dumma vs smarta apmänniskor och förstås hur mycket stryk man fick när man var liten, men ingen kan säga möjligheterna inte är enormt mycket större idag än 1500-talet, speciellt Sverige.. gratis skola liksom!).
Nej, ibland kan man leka med visionen lite om en ordning som varken innebär en tillbakagång till medeltida härskarstrukturer eller dagens fullständiga oordning (menat i en djupare mental mening, staten funkar ju fint och så, inget inbördeskrig sista tiden heller, folk är rätt nöjda - eller de vet att de är det, men men behöver inte vara det för det, så som vi lär oss fungera nuförtiden).
Det var alltså ett evigt tjöt om vetenskapligt förhållningssätt blaha blaha jag behövt utstå sista halvåret, och i sig låter detta rätt sunt eg, speciellt då man vill lyfte den akademiska nivån hos klientelet i kursen som sällan kunde bruka språket utan uppenbart grammatiska fel och stavfel lite här och där i allt som skrevs. Lite känslan hos "Mahayana", dvs i den stora vagnen ska alla med, varenda jävla en och det är fint! Det är dock en utopisk strävan då folk inte har den utvecklingspotential man forcerar fram sanningen i idag. Man kan utvecklas mycket det kan man, men det är ju knappast som om "utveckling" är nåt precist liksom. Finns hur mycket sätt som helst att analysera ner alla aspekter hos en persons utveckling och när det gäller vissa bitar som rör just intellektet och vissa av dess dimensioner vi inte behöver låtsas att vi vet så mycket om här - när det gäller detta och därtill närbesläktade "tänkandet" vilket väl som begrepp går in i det föregående, så står det helt enkelt rätt klart att detta vältrande i vetenskapsteorin inte gjorde nån smartare där utan blev modet bara som indoktrinerades för att fungera mekaniskt mer eller mindre (tyvärr med fasligt låg logisk tillämpning på hela skolan vill jag mena, så om du tycker jag är misstänksamt skeptisk - som att jag hade fördomar mot sånt jag inte begrep bättre - så beror det på den väldigt obefintliga reella begåvning i hela denna miljö, t o m bland lärare som "doktorerat").
Jag fick en bitter smak av alla ideal jag i efterhand föreställer mig har stor finess och bärkraft i sökandet efter sann kunskap. Men om discipliner som "omvårdnad", vilka saknar existensberättigande i min värld, börjar bygga sina självuppfyllande teoretiska ramverk, där ordet teori får det att låta alltför avancerat egentligen, då det bara är väldigt mycket intetsägande text som ändå säger nåt, men där den objektiva frukten som faktiskt resulterar utanför snårskogen, knappt har betydelse om ens någon alls... då klarnar det snart vilken cirkus hela etablissemanget i detta fall egentligen kunde sägas likna (bättre än riktig vetenskap, behöver inte förklara detta efter hela min utläggning här om vad som inte är räknas dit). Störde mig exceptionellt på hur man liksom lite började med en slags vetenskapsteoretisk mall och sen försökte fylla ut den utifrån den egna pseudo-disciplinen så att resultatet skulle visa på vilken otroligt kvalificerad disciplin som låg högskolan till ära att ha som huvudämne. Snarare skulle jag betrakta det hela som det mest tydliga moderna exemplet på ett projekt som visar att vetenskapen - dess filosofi, teori och ideal - inte passar dagisbarn alls, då de behöver lära sig lite mer praktiskt handlag och vore betydligt mer välinvesterad utbildningsomläggning eftersom hur gärna än lärarkåren såg framtiden i det klientel jag gick med - hur bra det till slut skulle bli när man utgick ifrån forskning och kunde arbeta som en forskare själv i sitt dagliga kliniska arbete, nästan - så är detta helt orealistiskt, ingen som vill då det är ett jävla pseudolära hela jävla "vårdvetenskapen" och alla känner detta starkt men vet inte vad detta innebär eller funderar mer över det (en dålig känsla uppkommer dock långt innan man kognitivt kan ger beskrivningar och resonemang kring nåt felaktigt, tur är väl det..), tydligen är det ju både resurs- och tidsbrist (kanske räknas som samma..) samt för få platser och alltså för många sjuka.. helt idiotiskt mycket av "teorin" de matade in som de själva behärskade dåligt, inte riktigt verkade inse att de gjorde osv. Apmänniskor är apmänniskor och min poäng är att de inte bara befläckar vetenskapsbegreppet - genom att det höjs till en nivå av hängiven dyrkan bland bland varenda en som till slut lärde sig läsa och skriva, så blir det ju samma religiösa grej lite som tidigare eftersom det som avgör utvecklingsnivå inte är vad vi lärt de trögare apmänniskorna är rätt världsbild och modell som kan ge optimera vår skärpa när vi söker djupare och djupare - de fattar inte detta mer än nåt annat inlärt, bibeln eller vetenskap kvittar för populasen och jag tror vi är många här som nånstans inser detta faktum men håller tillbaka lite för att tidsandan är väldigt noga med en annan av vår tids allra mest skrattretande illusioner som helt klart är fel men ingen får ge minsta ticks som antydan att det bara är nåt alla lärt sig "är sant" liksom. Just det, haha, ALLA MÄNNISKOR ÄR JU LIKA VÄRDA!
Säger inte emot, för det finns inget relevant att säga emot i första skedet. Man måste skilja på människor som liksom jag själv inte håller med i allt så, i de som säger emot för att det mer grundar sig i uteslutande identitetskänslor när de säger emot och bildar kontrovers, kanske för att göra det, och den andra varianten som faktiskt utvecklats och börjar riva upp den illusoriska tapeten (dock gärna utan att göra detta till en ännu större illusion och kanske försvinna från verkligheten mer än apmänniskorna som går nere på gatan..). Bägge dessa typer säger emot, visst, och på detta sätt förenas dom under begreppet "revoltör", men deras delade egenskaper är just bara detta vilket är helt onödigt att söka gemenskap i - grejen är att den första sorten jag nämnde är ofta lika dum som flocken i övrigt och man spikar sig själv i stortån om man tar för givet att deras lite mera djupgående tänkande lett dem till avvikande synsätt, men kanske är det inte så svart och vitt som jag lägger fram det då många säkert börjat tänka lite grann av de jag åsyftar. På samma sätt kan jag ju inte heller förneka att det i viss mån "gör min identitet" att låta nedvärderande och sitta här och skriva romaner i flashbacks religionsforum i redigt pundarmode sen ett par dar tillbaka.
Finns inget vare sig tragiskt eller häftigt som jag ser det, däremot en jävla tendens hos folk att veta vad de ska tänka när de får vissa input-värden - apmänniskorna som befolkar planeten (alla människor alltså) är nog mer automatiserade idag än nånsin tidigare.. Tänker att man bättre visste sin plats på åkern förr och att vissa ägnade sig åt att tänka, andra att plöja, och att denna ordning gav en otrolig harmoni, men resultatet blev sällan harmoniskt pga att krig hela tiden, samt noll teknik så att folk ändå svalt fast alla jävlar ägnade sig åt att införskaffa mat mer eller mindre. Om folk förpassas till åkern helt sonika blir emellertid problemet att många på åkern är väldigt intellektuella eller har potential till att utveckla sitt tänkande till höga höjder och många som utses att tänka visst inte hade optimala förutsättningar - ah, precis som förr då det rådde klassamhälle i en mer definitiv bemärkelse än idag (då klassamhället mycket har att göra med dumma vs smarta apmänniskor och förstås hur mycket stryk man fick när man var liten, men ingen kan säga möjligheterna inte är enormt mycket större idag än 1500-talet, speciellt Sverige.. gratis skola liksom!).
Nej, ibland kan man leka med visionen lite om en ordning som varken innebär en tillbakagång till medeltida härskarstrukturer eller dagens fullständiga oordning (menat i en djupare mental mening, staten funkar ju fint och så, inget inbördeskrig sista tiden heller, folk är rätt nöjda - eller de vet att de är det, men men behöver inte vara det för det, så som vi lär oss fungera nuförtiden).
Inte för att jag vill kritisera dina psykosociala spekulationer (dina inlägg håller hög intellektuell kvalitet), men du börjar komme bort från ämnet.

eller vad egentligen är orsak till denna din mega-inlaga.. som ska ses som ett led i gud sedd eller osedd och obarmhärtigt "överspelad" , eller skulle du sätta dig att i tenta orda gud, som empiriskt bevisad? eller fick du med fortsatt omdömesgillt betyg, säga.. nja, guden är inte, bevisad? eller detta, blev typ.. tabu där i det platsbestämda klimatet, du oroas över?