Citat:
Ursprungligen postat av
demotrams
Långsökt och konstigt resonemang. Människor av kött och blod kan inte vara orsaken till universum eller tid och rum.
Inte särskilt långsökt. Till skillnad från dina resonemang innehåller mina inte:
1. interna motsägelser
2. motsägelser mot vad vi genom forskning och vetenskap känner till om världen.
3. osynlig varelse som är allsmäktig
4. osynlig varelse med outgrundliga avsikter som ser exakt likadana ut som om den osynliga varelsen inte existerade alls
5. avancerad livsform som existerat i oändlighet utan att ha blivit till (paradox på flera sätt)
6. försvar för onda handlingar (det onda som någon utsätts för av andra är Guds vilja)
Citat:
Men om den här människan du pratar om ser ut som dagens människor, kan det omöjligt vara så. Människan du pratar om måste kunna existera utanför tid och rum och det går över förståndet. Ingenting som består av materia kan existera utanför tid och rum. För att kunna existera utanför tid och rum måste entitetens natur vara icke-materia. Människan är gjord av materia.
Va? En människa kan inte existera utanför tid och rum.
Jag har upprepat detta flera gånger. Den människan jag skriver om har TILLVERKAT orsaken och därmed är han sin egen orsak i förlängningen.
Människoskapat design -> Big Bang -> universum -> evolution -> människa som skapar design -> metafysisk utveckling -> Gud med makt att ge liv -> evigt liv för alla.
Citat:
Nej, Gud och människan är två olika saker. Gud är skaparen och människan skapelsen. Vad teodiceproblemet beträffar så är det inget problem i sig. Gud kan och vill utplåna det onda men Guds plan och människans plan är helt olika. Gud arbetar på ett helt annat sätt än människor gör. Visst existerar det ondska i världen ur vår synvinkel att se på saken men Gud vet bättre vad som är bra för oss. Vi kan inte hela tiden utgå från vår egen synvinkel. Detta är koranen väldigt tydlig med:
Så hur kan Gud då döma någon för att ha gjort en ond handling mot en annan om det är hans plan?
Citat:
Det kan hända att något är er förhatligt och [ändå] är detta ett gott för er; och det kan hända att ni älskar något och [ändå] är detta ett ont för er - Gud vet, men ni vet inte. [Al-Baqarah 2:216]
”[Moses] sade: “Detta är just den plats Vi söker!” Och så vände de tillbaka samma väg som de kom och fann en av Våra tjänare som Vi hade visat Vår nåd och låtit få del av något av Vår egen kunskap. Moses sade till honom: “Får jag följa dig så att du kan lära mig något av allt det som du har fått veta om rätt och orätt?” Den vise mannen] svarade: “Du kommer inte att ha tålamod med mig! Skulle du kunna stå ut med det som ligger utanför din erfarenhet?” [Moses] svarade: “Om Gud vill, skall du få se att jag har tålamod; och jag skall lyda dig i allt.” [Den vise] sade: “Nåväl! Om du vill följa mig får du inte fråga mig om något [som jag företar mig] förrän jag [själv] för det på tal med dig.” Så började de sin vandring och [kom till en strand där] de steg i en båt; och [den vise mannen] gjorde ett hål i den [och Moses] utropade: “Har du gjort ett hål i den för att de som går ombord skall drunkna? Du har sannerligen gjort något oerhört!” Han svarade: ”Jag sa ju att du aldrig skulle ha tålamod med mig!” [Moses] sade: “Förlåt att jag glömde det och var inte för sträng mot mig!” Och de vandrade vidare till dess de mötte en ung man och [den vise] dödade honom, [varpå Moses] utropade: “Har du berövat en oskyldig människa livet, som inte gjort orätt mot någon annan? Du har sannerligen begått en oerhörd handling!” Han svarade: ”Jag sa ju att du aldrig skulle ha tålamod med mig!” [Moses] sade: “Om jag hädanefter skulle fråga dig om något, låt mig då inte stanna i ditt sällskap; hela skulden för detta skulle då falla på mig!”
Och de vandrade vidare tills de kom till en by och bad dess invånare om mat, men de visade sig ogästvänliga. Sedan fann de en mur som hotade att störta samman och som [den vise mannen] byggde upp. [Och Moses] utropade: “Hade du velat kunde du säkert ha fått ersättning för detta.” [Den vise mannen] sade: “Här skiljs våra vägar. Men jag skall låta dig veta den rätta innebörden av det som du inte kunde bevittna [stillatigande]. Vad båten beträffar tillhörde den några fattiga män som hämtade sitt levebröd ur havet, och jag ville göra åverkan på den därför att de hotades av en kung, som med våld bemäktigade sig alla båtar han kunde få tag i. Med den unge mannen förhöll det sig så att hans föräldrar var troende, och vi hade all anledning att befara att han på grund av sin våldsamma framfart och sin gudlöshet skulle bli en tung börda för dem; vi hoppades därför att deras Herre i hans ställe skulle ge dem [en son] med bättre karaktär och som gav dem mera kärlek än han. Och vad muren beträffar tillhörde den två faderlösa ungdomar i byn och under den låg en skatt begraven som var deras egendom. Deras far hade varit en rättrådig man och det var din Herres vilja att de, när de uppnått vuxen ålder, som en nåd från Honom skulle få gräva upp denna skatt. Ingenting av detta har jag gjort av egen drift. Där ser du innebörden av det som du inte [stillatigande] kunde bevittna.”
Citat:
Gud kommer att uppenbara sig, där håller jag med dig om. Varje själ kommer att möta honom och när varje själ gör det kommer man bli helt stum, perplexas av hans härlighet.
Om jag har rätt i mina resonemang. Vad tror du han säger till de religiösa som är stolta och tror sig äga honom och veta hans vilja: när dessa räcker upp sina händer mot honom på den dagen och ropar MIN GUD?
Jag tror han säger:
Jag är INTE ER GUD. Er Gud har ni själva hittat på och i hans namn har ni beskurit både människors friheter och deras kön. I hans namn har ni fört krig mot människor som
jag inte vill något illa. Jag har inte varit här förrän nu och jag har inget med er att göra och har aldrig haft det.