Status på svenskt luftvärn?

Vilket problem skulle det lösa?

"Imo så vore det korkat att köpa luftvärn av israel. Blir det allvar är det lättare att snabbt köpa fler robotar/reservdelar av frankrike än israel. "

Tillverkar man själv är man inte lika sårbar, sätta ihop robotar kan inte vara allt för svårt.

Aster har en x-bandsmålsökare som kommer få problem mot ett kvalificerat hot som ex PAK-FA. Jag tror att fördelen med kompletterande IR-sökare kommer bli värdefullt i framtiden. Kollar vi bakåt i tiden så kan vi nog räkna med att det system som väljs ska användas i 30-40 år framåt i tiden.

Tror nog inte det är så korkat att köpa av Israel, kom ihåg att Stunner missilen är ett samarbete mellan Raytheon och Rafael. Det pratas om att missilen ska integreras i Patriot som PAC-4, så då blir USA en partner och dem har vi ju köpt luftvärn av förr.

Nej, att montera ihop robotar är inte så svårt.

Däremot så är det omöjligt att montera ihop robotar,
när monteringslinan i bästa fall är nedtagen och undanstuvadnågon annan stans,
produktionsteknikerna har gått vidare till andra arbetsuppgifter, eller gått i pension,
när fabriken har slagits ut av kryssningsrobotar,
elnätet är utslaget, och det inte går att få fram alla komponenter
eller kompletta moduler som ska levereras från andra länder.

Ska vi utkämpa ett krig, så blir det med det som vi redan har färdigt i landet.
Leveranser från andra länder kan vi inte räkna med,
annat än möjligen om vi skulle vara med i NATO
och om vi skulle köpa in system som USA förrådsställer.
USA gör dock inte det idag på samma sätt som under 1980-talet
och de förråd som de har, finns i allmänhet i USA.

Kan någon förklara för en lekman varför vi inte har långräckviddigt luftvärn? I teorin borde detta vara det allra viktigaste, något som ensamt kan skapa en väldigt hög tröskel. Om armén, artilleriet och pansarvagnarna behöver användas känns det som att man redan misslyckats med sitt uppdrag.

Finns inte / kan man inte investera i nationell kompetens hos bofors/saab så man kan köpa svenskt typ som man gjort med flygplan, ubåtar, archer?

När det gäller flygplan, ubåtar och artillerisystem så finns det specifika svenska behov,
som andra leverantörer har svårt att uppfylla, samtidigt som vi redan har
omfattande erfarenhet och kompetens på området.

Detsamma gäller inte t.ex. luftvärnsrobotar, jaktrobotar o.s.v.,
så där är det bättre att köpa från "hyllan", eller att som i fallet IRIS-T och Meteor,
utveckla det tillsammans med andra länder.

Anledningen till att vi historiskt inte köpte in några större mängder med långräckviddigt luftvärn,
(undantaget RB 68 Bloodhound som anskaffades runt 1960)
var att man ansåg att jaktflyg, gav mera verkan för pengarna.
Detta då med de robotsystem* som fanns tillgängliga på den tiden
och med det stora antal flygbaser som vi hade.


(*) Stora och dyra robotar, med låg träffsannolikhet,
låg eller obefintlig förmåga mot mål på låg höjd,
samtidigt som världens länder började gå över från attackuppdrag på hög höjd,
till attackuppdrag på lägstahöjd.
På låg höjd, så hade vidare långdistanssystemen inget övertag i räckvidd
över medeldistanssystem, såsom RB67 Hawk.
Sammantaget så innebar det att långdistansluftvärn f.f.a. var användbara mot spaningsflyg,
vilket var en väl smal nisch.
Det är först med robotar som Aster 30 och SM-6, som det har kommit robotar,
som kan verka på stort avstånd, mot mål på låg höjd.
Men då krävs det att man redan har luftburen radar och/eller jaktflyg i luften,
som kan lokalisera lågflygande mål på långt håll.
Och har man väl det, så kan man lika gärna skjuta Meteor från Gripen.

Tack!

Kortare räckvidd då. Systemet som det där som sköt ner planet i Ukraina verkar väldigt effektiva. Men räckvidden kanske gör att vi har begränsad nytta av dem. Men vi måste ändå ha många objekt som behöver skyddas. De större transformatorstationerna i stamnätet. Hamnen i Göteborg. Raffinaderier. Försvarsinstallationer. Flygplatser etc. Har vi inget idag?

Jag kanske är kräsen, men direktträff mot ett gigantiskt flygplan som inte gör undanmanöver borde man väl klara om man kallar sig effektiv?

Eller är den avsedd att smälla vid sidan (och ovanför) för att kunna plocka en rote med ett skott?

Jag skulle vilja påstå att just komponenter är det allt faller på, förr köpte vi hem komponenter i beredskapssyfte men så görs inte idag av flera olika själ.

Och bristen på komponenter påverkar inte bara
möjligheten att producera material i ett allvarligt läge,
utan även möjligheten att underhålla den materiel som vi redan har
i ett läge där vi är i krig, eller det finns en förhöjd krigsrisk i världen.

Ja, eller för den delen en så enkel sak som att det utkämpas ett större krig,
någon annanstans i världen, vilket innebär att vi inte kan få fram
reservdelar till våra raketstolar från Storbritannien,
målsökarkomponenter från Tyskland, elektronik från USA o.s.v.

Intressant är dock att vad det gäller reservdelar eller produktion så är det lättare att sköta komponentförsörjning om man köper på lägsta nivå, dvs ej köper delsystem tex elektronik man köper kretsar istället för monterade kretskort.

Kretskorten är mycket svåra att köpa efter bara något år medans komponenterna om man valt rätt sådana dvs går att köpa under en betydligt längre tid.

Har ryssarna något flygplan som klarar att bli nedskjutet av vårat HAWK-system?