JAS-39 Gripen

http://www.stratpost.com/gripen-operational-cost-lowest-of-all-western-fighters-janes

Under 40% jämfört ren CPFH, under 30% om du räknar in availability, vilket man bör göra och räkna kostnad per producerad flygtimme.

Alltså, jag vill ha X flygplan tillgängliga för Z antal flygtimmar per år, vilket innebär att jag måsta äga Y antal plan. Det är totala kostnaden för (bränsle, underhåll, service) på Y plan delat på de Z flugna timmarna som är mest intressant, men så räknar man oftast inte!

/capmac

Nej, olika länder har olika behov och ambitioner. Det är skillnad på utbildningssverksamhet, gränsförsvar och en stark krigsmakt. En del länder flyger kanske relativt lite, andra har halvtidspiloter (som även jobbar civilt med att flyga trafikplan), andra saknar helt förrådsställda plan utöver de som används i utbildningen osv.

Visserligen är tråden om Jas.., men tänkte att följande nyheter presenteras här, det är om F-16, som ju är en konkurrent til Jas.

-Ny F-35 blir for dyr – USA vurderer ny F-16

De skyhøye kostnadene ved produksjonen av amerikanernes nye stolthet, jagerflyet F-35, gjør at US Airforce nå vurderer å satse på en modernisert utgave av F-16 som kan være operativ til 2045. Det kan få Danmark til å vrake kjøp av F-35 i siste minutt.

Då som ett komplement..

http://www.nrk.no/norge/_-usa-vurderer-modernisering-av-f-16-1.12706101

Artikkelen er skrevet av Bill Sweetman for Aerospace Daily & Defense Report, og allerede da bør det ringe en bjelle. Det som står er følgende: Although “the last time we looked, this was more expensive than buying F-35s in bulk,” the senior leader says, the issue is being re-examined.

Man kan inte räkna så. Gripen är avsedd för jaktförsvar av eget territorium medan konkurrenterna är avsedda att även kunna bära stora vapenlaster långt.

Gripen är visserligen "multirole" men tyngdpunkten ligger ändå på försvar av eget territorium.

Så man kan alltså inte jämföra kostnader rakt av. Det beror på vad man ska ha planet till, tänker man sig att huvudsakligen använda planet för eget försvar så ska man välja Gripen men om man tänker sig att angripa fjärran mål i andra länder så ska man välja någon av de större tvåmotoriga konkurrenterna.

Gripen E har likvärdig eller större räckvidd än både Super Hornet*, F-35A och Eurofighter.

Gripen E kommer att kunna bära uppåt 6,5 ton vapenlast,
jämfört med 7,5 ton för Eurofighter, 9,5 ton för Rafale,
8 ton för Super Hornet och 8 ton för F-35A.

Dock så kollar man på både Super Hornet, Eurofighter och Rafale på CFT,
som skulle kunna utöka räckvidden, eller ge större vapenlast till samma avstånd.
Men då tappar man också i både hastighet och manöverförmåga,
vilket f.f.a. Super Hornet inte har råd med.

Da kommer du ikke langt i alle fall.

Max. take-off weight 16,500 kg
Mass when empty 8,000 kg
Internal fuel capacity 3,400 kg
Du veier altså 11,400kg med fulle interne tanker, og da du igjen 5,100 kg ekstern for å kunne ta av.

Har inte alla siffror klara för mig, men Gripen är för svenska behov: Ett skitfarligt jaktplan med attack och spaningsförmåga. Ska vi anfalla andra länder så gör vi det i samarbete med en eller flera stormakter och då får deras större flermotoriga kärror bära fram våra små presenter. Som nu i Syrien.

Det är synd att stridsflygplansaffärer är så politiserade. Annars hade det varit rena tomteverkstaden i Linköping.

Edit: Självklart kan man flyga hur långt som helst m h a tankplan. Men infrastrukturen med tankplan blir ju mycket mer komplex om man har Gripen. Och i ett "riktigt" krig kanske man inte kan använda tankplan.

Bl a Rafale är ju ett mycket bra plan. Men Gripen har sin nisch och Rafale har sin.

Detsamma gäller för Super Hornet, F-35A, Rafale och Eurofighter.
D.v.s. med maxlast på varje balk så kommer inte kärran upp i luften
med fulla tankar.

Praktisk vapenlast för alla de nämnda flygplanen ligger ofta runt 1-2 ton.

Detta påminner mig om beskrivningar av hur hangarfartygsbaserat flyg löste ett liknande problem: Man hade "buddy-tankers" uppe och toppade upp bränslelasten innan man ((under stånk och stön, nu med full last) flög iväg för att utföra sina lömska angrepp. Anledningen var att man visserligen kunde flyga med full last, men inte starta.

Det där gäller inte bara för hangarfartygsbaserat flyg, utan även alla andra. Det är därför lufttankningsförmåga är så viktig idag. Det kostar bränsle att starta och komma upp på flyghöjd. Lufttankningsförmåga ger möjlighet till att ta med mer vapenlast.

Många icke hangarfartygsbaserade plan har betydligt högre max flygvikt än takeoff-vikt helt enkelt beroende på att landställ och hjul inte klarar vikten pga att planet måste få upp så hög hastighet för att kunna lätta från startbanan. Även luftens temperatur, flygplatsens höjd mm har betydelse. Skrovpåfrestningarna är dessutom annorlunda i luften än när planet står på tre hjul.

Nåja, hvis vi tar samme data for Rafale så ser det slik ut.

Max. take-off weight 24,500 kg
Mass when empty 10,000 kg
Internal fuel capacity 4,700 kg
Du veier altså 14,700kg med fulle interne tanker, og da har du igjen 9,800 kg eksternt for å kunne ta av.

Min påstand er at det er stor forskjell på 9,800 kg og 5,100 kg.