Den stora tråden om överklass [sammanslagen tråd /Mod]

1) Konst har kvaliteter som inte har något med pengar att göra. In fact om en tavla är dyr och känd (alltså att du känner till den) kan du utgå ifrån att det är skräp. Folk generellt tenderar att övervärdera konst, speciellt modern konst.

2) Landskap är den lägsta formen av måleri, porträtt är den högsta. Det är som att jämföra bongo-trumma med violin. Så om du gillar landskap har du automatiskt dålig smak.

3) Sen finns det en indelning efter material, bläck/vattenfärg är lättast, olja är svårast. Så ett landskap i vattenfärg kan vem som helst göra med lite övning, ett porträtt i olja kräver många år av övning.

4) Anledningen till att det finns tavlor som säljs för löjligt mycket pengar är att de säljs till museer och folk som köper in saker där köper in saker som underklassen vill titta på för att få fler besökare till museet.

5) Som jag sa tidigare bör ni inte haka upp er på konst-samlande för det är verkligen inte vanligt det är mycket vanligare att man gör konst själv. Det är en typisk överklass grej.

6) Om överklass människor ska köpa konst och hänga upp det på väggen är det mycket troligare att de köper en tavla som någon som de känner har gjort än att de köper en tavla av en konstnär som dog för 100 år sen.

Ju mer man begrundar Hills konst desto mer och mer inser man vilken visionär han var. På många sätt jobbade han på ett sätt som skulle kunna ha gjort han till en samtidskonstnär idag.

Vill du hitta verk från sjukdomstiden att se är det främst alla teckningar han gjorde. Under sista tiden av sitt liv brukade han sitta på sitt sjukrum och teckna och göra pappersflygplan av teckningarna som han kastade ut genom fönstret. Många av dessa teckningar var också litterära verk med inskrivna texter på latin och grekiska, språk som Hill behärskade, som kombinerades med teckningar. En bra bok om Hill är Maximus Pictor på Atlantis förlag av Sten Åke Nilsson. Tror om du går in på Auktionsverket eller Bukowskis att de har flera teckningar från sjukdomsperioden.

Även om Hill inte blev etablerad under sin egen tid, han hade grandiosa planer på det själv, så hade han flera följare under sin samtid bland konstnärskollegor. En av dessa var Strindberg, som också mycket möjligt kunde varit vän med Hill då de hade gemensamma bekanta. Och nog ser man att Strindberg är i sin bildkonst påverkad av Hills konst, eller i vart fall den typ av friluftsmåleri som Hill anammade. Strindberg som för övrigt hatade en annan herre som pratats om i tråden, nämligen pekoralen Carl Larsson

Ursäkta, men förlåt? Va? Om du inte uppskattar landskapsmåleri har du helt och hållet gått miste om dess roll för den moderna konsten från 1400-talet och framåt.

1) Folk som inte kan något om konst brukar gilla landskap för att det ser fint ut.

2) Folk som är ITK uppskattar porträtt, historicals, genre. Då ser man ner på landskap.

3) Genre (vardags-situationer) är väldigt uppskattat bland överklassen. Det är nog från den här kategorin som överklass människor skulle köpa. Om någon köper landskap så är de garanterat underklass.

Du är så snett ute så jag vet inte ens var jag ska börja. Bra konst är bra konst oavsett genre och landskapsmåleri är en genre bland många andra. Det handlar inte bara om att titta på ett landskap som "ser fint ut". Landskapen vi ser i tavlor är ett abstrakt fenomen där vi väljer att uppfatta relationen mellan olika element på duken vilka i symbios skapar ett konstruerat landskap.

Det finns ju inte heller några självklara gränsdragningar när det kommer till konst. Som exempel kan vi börja med att titta på Albrecht Dürers två målningar "Little Pond House" och "Virgin and Child with a Monkey". Är det första landskapsmåleri? Naturligtvis (även om det väl kanske egentligen är en förstudie). Är det andra landskapsmåleri? Ja, det skulle jag vilja påstå även om tematiken knyter an till äldre traditioner.

Därefter följer en hel drös intressanta landskapsmålare som Giovanni Bellini, Lorenzo Lotto, Albrecht Altdorfer, Joachim Patinir, Jacob och van der Croos, Nicolas Poussins, Claude Lorrains, Peter Paul Rubens, Salvator Rosas, Heinrich Füssli samt min personliga favorit Caspar David Friedrich.

Om du tar Friedrichs verk "Wanderer above the Sea of Mist" bör man betrakta den utifrån tanken kring det sublima landskapet, i målningen upplever vi dels människans relation till naturen men fylls samtidigt av en känsla där människan har lyckats "lägga världen för sina fötter". Jämför med exempelvis "The Monk by the Sea" av samma konstnär och känn efter vilka tankar den målningen väcker. Landskapsmåleri är inte bara "fina landskap" utan fyllda av tematik, symbolism och en betydligt djupare mening.

Folk med god smak gillar bra konst oavsett om det handlar om porträtt eller landskap. Låt inte din okunnighet kring landskapsmåleri utgöra referensramarna för vad som är bra eller dåligt måleri.

1) Nope. Landskap är inte riktig konst. Det är mer som att sälja affischer.

2) Ingen som är ITK om konst tar landskap seriöst.


1) "Little Pond House" är lite mer avancerat för att det finns mer detaljer men det är inget speciellt.

2) "Virgin and Child with a Monkey" är ett porträtt.


1) Wanderer above the Sea of Fog är genre för att det säger något om personen och inte om havet.

2) Erkänn att du inte vet vad landskaps-måleri är överhuvudtaget.


1) Nej. Folk med bra smak köper porträtt. Folk med dålig smak köper landskap. Det är en väldigt tydlig skillnad mellan överklass och underklass nu när jag tänker på det.

2) Jag har gått en kurs i att måla landskap med akvareller bland annat. Så jag har målat landskap. Det är verkligen inte svårt.

Havet? Hahaha, en självutnämnd konstexpert som inte ser skillnad på hav och dimma. Tyvärr din diplomerade akvarellkurs på dagis räknas inte som merit.

Okej. Känns som om det är dags för att du presenterar några exempel på dessa ITK-människor som inte tar landskap seriöst.

Det är ju samma målning, den ena är en förstudie för den andra. Verket räknas som den första moderna europeiska landskapsmålningen.


Nej, jag har ingen aning om vad landskapsmåleri är. Kan inte du berätta för mig?



Varför måste det ena utesluta det andra? Det finns dåliga porträtt precis som det finns dåliga landskap eller dåliga stilleben. En bra målning är dock alltid en bra målning oavsett genre.

Okej, jag trumfar din kurs i att kladda med vattenfärger med en examen i konstvetenskap.

1) Havet = "Sea of Fog". Om jag hade skrivit "dimman" hade det missat poängen att dimman ska se ut som ett hav.

2) Kursen hölls av en professionell konstnär för folk som redan kunde måla. Den var 5 hela dagar alltså man målar hela dagen. I slutet av kursen var mina landskaps-akvareller ungefär lika bra som konstnären som höll i kursen.

3) Eftersom tråden handar om klass kan jag lägga till att alla på kursen var rika och de flesta var överklass.

Ingen tar landskap seriöst. Det är bara ett sätt för konstnärer att tjäna pengar för att många tycker att landskap ser fint ut på väggen.


Det är 2 olika målningar.


Landskap är att avbilda natur, om man är mer avancerad så försöker man lägg till en viss "mood" till det hela. Det är inte mer avancerat än så.



1) För att om du tittar på en landskaps-målning och en porträtt-målning på samma tekniska nivå så krävs det fortfarande mer för att avbilda porträttet än landskapet.

2) Ett bra landskap är fortfarande inte så avancerat. Det är en budget grej.


1) Du har läst om konst. Men jag har faktiskt gjort konst. Jag har blivit bedömd av en professionell art critic.

2) I överklassen är det mer status att ha gjort konst, än att låtsas kunna saker om konst.

Oj, hela fem dagar? Det är inte många som kommer upp i din nivå vad gäller utbildning inom konst må jag säga.

Dimma är dimma och hav är hav. Om du inte kan läsa engelska rätt så får du väl titta en extra gång på tavlan, för det är dimma, inget hav.

Ledsen att förolämpa Hill men teckningarna gav mer att önska, men troligtvis är dom rätt torftiga pga sjukdomsbilden!?

När jag tittar på tavlorna han gjorde, i alla fall mellan 76-77 (det enda jag hittar) förundras jag över avsaknaden av skuggor, allra minst komplementfärger som jag tidigare påpekat men även svarta skuggor. Det är mycket vitt, naivt och fridfullt. Strävan efter att lyckas allt för snabbt? Samt motståndet från sin far lyser genom via ett slags sinnesfrid i tavlorna, kan säkert förklara splittringen inom sig själv vilket bidrog till sjukdomen.