"Dummare än tåget" och andra oförklarliga uttryck!

Dumhet, som i icke smart, är inte ett karaktärsdrag. Annars skulle man lika gärna kunna hävda att klumpig eller atletisk kännetecknar en viss sorts karaktär/personlighet. Och det gör det ju givetvis inte. Fartyg är inte lika vardagligt som tåg. Den globala befolkningen färdas inte vanligtvis i ett kommunalt fartyg till sina jobb.

Men kalla det vad du vill, då. Det har ju liksom ingen betydelse för poängen.

I mitten på artonhundratalet då uttrycket ska ha myntats så var nog fartyg/båtar betydligt mer vardagliga än tåg.

Nej, och det var säkert lika få som åkte ånglok till jobbet då uttrycket fick sitt uppsving.

Rätta mig om jag har fel men i mitten av artonhundratalet var det väl vanlig(t/are) med tåg/lok som bara transporterade fram och tillbaka mellan två ändpunkter?

Någonstans måste det börja och det som prioriterades var naturligtvis att bygga förbindelser mellan större orter. Tvärförbindelser kom senare inte minst med tanke på att det var ett slitgöra. Tror ingen under 1800-talet upplevde att tåg var dumma företeelser även om de inledningsvis mest bestod av längdförbindelser.

Vi vet inte när uttrycket uppkom. Inte heller om det hade en homogen innebörd. Det länkades till en vettvillig professor som själv ställer sig tveksam till det.

Tror inte det var vad som avsågs med uttrycket heller. Lika lite som att vara stel som ett kylskåp är ett hån mot kylskåp. Allt är givetvis relativt det jämförda och dess uppgifter.

Nu när jag funderar lite på att vi även säger "Att börja klättra på väggarna" (som ju betyder att man har börjat tappa förståndet av frustration eller dylikt) så tror jag att det handlar om att man inte kan gå uppför väggarna. Hade det handlat om distans hade det lika gärna kunnat vara "helt uppåt berget" eller "helt uppåt taket", till exempel.


Jo och även om tågen sedan kunde byta spår så är de ju fortfarande väldigt begränsade. Utanför de spåren tar de sig inte så ofta.

Här har vi en prisad "one track mind": http://darwinawards.com/darwin/darwin2008-17.html

Jag har aldrig riktig förstått varifrån uttrycken "att supa som en borstbindare" / "att svära som en borstbindare" / "att röka som en borstbindare" kom ifrån.

De var inte ovanliga i talspråk för en 30-40 år sedan. Men dessa uttryck hör man verkligen inte ofta idag (kanske det beror på att borstbindare är rätt få till antalet eller nåt sånt), men hur uppkom dessa ordspråk en gång i tiden? Varför inte supa/svära/röka som en sotare, murare, gatusopare etc - varför blev just borstbindarna utpekade som en särskilt omoralisk yrkesgrupp?

Du kan inte vanligtvis klättra uppför väggarna. Det är "omöjligt" och tokigt. Om någons åsikter är långt ifrån, d.v.s. omöjligen sanna är de också helt uppåt väggarna. Många av dessa uttryck kan även vara metaforiska.

Desto mer jag tänker på min tidigare förklaring till dummare än tåget, ju mindre övertygad blir jag. Jag tror inte att alla dessa uttryck är nödvändigtvis 100% begreppsligt logiska. Stel som ett kylskåp är ju exempelvis en ganska lösryckt liknelse. Jag är desto mer övertygad om att det har att göra med människans sofistikation i jämförelse med "plåtburkar". Sedan överdrivs det givetvis.

Jag är inte övertygad om enkelspårighet heller. Enkelspårighet är ju inte relaterat till intelligens. Både dumma och smarta personer kan uppvisa enkelspårighet. Det är inte en önskvärd egenskap, men man kan fortfarande vara smart.

Det lär härstamma från ett lite vitsigt sätt att använda ordet bürsten på tyska (betyder ungefär supa eller festa och det är därifrån det försvenskade »borsten« för sprit hämtats).

Det tyska wie ein bürstenbinder saufen har sedan direktöversatts, men parallellen till »borsten« kom inte med.

Det utvecklades till »smidig som ett kylskåp« [med mycket ironisk biton] och det alluderade på att kylskåp var svårhanterliga när de skulle lyftas på plats. Särskilt om det var smalt och prångigt på vägen till platsen.

Det kom senare en variant på detta, nämligen »att flytta skåp«. Det betydde att befinna sig på ett sämre uteställe och där dansa med bättre bedagade kvinnor i den mycket övre medelåldern.